Definition av lag
Lag är en uppsättning lagar, resolutioner och förordningar som skapas av en stat, som kan ha en permanent och obligatorisk karaktär beroende på var och ens behov och som måste följas strikt av ALLA människor som lever i det samhället för att garantera en god social samexistens mellan dessa och att lösningen av konflikter av mellanmänsklig typ får ett bra slut.
Det vill säga, även om jag anser att det är orättvist att till exempel respektera en trafikregel måste jag respektera och följa den eftersom lagen inte är intresserad av enskilda tankar, utan av att garantera att samhället fungerar väl. På så sätt erkänns det att det är viktigt att det finns en lag som gör det möjligt att artikulera medborgarnas rättigheter som individer på ett lämpligt sätt för att uppnå ett bestående samhälle i sin helhet.
Och även om vi ibland inte inser det på grund av vardagligheten och automatiken i vissa situationer eller handlingar som vi utför varje dag i våra liv, så är rätten en av de frågor som är mest närvarande i var och en av våra dagar; det faktum att vi tar ett transportmedel varje morgon för att gå till jobbet, eller samma arbete som vi utför för att få en utbetalning, vanligtvis månadsvis, av pengar, är alla saker som innebär en konstituerad rättighet som vi räknar med. I avsaknad av en sådan rättighet kan vi och har vi rätt (övertalighet är överflödig…) att kräva dem om de inte uppfylls på ett effektivt sätt och i rätt tid och i rätt form. Med andra ord är min chef skyldig att betala mig en bestämd summa pengar i slutet av månaden och transportföretaget har åtagit sig att köra mig till den destinationen varje dag, och jag har rätt att kräva det om transportföretaget av någon anledning inte gör det. Det är därför endast när lagen följs som ett samhälle kan fungera harmoniskt, eftersom bristande efterlevnad av lagen leder till verkliga situationer av anarki där en del av medlemmarna skadas i sin integritet, sin egendom eller till och med förlorar sina liv.
Vad lagen ger oss alla, utan undantag, är möjligheten att vara lika inför lagen, det vill säga att det inte spelar någon roll för lagen att min chef har mer pengar eller mer makt än jag när det gäller att göra anspråk på de pengar som inte har betalats ut till mig. I så fall kommer lagen naturligtvis att vara på min sida. Denna jämlikhet inför lagen innebär att konstitutionella rättigheter eller rättigheter som beviljas genom andra lagar eller förordningar gäller för alla invånare i en nation, oavsett deras arbete, ekonomiska ställning eller intellektuella eller akademiska utbildning.
Rätten får sin näring och grundar sig i allmänhet på skriftliga texter där vissa idéer eller väsentliga grunder för att kunna använda sig av lagen är förkroppsligade, dessa är bland annat: konstitutionen, lagen, juridiken, rättspraxis, sedvänjan, rättsakten, fördragen, doktrinen, med flera. Systematiseringen av dessa normer i olika hierarkier gör det möjligt att organisera dem bättre och undvika motsägelser och överlappningar. En lag som utfärdas av parlamentet och som promulgeras av den verkställande makten kan alltså inte strida mot bestämmelserna i en reglering på högre nivå, t.ex. konstitutionen. Detta är anledningen till att det behövs brottsbekämpande organ, som i varje land har olika namn och ingår i rättsväsendet.
I federala länder har lagen dessutom, utöver sin nationella dimension, en egen organisation på delstats- eller provinsiell nivå, som kan skilja sig åt i olika nyanser för varje region. Man föredrar att vissa brott eller kränkningar av rättigheter av strategisk betydelse förblir i händerna på den federala lagen, vilket bland annat sker vid narkotikahandel eller nationell säkerhet.
Lagstiftningen har också delats in i olika grenar eller kategorier för att organisera behandlingen av den, till exempel förvaltningsrätt, civilrätt, ekonomisk rätt, politisk rätt och processrätt, bland de viktigaste. På samma sätt innebär ett lämpligt utövande av rätten samarbete med andra discipliner, såsom hälsovetenskaperna (på det rättsmedicinska området), de exakta vetenskaperna (vid utövandet av olika typer av expertis) och kriminologin (i dess mest varierande tillvägagångssätt som beskrivs av de moderna vetenskaperna).