Cikoria
Cikoria, (Cichorium intybus), blåblommig flerårig växt i familjen Asteraceae. Cikoria är infödd i Europa och infördes i USA i slutet av 1800-talet och odlas i stor utsträckning i Nederländerna, Belgien, Frankrike och Tyskland samt i viss utsträckning i Nordamerika. Bladen äts som grönsak eller i en sallad, och rötterna kan kokas och ätas med smör. Växten odlas som foder- eller gräsväxt för boskap. Cikoriarot kan rostas och malas för att ge kaffe ytterligare färg, fyllighet och bitterhet; i USA är detta bruk särskilt populärt i staden New Orleans.
© M. Schuppich/stock.adobe.com
Cikoria har en lång köttig pinnrot och en styv, förgrenad, hårig stjälk som blir cirka 1 till 1,5 meter hög. Dess flikiga tandade blad, som hos vild cikoria liknar maskrosblad, bärs runt basen. Rötterna hos vissa sorter odlas på friland under sommaren och tas upp på hösten för att drivas, eller odlas inomhus utanför säsongen, under vintern. En metod för tvångsodling ger barbe de capucin, de lösa blanka bladen som är mycket uppskattade av fransmännen som vintersallad. En annan metod ger witloef eller witloof, de tätare huvudena eller kronorna som föredras i Belgien och på andra håll. I hela Europa lagras rötterna för att producera blad för sallader under vintern.
I tempererade områden med en växtsäsong på fem och en halv till sex månader kan plantorna, om fröet sås för tidigt på våren, gå till frö i stället för att bilda stora lagringsrötter som lämpar sig för tvångsodling; i sådana områden bör fröet sås i juni. Rötterna kan forceras i källare, under bänkar i växthus eller utomhus.