Definition MX

När vi talar om kraft avser vi en fysikalisk storhet som manifesterar sig linjärt och representerar intensiteten i utbytet mellan två partiklar eller kroppar (system av partiklar). Kraft kan användas för att ändra kroppars rörelse eller form. Kraften som storhet har ett enhetssystem och kan uttryckas på olika sätt.

I SIU (International System of Units) representeras kraften av newton, som är dess måttenhet och vars symbol är N (stort N). Den är uppkallad efter vetenskapsmannen Isaac Newton, som gjorde betydande bidrag till studiet av krafter inom fysiken.

Och även om det är känt att alla krafter manifesterar sig på ett visst avstånd mellan kroppar kan vi urskilja två typer av krafter: kontaktkrafter och krafter på avstånd. Kontaktkrafter uppstår genom interaktion mellan kroppar, och kropparna måste vara i direkt kontakt med varandra. Till exempel när vi sparkar en boll med foten. Krafter på avstånd uppstår däremot även när kropparna är åtskilda från varandra, även om deras fält (t.ex. gravitationsfältet) interagerar med varandra. Ett exempel är den kraft som jorden utövar på allt som befinner sig ovanför den, t.ex. våra egna kroppar, eller till och med på kroppar som befinner sig på ett visst avstånd, t.ex. dess naturliga satellit, månen.

Därefter finner vi den elektriska kraften, som uppstår på avstånd, men som i sin tur delas upp i attraktionskrafter och repulsiva krafter. Tänk till exempel på magneter.

Elastisk kraft, å andra sidan, är den som utövas av till exempel fjädrar och som kan trycka eller skjuta en kropp, oavsett om den är komprimerad eller utsträckt, och som klarar av att utöva kraft när dess position inte är normal.

Friktionskraften, å andra sidan, är en kontaktkraft och uppstår när en viss kropp glider eller glider över en yta, men motsätter sig rörelse. Vi kan skilja mellan dynamisk och statisk kraft. Dynamisk kraft ger en minsta kraft som är nödvändig för att förflytta en kropp. Statisk kraft är å andra sidan en kraft som inte ger upphov till någon form av rörelse.

Instrumentet för att mäta krafter kallas dynamometer, även om det också används för att väga föremål. Den uppfanns av Isaac Newton och dess funktion bygger på förlängningen av en fjäder som är placerad inuti den. Mätmetoden liknar den för en våg, men skiljer sig från mätmetoden för de allmänt kända pannvågarna.

Nästa definition >>

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.