Jabberwocky
Sist uppdaterad den 5 maj 2015 av eNotes Editorial. Antal ord: 1202
Universal Appeal
Säkerligen är en av de mest tilltalande faktorerna i Lewis Carrolls ”Jabberwocky” den rena tidlösheten i diktens miljö. Pojkens möte med det mystiska odjuret Jabberwock har ingen specifik referenspunkt i historien. Denna faktor ökar diktens universella dragningskraft, för ”Jabberwocky” kan fängsla läsare från alla epoker, vare sig de är från Elisabeths tid, viktoriansk tid, industriell tid, datortid eller annan tid. Även om dikten skrevs och publicerades på höjden av det viktorianska England krävs inga särskilda kunskaper om den epoken för att förstå och njuta av dikten. På samma sätt skulle en rimlig faksimil av ”Jabberwocky” kunna ha skrivits under vilken historisk epok som helst, med tanke på att dikten inte innehåller några märkbara hänvisningar till Carroll, hans liv eller hans tid. En romersk skribent i Pompeji vid namn Barnacus Frabjus kunde ha skrivit en ”Jabberwocky”-liknande dikt (och hans läsare skulle ha ätit upp den, med tanke på deras mottaglighet för de vilda fantasifulla varelser som ingick i deras mytologi), liksom någon beatnik-barde som hade gjort opiuminducerade utflykter på sidan omkring 1960. Poängen är att ”Jabberwocky” överskrider tid och historia, och genom att ha gjort det fortsätter dikten att öka sin läsekrets årligen med tusentals, om inte miljoner.
Victorianska England
Det är uppenbart att Carroll ville att diktens narrativa element (dvs, pojkens sökande efter och möte med Jabberwock) skulle ge ett eko av sådana mytologiska strider som Herkules’ kamp mot hydran, ett vildsint odjur med sju draklika huvuden. Carrolls huvudintresse i dikten är den eviga kampen mellan gott och ont, och för många (om inte de flesta) läsare räcker det med att tolka dikten på denna nivå. Om läsaren tittar under diktens yta kan ”Jabberwocky” dock tolkas utifrån den tid då den skrevs. Jabberwocky” publicerades som en del av Carrolls Through the Looking-Glass (1872), den efterlängtade uppföljaren till Alice’s Adventures in Wonderland (1865). Jabberwocky” debuterade på höjden av den viktorianska eran (1834-1901), då England genomgick en enorm expansion i fråga om makt, rikedom och kulturellt inflytande. I stor utsträckning var det England som bestämde över hela världen vid den här tiden, och för andra länder, t.ex. det krigsdrabbade Frankrike, måste avundsjukan på Englands globala överlägsenhet ha varit stor. År 1872 upplevde England faktiskt en renässans som det inte hade sett sedan elisabetansk tid.
Hotet från Tyskland
Men ”barbarer” knackade så att säga på porten. För engelsmännen hade preussarna (germanska folk) länge betraktats som ett oroväckande hot mot den ”civiliserade” världen, och i januari 1871, mindre än ett år innan ”Jabberwocky” publicerades, blev Tyskland nyligen enat under den kejserliga proklamationen, vilket potentiellt skulle kunna tippa över maktbalansen i Europa och skapa en känsla av otrygghet i Storbritannien. För ”rikets försvarare” som Carroll skulle stärkandet av Tyskland och dess ”barbariska” folk åtminstone ha skapat en viss oro. Denna påtagliga rädsla vid den tiden öppnar en intressant potentiell undertext till den till synes oskyldiga ”Jabberwocky”. Skulle Jabberwock, Jubjub-fågeln och Bandersnatch (lägg märke till hur dessa namn har en viss germansk klang i språket), som alla beskrivs som bestialiska, vilda varelser i dikten, kunna vara förklädda germanska ”barbarer”? Kan diktens hjälte (pojken som vill bevisa sin manlighet) vara en symbol för ett Storbritannien som måste gå ut och tämja det framväxande Tysklands jabberwock? Mot bakgrund av den tidens politiska miljö kan Carroll omedvetet ha uttryckt en rädsla som många britter skulle ha känt 1872.
