En komparativ analys av massad vs. distribuerad övning på tillväxt i grundläggande matematiska fakta
För att på bästa sätt avhjälpa akademiska brister måste pedagoger inte bara identifiera empiriskt validerade interventioner, utan också kunna tillämpa undervisningsmodifieringar som resulterar i effektivare inlärning för eleverna. I den aktuella studien jämfördes effekten av massuppsatt och distribuerad övning med en explicit tidsintervention för att utvärdera i vilken utsträckning dessa modifieringar leder till ökad matematiskt faktakunnande vid grundläggande additionsproblem. Fyrtioåtta elever i tredje klass placerades i en av tre grupper där var och en av grupperna genomförde fyra explicita tidsbestämningar på 1 minut i matematik varje dag under 19 dagar. Grupp ett genomförde alla fyra 1-min-tidtagningar efter varandra, grupp två genomförde två 1-min-tidtagningar bakåt i tiden på morgonen och två 1-min-tidtagningar bakåt i tiden på eftermiddagen, och grupp tre genomförde en oberoende 1-min-tidtagning fyra gånger fördelat över dagen. Tillväxtkurvmodellering användes för att undersöka framstegen under studiens gång. Resultaten tydde på att eleverna i de distribuerade övningsvillkoren, både fyra gånger per dag och två gånger per dag, uppvisade betydligt högre tillväxt i flödesspridning än de som övade endast en gång per dag i ett massat format. Dessa resultat tyder på att en kombination av distribuerade övningar med uttryckliga tidsbestämningsrutiner är en användbar ändring som förbättrar elevernas inlärning utan att det krävs extra undervisningstid när man riktar in sig på att lära sig att behärska matematiska fakta.