Definitioner av informationskompetens
Det finns olika uppfattningar om informationskompetens:
- Det finns de som säger att informationskompetens bara är ett naturligt steg i utvecklingen av området. För dessa yrkesverksamma innebär informationskompetens att alla tidigare begrepp sammanfattas och att ytterligare nyanser av innebörd läggs till.
- Andra hävdar bestämt att informationskompetens bara är ett nytt namn för det vi alltid har gjort. För dessa personer är de enda fördelarna med informationskompetens att den drar nytta av aktuella samhälls- och utbildningstrender och att den kanske lättare kan förstås av personer utanför vårt område.
- För det sista finns det de som är fast övertygade om att informationskompetens är ett nytt begrepp och att det representerar ett nytt sätt att tänka på bibliotekariers professionella mål och ansvar (Rockman, 2004).
Och även om vissa kanske tycker att debatten bara är en övning i semantik, är det avgörande att definiera vad vi menar med ”informationskompetens” för att utveckla informationsrelaterade kompetenser. Om vi inte vet exakt vad ”informationskompetens” är, hur kan vi då utveckla eller underlätta den och, ännu viktigare, hur kan vi veta om vi har lyckats.
Tecknet ”informationskompetens” myntades för första gången av Paul G. Zurkowski 1974. En person med informationskompetens är enligt Zurkowski en person som hade lärt sig att använda ett brett spektrum av informationskällor för att lösa problem på jobbet och i sitt dagliga liv. Zurkowskis definition har fortfarande giltighet över 30 år senare.
Men oavsett om IL är ett helt nytt begrepp eller bara den mest aktuella favoritfrasen tycks informationskompetens ha fått legitimitet som den term som ska användas i stället för användarutbildning, bibliografisk undervisning, undervisning i biblioteksfärdigheter och andra tidigare myntade beskrivningar (Rockman, 2004).
Professionella organisationer som:
- American Library Association,
- Association of School Librarians och
- Association for Educational Communications and Technology har alla tagit fram dokument som beskriver detta begrepp.
Det verkar som om begreppet informationskompetens visserligen verkar vara accepterat, men att innebörden av begreppet varierar kraftigt. Ännu mer än sina föregångare verkar begreppet informationskompetens vara svårt att fastställa.
 |
1985 beskriver Patrica S. Breivik informationskompetens som en integrerad uppsättning färdigheter och kunskap om verktyg och resurser.
Informationskompetens utvecklas genom uthållighet, uppmärksamhet på detaljer och en kritisk, utvärderande syn på det funna materialet. Breivik ser också informationskompetens som en form av problemlösningsaktivitet. I American Library Associations (ALA) Presidential Committee on Information Literacy Final Report, som publicerades 1989, beskrivs den informationskompetenta individen som en person som har förmågan att känna igen ett informationsbehov och som kan lokalisera, utvärdera och använda information effektivt. Tonvikten ligger här på att förbereda människor för livslångt lärande. Källa: http://www.highereducation.org/crosstalk/ct1001/news1001-townlibrary.shtml |