Kodberoende
Kodberoende innebär att man offrar sina egna behov för att försöka tillgodose andras behov. Någon som är medberoende har ett extremt fokus utanför sig själv. Deras tankar och handlingar kretsar kring andra människor, till exempel makar eller släktingar.
Codependency förekommer ofta i relationer som är obalanserade och ohälsosamma. En person med medberoende försöker ofta rädda andra från sig själv. De kan bli skadade när de försöker ”bota” en partners missbruk eller missbruksbeteenden.
Codependency räknas inte som en psykisk diagnos, främst på grund av att symtomen är så allmänt tillämpliga. Ändå kan det ändå orsaka allvarlig ångest. Kodberoende kan leda till att en person utvecklar andra psykiska problem som till exempel ångest. En terapeut kan hjälpa en person att minska medberoende beteenden och utveckla sundare relationer.
- Hur ser medberoende ut?
- Vad orsakar medberoende?
- Missbruk och kodberoende
- Missbruk och kodberoende
- Föräldraskap och kodberoende
- Vårdande och kodberoende
- Koopererande psykiska sjukdomar
Hur ser kodberoende ut?
I psykologin beskriver kodberoende en persons beteenden och attityder snarare än relationen som helhet. Någon som är medberoende bygger ofta sin identitet kring att hjälpa andra. De kan vara ”beroende” av andra för att bekräfta sitt självvärde. En kodberoende person kan förneka sina egna önskningar eller känslor för att få detta godkännande.
Hälsosymtom på kodberoende är bland annat:
- Låg självkänsla: Kodberoende kan orsaka känslor av skam och värdelöshet. En person kan tro att han eller hon inte förtjänar lycka. Om en person inte värderar sig själv kan han eller hon försöka få andra att värdera honom eller henne. Känslan av att ”vara behövd” kan föranleda inre tillfredsställelse, även om mottagaren av omsorgen inte visar tacksamhet.
- Dåliga gränser: Kodberoende personer känner sig ofta ansvariga för andras lycka. De kan ha svårt att säga nej eller sätta sina egna behov först. De kan dölja sina sanna tankar och känslor för att undvika att göra andra upprörda.
- Ett behov av att ”rädda” andra: Kodberoende personer kan känna att det är deras plikt att skydda sina nära och kära från all skada. Om en älskad person gör något fel kommer de sannolikt att försöka åtgärda situationen på den älskades vägnar. Ett sådant beteende kan hindra andra från att bli självständiga eller lära sig av sina misstag. Det kan också göra det möjligt för missbruk eller beroende att fortgå oemotsagt.
- Självförnekelse: En medberoende person prioriterar ofta andras välbefinnande framför sitt eget. De kan förneka sina egna behov av vila, känslomässigt stöd och egenvård. De kan känna skuld eller ångest när de hävdar sina egna önskemål. Kodberoende personer kan känna sig obekväma när andra erbjuder stöd.
- Perfektionism: Kodberoende personer projicerar ofta en bild av självtillit och kompetens. Det är vanligt att de tar på sig mer ansvar än de klarar av att hantera. När de gör ett fel eller får kritik kan de bli osäkra.
- Kontrollproblem: En medberoende person kan koppla sitt eget självvärde till andras välbefinnande. Om en älskad person misslyckas kan en kodberoende person känna det som om han eller hon har misslyckats med sig själv. Deras försök att göra andras liv bättre kan övergå i ett kontrollerande eller besittande beteende.
Inte alla medberoende personer kommer att visa alla dessa symtom. Men om en person visar många av dessa drag kan hen vara medberoende.
Vad orsakar medberoende?
Medberoende har vanligtvis sina rötter i barndomen. Ofta växer ett barn upp i ett hem där deras känslor ignoreras eller straffas. Denna känslomässiga försummelse kan ge barnet låg självkänsla och skam. De kan tro att deras behov inte är värda att uppmärksamma.
Typiskt sett fyller en eller flera föräldrar inte sin roll som förmyndare. Deras dysfunktion kan bero på missbruk, psykiska diagnoser eller andra problem. Barnet kan behöva utföra uppgifter som överstiger dess utvecklingsförmåga. Om en förälder till exempel regelbundet är för full för att laga middag kan ett litet barn lära sig att laga mat så att familjen inte går hungrig.
Ofta blir gränsen mellan barn och vuxen otydlig. Om en förälder inte fyller sin roll kan ett barn bli en pseudoförälder för sina syskon. De kanske byter en brors blöjor eller hjälper en syster att göra klart sina läxor.
