Häger
Hären tillhör en grupp vattenfåglar i familjen Ardeidae. De flesta hägrar har långa ben, lång hals och långa, spetsiga näbbar. Det finns flera olika typer, bland annat hägrar, bitterfåglar och natthägrar. Det finns över 60 olika arter i familjen häger och minst 18 olika taxonomiska släkten. Läs vidare för att lära dig mer om hägern.
Beskrivning av hägern
För att de är en så varierad familj av vadarfåglar, är varje art av hägern annorlunda. Generellt sett har de långa ben och långa böjda halsar, även om vissa arter är kortare än andra.
Deras näbbar, eller näbbar, är normalt långa och spetsiga. Deras fjäderdräkt, eller fjädrar, varierar kraftigt i färg från art till art. Vissa är främst vita eller grå, medan andra är blå, gröna och allt däremellan. Den högsta arten är cirka en meter och en halv meter lång, men de flesta arter är mycket mindre.
Interessanta fakta om hägern
Med så många olika arter, som har många olika beteenden och anpassningar, är det svårt att välja vilka fakta man ska presentera! Istället kommer vi att lyfta fram några magnifika arter och deras unika egenskaper.
- Goliathäger – Låt oss börja med den största av alla, goliathägern. Den här arten är onekligen den största i familjen. De står 1,5 meter långa och väger över 3,5 kilo! Som om det inte vore tillräckligt imponerande, när de breder ut sina vingar är deras vingspann ungefär 7,5 fot i diameter.
- Dvärgdopping – I andra änden av storleksspektrumet finns dvärgdoppingen. Den här lilla fågeln är den minsta av hägrarna. De är bara en meter långa och har ett vingspann på knappt två meter i diameter. Dessa små fåglar kryper genom vassbälten och buskar på jakt efter små byten.
- Vitbälteshäger – Denna art är unik eftersom den är otroligt sällsynt. IUCN listar denna fågel som kritiskt utrotningshotad. Forskare uppskattar att det inte finns mer än 250 av dessa fåglar i det vilda, och möjligen så få som 50 kvar. Förstörelse av livsmiljöer är det främsta hotet mot denna art.
Heronens livsmiljö
Dessa fåglar lever över en stor del av jordklotet, och i hela detta område bebor de en mängd olika livsmiljöer. Den stora majoriteten av hägerarterna lever i akvatiska ekosystem, främst grunda sötvattenmiljöer.
De lever även i brack- och saltvattenmiljöer också. Några av de olika livsmiljöer som de lever i är träsk, våtmarker, kärr, gyttjebottnar och kanterna av dammar, sjöar, vattendrag, hav, vikar med mera.
Heronens utbredning
De här fåglarna lever i stort sett över hela världen, med undantag av Antarktis. De lever på alla andra kontinenter, med undantag för höga berg, iskalla arktiska områden och torra öknar.
Den största mängden arter lever i tropiska områden, även om de också förekommer på andra ställen. Olika arter lever över hela Eurasien, Afrika, Australien och de omgivande öarna, Nordamerika, Centralamerika och Sydamerika.
Hejderns kost
De flesta hägrar är vadarfåglar och livnär sig främst på vattenlevande djur. De äter en mängd olika fiskar, krabbor, räkor, vattenlevande insekter, grodor, maskar, salamandrar och allt däremellan.
Många arter jagar också i torrare områden och livnär sig på ormar, ödlor, småfåglar, möss, råttor med mera. De jagar genom att vada tyst genom grunt vatten och använder sina långa böjda halsar för att likt en orm slå till mot sitt byte.
Heron och mänsklig interaktion
Med så många olika arter av dessa fåglar varierar mänsklig interaktion vilt från art till art. Vissa arter är otroligt vanliga och utbredda. Andra arter lever bara i ett litet område och mänsklig aktivitet hotar deras existens.
Destruktion av livsmiljöer är vanligtvis det främsta hotet mot dessa fåglar. Människor jagar dem också, dödar dem för att de äter kommersiellt värdefull fisk och trasslar av misstag in dem i fiskelinor eller nät. Dessa interaktioner påverkar olika arter i olika utsträckning, vissa allvarligare än andra.
Domesticering
Människor har inte domesticerat denna art på något sätt.
Gör hägern ett bra husdjur
Nej, hägrar är inte bra husdjur. Precis som med alla andra arter som äter mycket fisk har dessa fåglar illaluktande bajs. Dessutom är det oftast olagligt på de flesta ställen att äga en sådan som husdjur.
Heronvård
Vissa arter av dessa fåglar är vanligare i djurparker än andra arter. De flesta fåglar i djurparker finns där för att de är viktiga medlemmar i bevarande avelsprogram, eller för att de inte kan överleva i det vilda.
Ibland får fåglar skador, och dessa skador gör det omöjligt för räddare att släppa ut dem i det vilda igen. I dessa fall lever fåglarna i en djurpark eller ett akvarium och får gratis måltider resten av sitt liv. De äter en mängd olika fiskar, räkor, insekter och till och med små däggdjur.
Heronens beteende
Heronens beteende varierar från art till art. Vissa arter är ensamma utanför häckningssäsongen och jagar ensamma. Andra arter är ensamma när de jagar, men sover i små flockar av fåglar. Det stora flertalet arter samlas i stora mängder under häckningssäsongen. Vissa häckningsflockar, så kallade kolonier, innehåller flera hundra fåglar.
Heronens reproduktion
Då det finns så många olika arter varierar reproduktionsgraden drastiskt. Många fåglar är monogama och häckar med samma partner år efter år. Andra häckar med en partner under en säsong och väljer en ny nästa år.
Deras kullar innehåller normalt mellan tre och fem ägg i genomsnitt, men detta varierar beroende på arten. Hur lång tid det tar för äggen att kläckas och för ungarna att flyga varierar mycket från art till art.