Det är dock viktigt att betona att tolkningar som de tyska och afrikanska kopplingar till ”Jabberwocky” som diskuterats ovan kan vara tankeväckande men i slutändan svaga. Carroll var trots allt inte den mest politiskt aktiva medlemmen av det viktorianska samhället, så att betrakta ”Jabberwocky” i termer av den tidens geopolitiska intriger kan vara att läsa in för mycket i dikten. Det är till exempel väldokumenterat att den första strofen i ”Jabberwocky” skrevs 1855, vid en tidpunkt då Tyskland inte sågs av engelsmännen som ett så stort hot. Ändå kan det vara naivt och förmätet att tro att Englands globala schackspel med kolonialism under den viktorianska eran inte hade någon effekt på Carroll, medvetet eller omedvetet. Oron ökade i England över Tyskland 1872, och ironiskt nog kan denna oro i Carrolls fall ha varit berättigad. Som författaren Anne Clark påpekar i Lewis Carroll: A Biography, skrev Dr. Robert Scott, medförfattare till det grekiska lexikonet, ”en utmärkt tysk översättning” av ”Jabberwocky” i februari 1872, strax efter det att dikten först publicerades i Through the Looking-Glass runt jul 1871. Dessutom, som Clark rapporterar i sin bok, hävdade Scott att hans översättning var originalet och att Carrolls dikt var översättningen! Redan då verkar det som om England och Tyskland rustade sig för en kamp – om inte för att kontrollera Europa, så åtminstone för att kontrollera författarskapet till ”Jabberwocky.”
Kolonialt Afrika
Tyskland var dock inte den enda källan till oro för England på 1870-talet. Tillsammans med andra europeiska stater var Storbritannien djupt involverat i ett schackspel om kontrollen över strategiska delar av Afrika, och det skulle inte dröja länge innan britterna och afrikanerna av holländsk härkomst skulle slåss om delar av Afrika i det första boerkriget 1880-81. Afrika var intressant nog en källa till stor förundran för britterna vid den tid då ”Jabberwocky” publicerades, med nya arter av flora och fauna som upptäcktes varje år. Den brittiske upptäcktsresanden Henry Morgan Stanleys mycket uppmärksammade sökande efter dr David Livingstone i Afrikas djungler var mycket omtalat i allmänhetens fantasi vid denna tid. Stanley hittade Livingstone 1871, samma år som ”Jabberwocky” först kom i tryck, även om det officiella publiceringsdatumet för Through the Looking-Glass är 1872. Denna populära fascination för Afrikas mörka hemligheter kan ha påverkat Carrolls verbala val i ”Jabberwocky”. Jubjubfågeln, bandersnatchen, tumtumträdet – skiljer sig dessa beskrivande, tonalt fängslande namn så mycket från namnen på verkliga afrikanska arter, som bongo och tsetseflugan, som upptäcktes vid den tiden?
Conrads Mörkrets hjärta
Denna afrikanska koppling verkar också relevant för diktens tema om det heroiska sökandet i den bemärkelsen att hjälten (i det här fallet pojken som letar efter Jabberwock) ofta var tvungen att resa till de mörkaste och mest avlägsna delarna av den kända världen för att dräpa den fruktade inkarnationen av det onda, vad det än må vara. Och under Carrolls livstid betraktades ingen plats i den kända världen som mörkare, mer mystisk och mer potentiellt livshotande än Afrika. Faktum är att det inte skulle dröja länge innan temat om resan till ondskans och fördärvets centrum, som utspelar sig i Afrika, skulle fångas oförglömligt av romanförfattaren Joseph Conrad i Mörkrets hjärta (1899), som berättar om en karaktär vid namn Marlows resa nedför Kongofloden på jakt efter en galning vid namn Kurtz, som har uppnått gudaskapstatus bland vissa stamfolk i djungeln. Kurtz och Jabberwock är agenter för ondska och kaos som Marlow och Carroll (i pojkens skepnad) försöker neutralisera och därmed kontrollera.