firstworldwar.com
Vem är vem – Ignace Paderewski
Ignace Jan Paderewski (1860-1941) var en internationellt känd konsertpianist som använde sin berömmelse för att framgångsrikt kampanja för Polens oberoende under första världskriget.
Paderewski föddes i byn Kurylowka i Podolien den 18 november 1860 och studerade vid Warszawas musikinstitut. Efter lysande debut i Wien 1887 och Paris året därpå blev han en av världens mest kända pianister och kompositörer. Paderewski genomförde 1890 sin första av många konsertresor till USA, ett land som han kom att betrakta som sitt andra hemland.
När kriget i Europa bröt ut 1914 blev Paderewski aktiv när det gällde att föra fram den polska nationalismens sak i de allierade huvudstäderna, och 1917 blev han USA:s representant för den polska nationalkommittén med säte i Paris. Paderewskis arbete i USA visade sig vara inflytelserikt när det gällde att övertyga president Woodrow Wilson om att stödja ett självständigt Polen; det kom att utgöra en av Wilsons berömda fjorton punkter som låg till grund för freden i november 1918.
Paderewski undertecknade fredsfördraget i Versailles, där han arbetade för att förhandla fram Polens gränser, och han var Polens första premiärminister efter kriget. Han spelade också en nyckelroll i utformningen av den polska konstitutionen från 1919 och utsågs till sitt lands delegat till Nationernas förbund (som han stödde entusiastiskt).
Under de följande två decennierna förblev Paderewski politiskt aktiv samtidigt som han fortsatte sin alternativa karriär inom musiken.
In 1939 invaderade Hitlertyskland Polen, vilket utlöste andra världskriget. Den landsflyktige Paderewski, som nu var 79 år gammal, reste till London och tjänstgjorde som ordförande för det polska nationalrådet. I denna egenskap begav han sig återigen till USA för att återigen kampanja för Polens självständighet.
Det var när han befann sig i USA som Paderewski avled den 29 juni 1941, 80 år gammal, medan han bodde på Buckingham Hotel. USA:s president Franklin Delano Roosevelt godkände Paderewskis tillfälliga begravning på Arlington National Cemetery tills hans kropp kunde återföras till hemlandet. Detta skedde slutligen – i det postkommunistiska Polen – den 29 juni 1992, cirka 51 år efter hans död, då han fick en statsbegravning i St John’s Cathedral i Polen.
Lördagen den 22 augusti 2009Michael Duffy