Esu är inte djävulen: Hur en yoruba-gudom fick ett nytt varumärke
En slående syn möter förare vid Ojuelegba, en av de livligt trafikerade platserna som förbinder Lagos Mainland med Lagos Island. Det är en liten vit cell med orden ”Ojubo Esu” inskrivna på väggen. Dess närvaro mitt i ett av världens mest evangeliska kristna länder är ett tecken på att den traditionella afrikanska religionen lever och mår bra på kontinenten.
Trots dess allestädes närvarande är det inte heller någon underdrift att säga att de flesta inhemska afrikanska religioner är allmänt missförstådda – till och med på själva kontinenten och bland de flesta ”moderna” afrikaner; många av dem undviker dessa trosuppfattningar som ond vidskepelse.
Från Dogonernas sofistikerade trosuppfattningar till Sangomas i Sydafrika har de flesta människor bara en vag uppfattning om dessa religiösa system och avfärdar dem som reliker från ett förciviliserat förflutet. Nigeria, Afrikas största land, är inget undantag från detta fenomen, och ingenstans är detta mer anmärkningsvärt än i den senaste historien om en av landets mest fängslande gudar, Esu.
En av huvudgudarna i Aborisa-tron som uppstod ur yorubasamhället i Nigeria och spreds genom slavhandeln till Kuba, Sydamerika och Förenta staterna – hans namn har också sedan 1800-talet använts omväxlande med djävulen bland yorubakristna. Det är ett omtvistat ämne som i allt högre grad har väckt offentlig debatt.
Det religiösa systemet Aborisa, som nu har ett globalt inflytande, är nu ett djupt missförstått och allmänt respektlöst trossystem i sitt ursprungsland. I korthet bygger detta religiösa system på idén om en högsta gudom och ett antal urvarelser, kallade Orisa, som representerar delar av naturen samt mänsklig och gudomlig personlighet och idéer. Tron understöds av ett spådomssystem genom vilket anhängarna får råd och vägledning från orisorna och deras förfäder.
Under årens lopp har orisorna, gudarna i detta trossystem, i allt högre grad kommit in i den globala folkliga föreställningsvärlden, och nyligen framkallade Beyoncé yorubagudinnan Osun i sin sång ”Hold Up”- några av de andra gudarna är bland annat Sango, som blir alltmer populär och som är föremål för en kommande animerad film som görs i Nigeria. En annan gudinna, Oya, är delvis inspirationen till storm i den populära X-men-serien. Mindre representerad är Orisa känd som Esu – vilket är märkligt med tanke på hans framträdande roll inom aborisatron.
Beyonce i Lemonade.
Simpelt uttryckt är Esu inom aborisa-tron Esu förlikningsguden, som anhängare av alla de andra orisorna måste hylla. Men numera missförstås Esu i religionens hemland Nigeria som djävulen. ”Na devil do am” är ett populärt talesätt i Nigeria när någon gör något fel som han eller hon inte kan förklara eller vill förneka. I grund och botten tror många att Esu är djävulen som driver människor att göra det onda. Men enligt hängivna och de flesta forskare var det inte riktigt så i den ursprungliga yoruba-kosmologin – Esu var och är en mycket mer komplex figur och ett mycket mer komplext begrepp.
Kristna hävdar att han är djävulen, men yoruborna visste helt enkelt inte om det, förrän bibeln hamnade i deras händer. Hur kom vi hit? År 1821 kidnappades en ung pojke från en yorubastad, Osogun i nuvarande Oyo State, Nigeria, tillsammans med sin mor, syster och lillebror. Han hette Ajayi, och hans historia kunde mycket lätt ha blivit som de miljontals andra afrikaner som kidnappades från sina hem och såldes som slavar under 1800-talet, men en ödets vändning förändrade hans öde. Det slavskepp som tog Ajayi och andra slavar till den nya världen bordades av brittiska trupper. Ajayi, som senare döptes till Samuel Ajayi Crowther, räddades och blev en av de ledande missionärerna som främjade kristendomen i Västafrika, och framför allt en av de ledande personerna som översatte Bibeln till lokala språk, däribland yoruba.
När det gällde att hitta motsvarande namn för Satan och Jesus på yoruba; för Jesus blev namnet yorubaniserat till Jesu Kristi, men för djävulen valde översättarna av yorubabibeln en existerande gud i yorubas tro, Esu. Detta ödesdigra beslut har spökat i förståelsen av yoruba-tro till denna dag. I en artikel för Sahara Reporters som väckte ett ursinnigt genmäle hävdar journalisten Remi Oyeyemi att Crowther gjorde det med flit och medvetet förtalade och förvrängde en av de viktigaste personerna i yorubas tro i en hämndaktion mot sitt folk för deras roll i slavhandeln.
Biskop Samuel Ajayi Crowther, 1867 Via Wikimedia
Som han förklarar: ”Esu i yoruba-kosmologin är inte djävulen eller satan som har framställts och framställs av den euro-kristna religiösa skolan. Esu, i det autentiska yorubakonceptet, är verkställaren av Olodumares vilja och inte motsvarigheten till den eurokristna djävulen/Satan som är ute efter att undergräva den allsmäktige Gudens arbete”. I en replik, också skriven för Sahara Reporters, hävdar Ayo Turton att Esu är djävulen och att det som Crowther och andra missionärer gjorde var att tillhandahålla den saknade länken. Turton menar framför allt att Esu, precis som Satan, kastades ut ur himlen – men det är inte en del av yorubakosmologin.
Vilken tolkning man än accepterar av Crowthers avsikter, kvarstår saken att införandet av denna yorubagud i den kristna teologin ledde till ett missförstånd av hans funktion i yorubatron, vilket ledde till att många människor trodde att aboribor som vördar Esu i grund och botten är djävulsdyrkare. I konkreta termer har detta skapat en konflikt för många nigerianer mellan förfädernas tro och kristendomen – i stället för att betrakta båda som skilda religiösa traditioner ser många traditionella trosuppfattningar som djävulens verk som utförs på jorden.
På senare tid verkar det dock som om människor börjar förkasta denna förvrängda tolkning och interagera med Esu och Yoruba-kosmologin på dess egna villkor. En grupp kulturaktivister har lanserat en kampanj, komplett med en hashtag, #EsuIsNotSatan; aborisa-utövare är också alltmer högljudda och digitalt kunniga när det gäller att diskutera sin tro offentligt för att utmana förvrängningar. Om denna utveckling kommer att leda till en bättre förståelse för Esu och aborisa-tro i Nigeria kan bara tiden utvisa.
Dele Meiji är författare. Följ honom på @delemeiji. Han driver också bloggen: www.jebujene.org