En översikt över begreppet ömsesidig determinism med exempel
Albert Bandura lade fram begreppet ömsesidig determinism, som hävdar att inte bara miljön påverkar personen utan att personen också åstadkommer en förändring i miljön.
Musik och stämningar
Hög musik som heavy metal tros sätta en person i ett upprört sinnestillstånd, medan lugnande musik gör det möjligt för personen att fatta beslut på ett lugnt och rationellt sätt.
Har du någonsin undrat vad som får oss att bete oss som vi gör? Varför vi gillar att träffa våra vänner efter jobbet eller blir irriterade när vi sitter fast i trafiken? För många kanske dessa ”frågor” inte ens verkar vara något som man behöver tänka på. De kanske bara är en del av ett normalt beteende. Men har du någonsin funderat på vad som driver vårt beteende, och på dess efterföljande konsekvenser? Detta är precis vad teorin om ömsesidig determinism förklarar.
En översikt över teorin
Vill du skriva för oss? Jo, vi letar efter bra skribenter som vill sprida ordet. Ta kontakt med oss så pratar vi…
Låt oss arbeta tillsammans!
Albert Bandura, en känd psykolog, lade fram det lysande begreppet reciprok determinism. Han beskriver det som att en persons beteende både påverkas av och påverkar hans/hennes personliga faktorer och miljön.
Banduras teori säger att en persons beteende påverkas av miljön och vice versa. Förenklat innebär det att miljön tenderar att göra förändringar i individens beteende, och i gengäld är individens beteende också ansvarig för en förändring i miljön. Det innebär alltså att miljön inte bara påverkar personens tänkande, utan att personens efterföljande beteende också påverkar miljön.
Det finns alltså tre huvudfaktorer som behandlas i denna teori. De kallas för triadisk reciprok kausalitet.
✦ Personliga faktorer (tankar, känslor etc.)
✦ Beteende
✦ Yttre miljö
Determinism är teorin som skildrar att en persons handlingar, beteende eller beslut bara är ett resultat av de händelser som har inträffat i det förflutna. Detta innebär att våra handlingar bara är reaktioner på det som redan har hänt. Hur vi beter oss i dag är bara en reaktion på tidigare händelser. Han höll med om determinismteorin att vårt beteende och våra handlingar är en orsak till tidigare händelser, men han ansåg också att miljön också orsakas eller påverkas av vårt beteende.
Exempel
★ Tänk dig en person som inte vill arbeta i ett visst företag (personlig faktor), men omständigheterna är sådana att han/hon inte kan lämna jobbet. Detta gör att han/hon ogillar arbetet och kan också leda till dåliga prestationer (beteende). I gengäld kommer detta att leda till att personen beter sig olämpligt, vilket gör att hans kollegor/överordnade inte bara ogillar hans/hennes arbete, utan även individen (miljö). Det kommer bara att förvärra situationen för båda parter. Därför kommer både socialt och fysiskt beteende att skapa en mer restriktiv miljö och leda till ytterligare beteendestörningar.
★ En skolelev älskar att rita (personlig faktor). Han/hon kommer att uppmärksamma konstföreläsningarna och skapa vackra teckningar. Detta kommer att ge honom/henne beröm från läraren och beundran från kamraterna (miljö), vilket får honom/henne att skapa ännu bättre teckningar (beteende).
★ Ett annat exempel är ett barn som pratar högt i klassen för att han/hon är uttråkad (personlig faktor). När läraren tillrättavisar barnet (miljö) kan han/hon antingen sluta prata eller bli upprorisk genom att prata ännu högre (beteende), i vilket fall läraren kan skicka barnet till kvarsittning eller till rektorns kontor.
Vill du skriva för oss? Tja, vi letar efter bra skribenter som vill sprida ordet. Ta kontakt med oss så pratar vi…
Låt oss arbeta tillsammans!
★ Ett barn tycker inte om ett visst ämne, så han/hon kommer inte att studera det (personlig faktor). Detta kommer att leda till att barnet får sämre betyg på provet, vilket kommer att leda till att barnet får ta emot föräldrarnas och lärarens tillrättavisningar (miljö). Detta kommer att få barnet att inte vilja studera det ämnet ännu mer, och han/hon kan också börja ogilla läraren (beteende), vilket skapar ytterligare problem.
The Bobo Doll Experiment
★ Experiment
Albert Bandura var intresserad av att studera aggression hos barn. Bobo-docksexperimentet är det mest uppmärksammade experimentet som han genomförde. För denna modell använde Bandura ett visuellt hjälpmedel, en video där en av hans elever slog en Bobo-docka, vilket är en uppblåst leksak med en viss vikt i botten för att den ska poppa upp igen när den träffas. Videon visade en kvinna som slog, sparkade, skrek på dockan och slog den, vilket visade olika nivåer av aggressivitet. Bandura visade denna film för några dagisbarn.
★ Resultat
Efter att ha sett filmen togs barnen till ett lekrum, där Bobo-dockan fanns. Bandura blev inte alls förvånad över att se dem imitera kvinnan från videon. De slog, sparkade, krossade och satte sig på den och sprängde den helt och hållet. Observatörerna var förvånade över att se barn bete sig så våldsamt i så ung ålder. Dessutom utfördes detta beteende av barnen utan att de fick några incitament i gengäld. De imiterade helt enkelt kvinnan i videon.
Denna modell för inlärning som Bandura lade fram var känd som observationsinlärning. Med detta experiment fann man att nästan 88 procent av barnen uppvisade aggression. Barnen observerades i några månader efter det, och till observatörernas förskräckelse fann man att nästan 40 % av dem uppvisade ett våldsamt beteende.
★ Slutsats
Albert Bandura trodde att det aggressiva beteende som visades av familjemedlemmar var mer skadligt än något annat. Han hävdade att barn imiterade sina föräldrars passiv-aggressiva beteende när de hade att göra med sina vänner. Hans ideologi var att behandla och diagnostisera problemet i själva personens barndom. Man måste vara försiktig under uppväxten av ett barn, eftersom detta bestämmer barnets temperament i framtiden.
Människan har förmågan att förändra personliga faktorer och även förändra miljön. Förändring är konstant, vilket alla vet. Doktrinen om ömsesidig determinism motiverar att en människa är kapabel att väva in nuet för att skapa en smidig väg till sin framtid. Världen kommer att bli bättre att leva i om vi har makten att göra den som vi vill att den ska vara. Naturligtvis utan att utmana naturlagarna.