Ibland förväntas barnet ta hand om sin egen förälder. En förälder som upplever våld i hemmet kan vända sig till barnet som en förtroendeperson. En förälder med narcissism kan kräva att barnet ger dem beröm och tröst. Dessa interaktioner kallas ofta för enmeshment.
Då barn inte är fullvuxna kan det ta all deras kraft att fylla rollen som ”vuxen”. Ett barn kan vara så fokuserat på att hålla hushållet igång att det ignorerar sina egna behov. De kan associera omsorgsrollen med känslor av stabilitet och kontroll.
Som barn kan medberoende beteenden vara nödvändiga för att överleva. I vuxen ålder är beteendena inte lika anpassningsbara. Faktum är att kodberoende kan hindra en person från att utveckla verkligt stabila relationer.
Missbruk och kodberoende
Kodberoende kan uppstå när någon är i en relation med en person som har ett missbruk. Partnern kan missbruka substanser eller ha ett spel- eller shoppingberoende.
Personen med kodberoende kan ta på sig en ”vårdarroll” för sin partner. Partnern kan förlita sig på att vårdaren ska sköta ekonomin eller hushållssysslorna. Om beroendet orsakar problem utanför förhållandet kan vårdaren täcka upp för sin partner. En person som missbrukar alkohol kan till exempel hoppa över arbetet. En medberoende person kan ringa partnerns chef för dennes räkning och hävda att partnern är sjuk.
Vårdaren tar ofta hand om sin partner på grund av en uppriktig önskan att hjälpa till. Ändå gör deras beteende ofta att deras partner kan fortsätta sitt missbruk. När vårdaren ”räddar” partnern från konsekvenserna förlorar partnern ofta motivationen att förändras. De kanske inte söker den professionella rehabilitering de behöver. Utan hjälp kan missbruket bli värre.
Detta sagt är vårdaren inte skyldig till den andra personens missbruk. Även om medberoende kan bidra till att någon vägrar behandling är det inte den enda orsaken. Med undantag för en säkerhetskris kan någon inte tvinga andra till rehabilitering.
Detta förhållande kan också skada vårdaren. Den medberoende personen kastar ofta sina egna behov åt sidan för att ta hand om partnern. Deras medberoende vanor kan förvärras med tiden. Det är osannolikt att de söker behandling för sina egna psykiska problem.
Missbruk och kodberoende
Kodberoende kan också utvecklas av att leva i ett missbrukande hushåll eller förhållande. Känslomässig misshandel kan få människor att känna sig små eller oviktiga. Kodberoende beteenden kan utvecklas som ett sätt att motverka dessa känslor.
En person kan till exempel agera som vårdare för en person med missbruk för att känna sig behövd. En annan person kan försöka förtjäna tacksamhet genom att tillgodose andras behov på bekostnad av sig själv. Att ”rädda” andra kan få människor att känna sig starka och viktiga.
En person med medberoende kan känna sig ansvarig för den missbrukande individen. Om en missbrukare har ett obehandlat psykiskt problem kan personen försöka ”bota” dem med omsorg. Men enbart kärlek räcker inte för att behandla ett psykiskt hälsoproblem. Den missbrukande personen kommer att behöva professionell vård för att börja återhämta sig.
En del personer i medberoende hushåll kan känna att de skyddar sin familj genom att hålla sina problem privata. Men att möjliggöra den ena partens missbruk orsakar ofta skada för de andra familjemedlemmarna. Att underlåta att anmäla barnmisshandel kan göra en person till en ”medbrottsling i efterhand” och medföra rättsliga konsekvenser.
Föräldraskap och kodberoende
Föräldrar med kodberoende kan försöka leva genom sina barn. Vissa föräldrar kan försöka skydda barnet från alla svårigheter i livet. Andra kan försöka kontrollera ett barn så att det växer upp och uppfyller förälderns definition av framgång.
Detta beteende kan öka risken för medberoende hos barn. När barn får utforska världen och göra egna planer utvecklar de en känsla av självständighet. När föräldrarna fattar alla beslut kan barnen lära sig att ignorera sina egna önskemål. De kan också lära sig att sätta andras godkännande framför sina egna behov.
Dessa effekter kan pågå i flera år. Ett medberoende barn kan sakna självförtroende och ha svårt att fatta beslut som vuxen. De kan söka relationer där någon annan har all makt. Utan hjälp kan cykeln av medberoende fortsätta i ytterligare en generation.
Vårdande och medberoende
Vårdare tillbringar sina dagar med att ta hand om en nära anhörig som har en kronisk sjukdom eller ett funktionshinder. De kan tillhandahålla transport, hjälpa personen att bada eller erbjuda annan daglig hjälp. Vårdande är ofta svårt i sig självt. Men medberoende kan ytterligare komplicera dynamiken.
