Antidepressiva läkemedel hos personer i åldern 12 år och äldre: United States, 2005-2008

Antidepressiva läkemedel hos personer i åldern 12 år och äldre: United States, 2005-2008

NCHS Data Brief No. 76, October 2011

PDF Version pdf icon(768 KB)

Laura A. Pratt, Ph.D.; Debra J. Brody, M.P.H.; och Qiuping Gu, M.D., Ph.D.

Huvudresultat

Data från National Health and Nutrition Examination Surveys, 2005-2008

• Eleven procent av amerikanerna i åldern 12 år och äldre tar antidepressiva läkemedel.
• Kvinnor är mer benägna att ta antidepressiva läkemedel än män, och vita personer utan hemvist är mer benägna att ta antidepressiva läkemedel än svarta personer utan hemvist och mexikansk-amerikanska personer.
• Omkring en tredjedel av personer med svåra depressiva symtom tar antidepressiva läkemedel.
• Mer än 60 % av amerikanerna som tar antidepressiva läkemedel har tagit dem i två år eller längre, och 14 % har tagit läkemedlet i tio år eller mer.
• Mindre än en tredjedel av amerikanerna som tar ett antidepressivt läkemedel och mindre än hälften av dem som tar flera antidepressiva läkemedel har träffat en psykisk hälsovårdare under det senaste året.

Antidepressiva läkemedel var det tredje vanligaste receptbelagda läkemedlet som togs av amerikaner i alla åldrar 2005-2008 och det mest använda av personer i åldern 18-44 år (1). Från 1988-1994 till 2005-2008 ökade användningen av antidepressiva läkemedel i USA i alla åldrar med nästan 400 % (1).

Denna datamapp diskuterar alla antidepressiva läkemedel som tas, oavsett orsak till användningen. Även om majoriteten av antidepressiva läkemedel tas för att behandla depression kan antidepressiva läkemedel också tas för att behandla till exempel ångeststörningar. Rapporten beskriver användningen av antidepressiva läkemedel bland amerikaner i åldern 12 år och äldre, inklusive förekomst av användning efter ålder, kön, ras och etnicitet, inkomst, depressionens svårighetsgrad och användningstid.

Nyckelord: receptbelagda läkemedel, depression, National Health and Nutrition Examination Survey, psykisk hälsa

Ungefär var tionde amerikan i åldern 12 år och äldre tar antidepressiva läkemedel.

bildikon
1 Betydande skillnad från åldersgruppen 18-39 år.
2 Betydande skillnad från åldersgrupperna 40-59 år och 60 år och äldre.
3 Betydande skillnad från kvinnor.
4 Betydande skillnad från åldersgruppen 60 år och äldre.
Anmärkningar: Åtkomst till datatabell för figur 1 pdf-ikon
Källan: CDC/NCHS, National Health and Nutrition Examination Surveys, 2005-2008.

• Totalt är det två och en halv gånger så vanligt att kvinnor tar antidepressiva läkemedel som män. Det finns dock ingen skillnad mellan könen när det gäller andelen personer i åldern 12-17 år som använder antidepressiva läkemedel (figur 1).
• Tjugotre procent av kvinnorna i åldern 40-59 år tar antidepressiva läkemedel, vilket är mer än i någon annan ålders- och könsgrupp.
• Bland både män och kvinnor är det vanligare att personer i åldern 40 år och äldre tar antidepressiva läkemedel än personer i yngre åldersgrupper.

Personer som inte är vita av spansktalande ursprung är mer benägna att ta antidepressiva läkemedel än personer av andra raser och etniciteter.

bildikon
1Signifikant annorlunda än den vita befolkningen som inte är vit av spansktalande ursprung.
Anmärkningar: Åtkomst till datatabell för figur 2 pdf-ikon.
Källan: CDC/NCHS, National Health and Nutrition Examination Surveys, 2005-2008.

• 14 procent av icke-hispaniska vita personer använder antidepressiva läkemedel jämfört med 4 procent av icke-hispaniska svarta och 3 procent av mexikansk-amerikanska personer (figur 2).
• Det finns inga skillnader beroende på inkomst när det gäller prevalensen av användning av antidepressiva läkemedel.

