Knieskador
-
Större textstorlekStörre textstorlekReguljär textstorlek
Knäet är en led som förbinder lårbenet (lårbensbenet eller femur) med skenbenet (tibia). Den består av ben, brosk, muskler, ligament och senor. Dessa delar arbetar tillsammans för att benen ska kunna böjas, rätas ut, svänga och rotera. En knäskada kan drabba en eller flera delar av knät.
Källor till knäskador
Tjejer kan skada sina knän vid fall och andra typer av olyckor. Aktiva, atletiska tonåringar kan få knäskador på grund av överanvändning. De uppstår när man övertränar eller gör många repetitiva rörelser med knät.
De vanligaste knäskadorna hos ungdomar är:
- Sprängningar: när ett ligament sträcks eller slits, till exempel när det främre korsbandet eller det mediala sidoligamentet i knäet slits
- Strängningar: När en muskel eller sena slits eller brister helt eller delvis
- tendinit: När en sena blir irriterad eller inflammerad, vanligtvis på grund av överanvändning eller felaktig träning (t.ex. hoppknä)
- meniskbristningar: När brosket mellan över- och underbenet (menisken) går sönder
- Frakturer: när ett ben bryts
- Patellar dislokation: när knäskålen glider ur led
- Osgood-Schlatter sjukdom: inflammation i senan som fäster knäskålen vid skenbenet
- osteochondritis dissecans: när ett litet fragment av ett ben i knäet förlorar sin blodtillförsel och lossnar från resten av benet
- bursitis: inflammation i en av de synoviala (vätskefyllda) säckarna som fungerar som dyna i knäet.
Vad är tecken och symtom på knäskador?
Tecknen och symtomen på knäskador beror på orsakerna. De flesta knäskador orsakar smärta. En knäskada kan också leda till att knät känns svagt, ”ger efter”, ”låser sig” eller ”låser sig”. En person med en knäskada kanske inte kan böja knät helt och hållet eller räta ut det. Ett skadat knä kan vara svullet eller ha blåmärken.
Hur diagnostiseras knäskador?
För att diagnostisera en knäskada frågar sjukvårdspersonalen om hur skadan uppstod och om symtomen.
Sjukvårdspersonalen undersöker patienten fysiskt, bland annat genom att trycka på knäet och benet och flytta dem på vissa sätt. Detta visar vilken del eller vilka delar av knät som kan vara skadade.
Det kan göras följande bildundersökningar:
- Röntgenstrålar för att kontrollera om det finns benskador
- Datortomografi (CT) eller magnetisk resonanstomografi (MRI) för att titta på insidan av knäet.
Hur knäskador behandlas
Behandlingen av en knäskada beror på vad som orsakar den. Vissa knäskador kräver bara att man gör det som läkaren ”SÄGER”:
- Rast
- Hel
- Kompression (med ett elastiskt bandage)
- Höjning (höja det skadade knäet)
Andra knäskador kan kräva stöd, sjukgymnastik eller till och med operation.
Kan knäskador förebyggas?
För att förebygga knäskador:
- Se till att du alltid bär lämplig skyddsutrustning när du idrottar (t.ex. knä- och benskydd).
- Har du idrottsskor som stödjer fötterna ordentligt, som är i gott skick och som är lämpliga för den sport du utövar.
- När du tränar bör du alltid börja och avsluta med uppvärmnings- och avkylningsövningar.
- Kraftträna för att bygga upp musklerna och stretcha eller yoga för att förbättra flexibiliteten. Gör båda typerna av träning regelbundet.
- När du hoppar ska du se till att böja knäna när du träffar marken. Detta minskar trycket på de främre korsbanden i båda knäna.
- Om du måste röra dig från sida till sida eller svänga ofta när du idrottar (t.ex. fotboll), ska du sätta dig på huk och böja dig i knän och höfter för att minska risken för att skada de främre korsbanden i knäna.
- Om du bara utövar en sport rekommenderas att du tränar året runt, men att du tränar hårdare under tävlingssäsongen, för att hålla dig i form och minska risken för skador.
Vad mer bör jag veta?
Om du har ont i knäet är det viktigt att veta varför det gör ont. Kontakta en läkare för att ta reda på vad som orsakar din smärta och för att få rätt behandling.
.