Om du är en vårdare kanske du undrar över ditt eget beteende. Var drar du gränsen mellan typiskt omsorgsarbete och medberoende? Varje situation är annorlunda, men om du uppvisar följande tecken kan det finnas anledning till oro:
- Att insistera på att den närstående ska göra allt på ditt sätt. När det är fråga om säkerhet eller hälsa kan du behöva sätta ner foten. Men det är inte nödvändigt att fatta alla beslut åt personen. Om din älskade vill bära en viss skjorta behöver du inte styra honom eller henne mot en mer fashionabel garderob.
- Att rotera hela ditt liv runt den älskade. Vård och omsorg kan ta mycket tid och energi i anspråk. Ändå är det viktigt att vila ibland och att ha ett socialt liv utanför den närstående. Annars kan du bli förbittrad och utbränd.
- Uppmuntra din närstående att enbart förlita sig på dig. Många människor gillar att känna sig behövda. Men om du ser andra vårdare som ”rivaler” eller om du avskräcker din älskade från att vara självförsörjande kan det finnas ett problem.
Avhängighet kan leda till stora påfrestningar mellan dig och din älskade. Att ta itu med medberoende beteenden kan förbättra er relation. Att sätta gränser och öva på kommunikation kan göra en stressig situation lite hälsosammare.
Samtida psykiska hälsoproblem
Även om kodberoende inte är en diagnos kan det störa en persons välbefinnande. Personer med medberoende är mer benägna att ha låg självkänsla och starka skamkänslor. Forskning har funnit samband mellan kodberoende och följande tillstånd:
- Depression
- Angslan
- Borderline personlighet
- Boende personlighet
- Ätande och matproblem
Kodberoende är också en riskfaktor för substansberoende. Beroende kan utvecklas som ett sätt att undvika svåra känslor. Vissa personer kan missbruka substanser för att knyta an till en partner som också är beroende. En partner kan också pressa personen med medberoende till att använda droger eller alkohol.
Om du tror att du kan vara medberoende kanske du vill hitta en terapeut. En psykolog kan avgöra om dina beteenden liknar medberoende. De kan också behandla eventuella samtidiga psykiska problem. I terapin kan du utforska rötterna till ditt beteende och lära dig att balansera dina behov med andras.
- Koberoende. (n.d.) Mental Health America. Hämtad från http://www.mentalhealthamerica.net/co-dependency
- Codependency and addiction: Symtom och behandling. (2014, 6 november). The Cabin (Stugan). Hämtad från https://www.thecabinchiangmai.com/codependency-and-addiction-symptoms-and-treatment
- Det gemensamma hotet mellan matberoende och medberoende. (2016, mars 2). Alta Mira Recovery Programs. Hämtad från https://www.altamirarecovery.com/blog/common-thread-food-addiction-codependency
- Crawford, D. W., & Fischer, J. L. (1992, 1 juli). Kodberoende och föräldraskapsstilar. Journal of Adolescent Research, 7(3), 352-363. Hämtad från https://doi.org/10.1177/074355489273005
- Denholm, D. (2012, 29 februari). 4 tecken på att en vårdgivare lider av det stora C:et: Kodberoende. The Boomer Brief. Hämtad från http://www.boomerbrief.com/2012/02/4-signs-a-caregiver-is-suffering-from-the-big-c-codependence.html
- Emotional Abuse and Addiction/Codependency. (2016, 6 september). Amethyst Recovery Center. Hämtad från https://www.amethystrecovery.org/emotional-abuse-addictioncodependency
- Knapek, E., Balazs, K., & Szabo, I. K. (2017). Missbrukarens partner: Har medberoende personer borderline och beroende personlighetsstörning? Heroin Addiction and Related Clinical Problems, 19(5), 55-62. Hämtad från http://www.epaam.org/files/b/a/3/b/6/volumes-harcp-2017-v19-n5.pdf#page=57
- Springer, C. A., Britt, T. W., & Schlenker, B. R. (1998). Codependency: Clarifying the construct. Journal of Mental Health Counseling, 20(2), 141-158. Hämtad från http://search.proquest.com/docview/198715631?accountid=1229
- Wells, M., Glickauf-Hughes, C., & Jones, R. (1999). Codependency: En gräsrotskonstrukts förhållande till skamkänsla, låg självkänsla och barndomens parentifiering. The American Journal of Family Therapy, 27(1), 63-71. Hämtad från http://search.proquest.com/docview/230100367?accountid=1229