Frågor att ställa till läkaren vid din årliga undersökning
Läkarundersökningen. Den årliga undersökningen. Den årliga undersökningen. Detta rutinbesök hos din vårdgivare har många namn – och alla kan framkalla en känsla av rädsla. Många människor undviker att boka tid varje år eftersom de är för upptagna, inte har något fel eller inte är säkra på vad de ska fråga en läkare. Men alla bör få en årlig läkarundersökning, även friska människor.
Tänk på dessa möten som ”trimningar” för din kropp. ” ger patienten tid att tala med sin läkare, uttrycka eventuella farhågor om sin hälsa och sätta upp och kontrollera hälsomål”, säger Gabrielle Samuels, DO, läkare vid Summit Medical Group i New Jersey.
8 frågor att ställa till en läkare vid en hälsokontroll
Ska du inte veta vad du ska fråga? Dessa grundläggande frågor kan hjälpa dig att komma igång och få dig att inse att ditt årliga besök är mer värdefullt än du trodde:
- Är detta normalt?
- Behövs det ytterligare undersökningar eller tester?
- Behövs det att jag träffar en specialist?
- Behövs det några vaccinationer?
- Är mina recept fortfarande okej?
- Hur orolig ska jag vara?
- Vad kan jag göra för att hålla mig frisk i framtiden?
- När ska jag komma tillbaka för ett nytt besök?
Säkerställ att du har skrivit ner dina frågor innan du åker till ditt besök. Vi har alla gått in i ett undersökningsrum och fått tankarna att gå iväg. Det är lätt att glömma vad du ville säga när du väl sitter på bordet, så om du har en lista att hänvisa till håller du dig på rätt spår.
När du är på ditt möte, skriv ner allt du behöver komma ihåg senare, till exempel vitaminrekommendationer eller datum för uppföljningsbesök.
Är det här normalt?
Din årliga hälsoundersökning är din chans att ta reda på om det nya symtomet är något som du bör oroa dig för, eller om det bara är en vanlig del av din ålder eller livsstil – oavsett om det är ett födelsemärke, nya ångestkänslor eller en förändring i ditt sömnmönster. Din vårdgivare gör en undersökning för att mäta grundläggande vitala tecken: längd, vikt, blodtryck och hjärtfrekvens. Sedan ställer han ytterligare frågor för att ta reda på vilka andra faktorer som kan påverka din hälsa, t.ex.: din sjukdomshistoria, familjens sjukdomshistoria, din livsstil och dina vanor, personliga påfrestningar och ditt drog-, alkohol- och tobaksbruk. Dina svar kan hjälpa till att avgöra om det tjatande hälsoproblemet är något att oroa sig för eller inte.
”Patienterna bör räkna med att få tid med sin läkare för att diskutera sin allmänna hälsa och sitt välbefinnande, inklusive sjukdom sedan senaste besöket, kost- och motionsvanor och förebyggande åtgärder som vacciner och screeningundersökningar”, säger dr. Samuels.
Det är dags för dig att uppdatera din journal och dina kontaktuppgifter och fylla på recept, enligt Natalie Ikeman, läkarassistent vid Hennepin Healthcare’s Golden Valley Clinic i Minneapolis. Detta möte är en chans att uppdatera information på båda sidor av undersökningsbordet. ”Det ger läkaren möjlighet att dela med sig av uppdaterade riktlinjer till sin patient”, säger dr Samuels.
Behövs det ytterligare screeningtester?
En fysisk undersökning är en chans för din vårdgivare att undersöka dig, göra några laboratorietester, svara på frågor och i allmänhet se till att allting är i sin ordning. Årliga fysiska undersökningar kan fånga upp problem som precis har börjat innan de utvecklas, eller som en patient kanske inte är medveten om medan det fortfarande finns tid för förebyggande tjänster. ”Tyvärr är de tre vanligaste kroniska sjukdomarna vi ser högt blodtryck, högt kolesterol och diabetes, och de flesta har inga symtom så folk tror att de mår bra”, säger Jeffrey Gold, läkare, primärvårdsläkare på Gold Direct Care i Massachusetts.