Kvinnor är mer benägna än män att ta antidepressiva läkemedel på alla nivåer av depressionens svårighetsgrad.

bildikon
1 Statistiskt signifikant trend.
2 Signifikant skillnad från kvinnor.
Anmärkningar: Åtkomst till datatabell för figur 3 pdf-ikon.
Källan: CDC/NCHS, National Health and Nutrition Examination Surveys, 2005-2008.

• Totalt 40 % av kvinnorna och 20 % av männen med svåra depressiva symtom tar antidepressiva läkemedel (figur 3).
• Mer än en tredjedel av kvinnorna med måttliga depressiva symtom och mindre än en femtedel av männen med måttliga depressiva symtom tar antidepressiva läkemedel.
• Användningen av antidepressiva läkemedel ökar när svårighetsgraden av depressiva symtom ökar bland både män och kvinnor.

Ungefär 14 % av amerikanerna som tar antidepressiva läkemedel har gjort det i 10 år eller längre.

bildikonen
ANMÄRKNING: Åtkomst till datatabell för bildikonen i figur 4.
KÄLLAN: Mer än 60 % av amerikanerna som tar antidepressiva läkemedel har tagit dem i mer än två år (figur 4).

I allmänhet fanns det ingen signifikant skillnad mellan män och kvinnor när det gäller längden på användningen av antidepressiva läkemedel.

Mindre än en tredjedel av de personer som tar ett enda antidepressivt läkemedel har träffat en psykolog under det senaste året.

bildikon

1 Statistiskt signifikant trend.
2 Signifikant skillnad jämfört med kvinnor.
Anmärkningar: Åtkomst till datatabell för figur 5 pdf-ikonen.
Källan: CDC/NCHS, National Health and Nutrition Examination Surveys, 2005-2008.

• Under personer som tar antidepressiva läkemedel tar cirka 14 % mer än ett antidepressivt läkemedel; procentandelen var likartad för män och kvinnor (data visas inte).
• Mindre än hälften av de personer som tar flera antidepressiva läkemedel har träffat en psykisk hälsovårdspersonal under det senaste året (figur 5).
• Av dem som tar flera antidepressiva läkemedel är det mer sannolikt att män än kvinnor har träffat en psykolog under det senaste året.
• Sannolikheten att ha träffat en psykolog ökar när antalet antidepressiva läkemedel som tas ökar.

Sammanfattning

Under 2005-2008 tog 11 % av amerikanerna i åldern 12 år och äldre antidepressiva läkemedel. Det fanns betydande skillnader i användningen av antidepressiva läkemedel mellan olika grupper. Kvinnor tog 2½ gånger så ofta antidepressiva läkemedel som män. Användningen av antidepressiva läkemedel var högre bland personer i åldern 40 år och äldre än bland personer i åldern 12-39 år. Icke-hispaniska vita personer var mer benägna att ta antidepressiva läkemedel än andra ras- och etnicitetsgrupper. Andra studier har visat liknande mönster när det gäller ålder, kön, ras och etnicitet (2,3). Det fanns ingen variation i användningen av antidepressiva medel per inkomstgrupp. Bland personer som tar antidepressiva läkemedel totalt sett fanns det ingen signifikant skillnad i användningslängd mellan män och kvinnor. Bland personer som tog antidepressiva läkemedel var det mer sannolikt att män än kvinnor hade träffat en psykolog under det senaste året.

Omkring 8 % av personer i åldern 12 år och äldre utan aktuella depressiva symtom tog antidepressiva läkemedel. Denna grupp kan inkludera personer som tar antidepressiva läkemedel av andra skäl än depression och personer som tar antidepressiva läkemedel mot depression som behandlas framgångsrikt och som för närvarande inte har depressiva symtom.

Lätt över en tredjedel av personer i åldern 12 år och äldre med aktuella svåra depressiva symtom tog antidepressiva läkemedel. Enligt American Psychiatric Associations riktlinjer är läkemedel den föredragna behandlingen för måttliga till svåra depressiva symtom (4). Folkhälsans betydelse av att öka behandlingsfrekvensen för depression återspeglas i Healthy People 2020, som innehåller nationella mål för att öka behandlingen av depression hos vuxna och behandlingen av psykiska hälsoproblem hos barn (5).

