Det är något med yoghurt
De yoghurtar som användes i Bollings studie innehöll bakteriestammarna Streptococcus thermophilus, Lactobacillus bulgaricus och Lactobacillus acidophilus. Den som är laktosintolerant eller på annat sätt är yoghurt-avvikande skulle helt enkelt kunna ta dessa som probiotiska piller, men Bolling säger att det kan vara så att det finns något med själva mejeriet som kan vara fördelaktigt, utöver fördelarna med de aktiva kulturerna. I en översiktsartikel konstaterades att mejeriprodukter i sig själva kan vara antiinflammatoriska – hos personer som inte var allergiska mot komjölk, förstås.
Kalciumet kan hjälpa dig att absorbera mindre fett, säger Childs. Eftersom yoghurt är proteinrik får den dig att känna dig mer mätt. Och om du försöker äta två yoghurtar om dagen, som kvinnorna i studien gjorde, kan det sluta med att du äter färre ohälsosamma mellanmål. Det skulle du förmodligen inte göra om du bara tog probiotiska piller.
Det finns fortfarande anledningar till varför all uppståndelse kring yoghurt kan, eh, stela. (Förlåt.) Childs berättade för mig att det inte riktigt är klart hur ofta människor måste äta yoghurt eller probiotika för att se fördelar av dem. ”Det verkar troligt att man måste äta det konsekvent”, sade hon. ”Livsmedelsindustrin skulle vara väldigt glad om vi fick äta det varje dag.”
Och se, Bollings studie finansierades av National Dairy Council, en ideell organisation som stöds av det amerikanska jordbruksdepartementet.
Bolling försvarade finansieringsströmmen och sa: ”Oavsett om vi hade fått studien finansierad av NIH, eller Dairy Council, eller USDA, eller något annat finansieringsorgan, skulle vi ha kommit fram till samma slutsatser.”
Och eftersom de åt så mycket yoghurt och pudding gick de överviktiga kvinnorna upp ungefär ett kilo i vikt under den nio veckor långa studien.
”Fördelarna kanske inte är uppenbara hos kvinnor som inte är överviktiga”, säger James Versalovic, professor i immunologi vid Baylor College of Medicine i Texas. ”Resultaten var blandade och inte enhetligt positiva, och det förhöjda sockerinnehållet i yoghurt kan ha grumlat eventuella fördelar.” Dessutom tillade han att om den ”ätutmaning” som kvinnorna fick hade varit en hälsosammare måltid, i stället för korvmackor, hade de kanske inte sett en lika betydande antiinflammatorisk fördel av yoghurten.
Så, kanske, om du har en i övrigt hälsosam kost, kan yoghurt och dess hälsosamma mikrober knuffa dig mot en ännu bättre hälsa genom att minska inflammation. Men Versalovic säger att det i sig självt förmodligen inte räcker för att förebygga inflammationsrelaterade sjukdomar.
Childs håller med och säger att ”vi är inte riktigt framme med forskningen ännu” för att visa att yoghurt kan förebygga saker som astma och artrit. Men det finns lite risk förknippad med att äta yoghurt ändå.
Och så kommer vi till de vanligaste orsakerna till varför vissa livsmedel anses vara ”hälsosamma”: Det ser ut som om de kan vara till nytta för oss, de verkar inte orsaka skada och de är ganska goda, så varför inte. I näringsforskningens röriga värld är det ibland så nära som vi kan komma. När man lägger till marknadsförare i blandningen föds en hälsovågning.
Objektivt sett vet jag att det fortfarande är för tidigt att förlita sig på yoghurt för att behandla något särskilt. Men när jag arbetade med den här artikeln kunde jag ändå inte låta bli att mejla min mamma, som lider av smärtsam artrit: ”Har du funderat på att äta en yoghurt varje dag?”
Jag tänkte att det inte kan skada.