Din vårdgivare kan beställa ytterligare blodprov eller screeningar baserat på ålder och riskfaktorer för vissa tillstånd. ”Beroende på ålder, kön, kronisk sjukdom och nyligen utförda laboratorier kan en läkare beställa följande tester”, säger Ikeman:
- Ett lipidtest för kolesterol
- Ett hemoglobin A1c-test för diabetes
- En koloskopi för att kontrollera om det finns tjocktarmscancer
- Ett Pap-smear-test för livmoderhalscancer
- Ett PSA-test för prostatacancer
- En mammografi för att kontrollera om det finns cancer i livmoderhalsen. bröstcancerscreening
- En TSH-screening för sköldkörtelsjukdomar
- En screening för D-vitaminbrist
- En CBC för grundläggande blodräkning
- En BMP för elektrolyter och metabolisk panel
Det här är några av de vanligaste testerna, men varje patient är annorlunda.
Behövde jag träffa en specialist? Är jag i riskzonen på grund av min familjehistoria?
Din familjeläkare kan vara mer uppmärksam på vissa symtom eller göra mer specifika tester om du har en familjehistoria för en sjukdom. Om du till exempel har en familjehistoria av högt blodtryck eller högt kolesterol kan din läkare testa dig oftare eller ge dig vissa råd om förebyggande vård. Vissa tillstånd kan ha en genetisk komponent, som vissa cancerformer, vilket kan föranleda din läkare att övervaka dig noggrannare.
Ibland kan din läkare identifiera något som kräver ytterligare tester eller behandling. I detta fall kan din primärvårdsläkare hänvisa dig till en specialist. Några exempel på detta kan vara: Ett oregelbundet Pap-test eller bröstundersökning; tillstånd som kräver operation som gallstenar; tillstånd som kräver en läkare med mer omfattande kunskaper och resurser som en onkolog för cancer eller en kardiolog för ett hjärtproblem som hjärtsjukdom.
Behövs jag några vaccinationer?
Din läkare bör ha din vaccinationshistorik i sin journal. Om du är osäker på vilka vaccinationer du har fått tidigare kan din läkare bestämma sig för att göra blodprov eller ge dig vaccinationerna på nytt.
Vissa vacciner kräver boosters, till exempel stelkramp och difteri. Andra är omständighetsspecifika. Gravida personer bör till exempel få ett Tdap-vaccin vid varje graviditet. Reserelaterade vacciner är kan kräva olika vaccinationer baserat på resmålet.
På samma sätt som barn fick vacciner vid specifika åldrar finns det vacciner för vuxna i olika skeden. HPV-vaccinet ges vanligtvis till ungdomar och unga vuxna, medan bältrosvaccinet och vissa pneumokockvacciner föreslås för seniorer. Pneumokockvaccinering ges också till patienter med vissa autoimmuna/kroniska sjukdomar, därför är det viktigt att dela din sjukdomshistoria med din läkare.
Influensavaccinationen är ett viktigt årligt vaccin för alla som är sex månader och äldre.
Är mina recept fortfarande okej?
Detta är ett tillfälle att se över nuvarande recept och göra eventuella nödvändiga justeringar. Diskutera med din läkare hur din medicinering fungerar, om du upplever några biverkningar, om du har några livsförändringar som kan påverka denna behandling och om du fortfarande behöver ta denna medicinering överhuvudtaget. Om du till exempel planerar att bli gravid kan din läkare vilja ändra eller avbryta vissa mediciner. Om du har gjort livsstilsförändringar, t.ex. ökad motion, viktnedgång eller en hälsosammare kost, kan du kanske sänka eller sluta använda mediciner för blodtryck eller kolesterol.