Definitioner

Användning av receptbelagda läkemedel: Deltagarna i National Health and Nutrition Examination Survey (NHANES) fick frågan om de hade tagit ett receptbelagt läkemedel under den senaste månaden. De som svarade ”ja” ombads visa intervjuaren läkemedelsförpackningarna för alla receptbelagda läkemedel. För varje läkemedel som rapporterades antecknade intervjuaren produktens fullständiga namn från behållaren.

Antidepressiva läkemedel: Receptbelagda läkemedel klassificerades utifrån det nischade terapeutiska klassificeringsschemat med tre nivåer i Cerner Multum’s Lexicon (6). Antidepressiva läkemedel identifierades med hjälp av den andra nivån av kategoriska läkemedelskoder, särskilt kod 249.

Inkomstgrupp: Definieras genom att familjeinkomsten divideras med en fattigdomsgränsextern ikon baserad på familjens storlek. Inkomstgrupperna omfattade mindre än 100 % av fattigdomsgränsen, 100 % till mindre än 200 % av fattigdomsgränsen och 200 % eller mer av fattigdomsgränsen.

Depressiva symtomens svårighetsgrad: Mättes i NHANES med hjälp av Patient Health Questionnaire (PHQ-9), en screening med nio punkter som ställer frågor om frekvensen av depressionssymtom under de senaste två veckorna (7). PHQ-9 baseras på de diagnostiska kriterierna för en större depressiv episod i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders, Fourth Edition (8). Major depression omfattar humörsymptom som känslor av sorg eller irritabilitet, förlust av intresse för vanliga aktiviteter, oförmåga att uppleva njutning, känslor av skuld eller värdelöshet och tankar på död eller självmord, kognitiva symtom som oförmåga att koncentrera sig och svårigheter att fatta beslut samt fysiska symtom som trötthet, energilöshet, känsla av rastlöshet eller långsamhet samt förändringar i sömn, aptit och aktivitetsnivå.

I PHQ-9 ges svarskategorierna ”inte alls”, ”flera dagar”, ”mer än hälften av dagarna” och ”nästan varje dag” en poäng från 0 (inte alls) till 3 (nästan varje dag). En totalpoäng beräknas som sträcker sig från 0 till 27. Följande fyra kategorier av depressiva symtomens svårighetsgrad baseras på den totala poängen från screeninginstrumentet PHQ-9 (7):

• Ingen eller minimal: 0-4
• Mild: 5-9
• Måttlig: 10-14
• Svårt: 15 eller mer

Längd av användning av antidepressiva medel: Utvärderades genom att fråga deltagarna hur länge de hade tagit medicinen. Bland personer som tog mer än ett antidepressivt medel användes det som de hade tagit längst för figur 4.

Kontakt med psykisk vårdpersonal: Definieras genom frågan: ”Har du under de senaste 12 månaderna träffat eller talat med en psykolog, psykiater, psykiatrisk sjuksköterska eller klinisk socialarbetare om din hälsa?”

Data anger inte om personer som kontaktade en psykolog faktiskt påbörjade behandling för depression. Frågan frågar inte heller om psykisk behandling som de fått från primärvården.

Datakällor och metoder

NHANES är en kontinuerlig undersökning som genomförs för att bedöma amerikanernas hälsa och kosthållning. Undersökningen är utformad för att vara nationellt representativ för den amerikanska civila icke-institutionaliserade befolkningen. Deltagarna i undersökningen genomför en hushållsintervju och besöker ett mobilt undersökningscenter (MEC) för en fysisk undersökning och en privat intervju. Det årliga urvalet av intervjuer och undersökningar omfattar cirka 5 000 personer i alla åldrar. Under 2005-2006 gjordes ett extra urval av svarta personer utan hemvist, mexikansk-amerikanska personer, vuxna över 60 år och låginkomsttagare för att förbättra den statistiska tillförlitligheten hos uppskattningarna för dessa grupper. Under 2007-2008 gjordes samma grupper med ett undantag: Istället för att endast ta ut ett överuttag av den mexikansk-amerikanska befolkningen gjordes ett överuttag av alla spansktalande personer.