Vissa mediciner, till exempel antidepressiva, kan behöva dosjusteringar med tiden, eller så kan du behöva byta till en annan typ. Sluta aldrig med ett läkemedel eller ändra doseringen utan att tala med din läkare. Din läkare kan hjälpa dig att avgöra om en justering behövs och kan ge dig instruktioner om hur du ändrar dosen eller slutar med medicinen på ett säkert sätt.
Om din läkare föreslår en ny medicinering ska du inte vara rädd för att be läkaren om mer information, till exempel om hur medicinen fungerar, de potentiella biverkningarna och riskerna som är förknippade med detta läkemedel. Det är också viktigt att berätta för din läkare vilka andra mediciner – inklusive receptfria läkemedel, kosttillskott och ”gatudroger” – du tar för att undvika eventuella interaktioner. Din läkare kan ställa frågor till dig om till exempel alkoholanvändning. Svara ärligt. Denna information är viktig för att din läkare ska kunna försäkra sig om att de ger dig en säker och effektiv behandling.
Hur orolig ska jag vara?
Din nya diagnos kan vara något som kräver noggrann övervakning och behandling för att hållas under kontroll. Eller så kan det vara ett tillstånd som låter skrämmande, men som är mycket vanligt. Dela din oro för din hälsa med din läkare. När du är ärlig om de farhågor som ett nytt hälsoproblem ger upphov till kan din vårdgivare hjälpa dig att lugna dig eller ge dig strategier för att minska din risk. Du kanske oroar dig för ingenting.
Vad kan jag göra för att hålla mig frisk i framtiden?
Din årliga läkarundersökning är ett utmärkt tillfälle att sätta upp hälsomål, diskutera hanteringen av kroniska sjukdomar och medicinska tillstånd och göra upp planer för uppföljning.
Fråga läkaren om det finns saker du kan göra för att förebygga tillstånd eller sjukdomar som du riskerar att drabbas av, till exempel diabetes, högt blodtryck, högt kolesterol, artrit, benskörhet osv. Diskutera din nuvarande livsstil med din läkare och se om det finns några områden där du skulle kunna göra positiva förändringar – hur din läkare skulle kunna hjälpa dig att sluta röka, till exempel. Om dina blodvärden eller symtom tyder på vitaminbrist kan din läkare föreslå vissa livsmedel att lägga till i din kost eller ett vitamintillskott.
För vissa tillstånd kan vissa övningar hjälpa. Till exempel kan simning vara bättre än löpning om du har ömma knän. Övningar för att stärka kärnan kan hjälpa vid ryggproblem. Att träffa en sjukgymnast eller massageterapeut regelbundet kan hjälpa till med smärta och rörlighet.
När ska jag komma tillbaka för ett nytt besök?
Svaret på detta varierar från läkare till läkare. ”En vuxen bör besöka sin läkare årligen för en kontroll och en fysisk undersökning”, säger Ikeman. Dr Samuels, Dr Gold och många andra läkare håller med och tillägger att beroende på allmän hälsa och testresultat kan det behövas tätare besök.
En del forskning tyder på att det finns fördelar med att vänta längre mellan besöken. En studie drar slutsatsen att asymtomatiska vuxna inte behöver omfattande årliga hälsoundersökningar och att de bör få rutinmässiga tester som blodtryck, kroppsmasseindex och Pap-utstrykningar med 1-3 års mellanrum beroende på patienten.
Om du rekommenderas en årlig kontroll eller om du ska vänta längre mellan besöken beror på din vårdgivares preferenser, dina omständigheter och din hälsa. Det är bäst att fråga en läkare om detaljer om din hälsa.
Men även om årliga kontroller kanske inte står högst upp på listan över trevliga aktiviteter är de ett viktigt verktyg för att hålla dig vid god hälsa. Om du inte redan har gjort det, ring din läkare och boka tid.