Denna rapport bygger på en analys av uppgifter från intervjuer i hushållet och i MEC. Frågorna om användning av receptbelagda läkemedel ställdes i hushållsintervjun och frågorna om depression ställdes i MEC. Frågorna ställdes på engelska och spanska.

Av de 13 897 personer i åldern 12 år och äldre som deltog i NHANES-läkarundersökningen omfattade analyserna för denna databroschyr 12 637 personer med information om läkemedelsanvändning och depressionens svårighetsgrad. Uppskattningar per inkomstgrupp baserades på 11 827 personer som också rapporterade sin familjeinkomst.

NHANES-undersökningsvikter, som tar hänsyn till de olika sannolikheterna för urval, uteblivet svar och bristande täckning, användes för alla analyser. Standardfel för procentsatserna uppskattades med hjälp av Taylor series linearization, en metod som innehåller urvalets utformning och vikter.

De totala skillnaderna mellan grupperna utvärderades med hjälp av chi square-statistiken. I de fall där chi square-testet var signifikant utvärderades skillnaderna mellan undergrupper med hjälp av den univariata t-statistiken. Ett test för trender gjordes för att utvärdera förändringar i skattningarna efter depressionens svårighetsgrad i figur 3 och efter antalet antidepressiva läkemedel som tagits i figur 5. Alla signifikanstester var tvåsidiga med p < 0,05 som signifikansnivå, utan justering för multipla jämförelser. Alla jämförelser som rapporteras är statistiskt signifikanta om inget annat anges. Dataanalyser utfördes med hjälp av SAS version 9.2 (SAS Institute, Cary, N.C.) och SUDAAN version 9.0 (RTI International, Research Triangle Park, N.C.).

Om författarna

Laura A. Pratt arbetar vid Centers for Disease Control and Prevention’s National Center for Health Statistics, Office of Analysis and Epidemiology. Debra J. Brody och Qiuping Gu arbetar vid Centers for Disease Control and Prevention’s National Center for Health Statistics, Division of Health and Nutrition Examination Surveys.

1. National Center for Health Statistics. Hälsa, USA, 2010: Med ett särskilt inslag om död och döende. Tabell 95. Hyattsville, MD. 2011.
2. Olfson M, Marcus SC. Nationella mönster för behandling med antidepressiva läkemedel. Arch Gen Psychiatry 66(8):848-56. 2009.
3. Paulose-Ram R, Safran MA, Jonas BS, Gu Q, Orwig D. Trends in psychotropic medication use among U.S. adults. Pharmacoepidemiol Drug Saf 16(5):560-70. 2007.
4. American Psychiatric Association. Practice guideline for treatment of patients with major depressive disorder, third editionexternal icon. Washington, DC. 2010.
5. U.S. Department of Health and Human Services, Office of Disease Prevention and Health Promotion. Healthy People 2020 sammanfattning av målen: Mental hälsa och psykiska störningarextern ikon.
6. Multum Lexicon database. I: National Health and Nutrition Examination Survey-1988-2008 data dokumentation, kodbok och frekvenser. 2010.
7. Kroenke K, Spitzer RL, Williams JB. PHQ-9: Validitet av ett kortfattat mått på depressionens svårighetsgrad. J Gen Intern Med 16(9):606-13. 2001.
8. American Psychiatric Association. Diagnostic and statistical manual of mental disorders, fjärde upplagan. Washington, DC. 2000.

Föreslagna citat

Pratt LA, Brody DJ, Gu Q. Antidepressiv användning av antidepressiva läkemedel hos personer i åldern 12 år och äldre: USA, 2005-2008. NCHS data brief, nr 76. Hyattsville, MD: National Center for Health Statistics. 2011.

Copyright information

Alt material som förekommer i denna rapport är offentligt och får reproduceras eller kopieras utan tillstånd; källhänvisning uppskattas dock.

National Center for Health Statistics

Edward J. Sondik, Ph.D., Director
Jennifer H. Madans, Ph.D., Associate Director for Science

Office of Analysis and Epidemiology

Diane M. Makuc, Dr.P.H., Acting Director

Division of Health and Nutrition Examination Surveys

Clifford L. Johnson, M.S.P.H., Director