Mål för arbetsterapi: Kortsiktiga och långsiktiga exempel

Mål för arbetsterapi: Kortsiktiga och långsiktiga exempel

Det är en önskan för många människor som lever med mentala, fysiska och känslomässiga funktionshinder eller skador att leva ett hälsosamt och tillfredsställande liv. Detta kan betyda olika saker för olika personer – från förbättrad livskvalitet till att helt återgå till alla tidigare aktiviteter. Arbetsterapi går långt för att uppnå detta mål. Nedan ger vi exempel på olika arbetsterapimål, inklusive kortsiktiga och långsiktiga mål för både vuxen- och barnterapi. Vi förklarar också komponenterna i målformulering, målflexibilitet och hur en terapeut kan hjälpa dig att fastställa och uppnå dina mål.

Vad är arbetsterapi?

Arbetsterapi är en typ av terapi som arbetar för att hjälpa människor med olika typer av funktionshinder att leva ett så ”normalt” liv som möjligt. Yrkesutbildade arbetsterapeuter lär människor inte bara att klara av ett funktionshinder utan också att lära sig att leva med det. Arbetsterapeuter arbetar med patienterna i alla aspekter av deras liv, inklusive egenvård, arbete och lek. American Occupational Therapy Association, Inc. (AOTA) betonar hur arbetsterapi strävar efter att skapa patientens självständighet, förebygga ytterligare skador och öka utvecklingen.

Varför skapa mål för arbetsterapi?

Och utan mål är det svårt att ha en tydlig förståelse för dina önskemål, önskemål eller behov. Genom att sätta upp tydliga mål kan arbetsterapeuter och patienter skapa en plan för att uppnå dem. Detta etablerade ansvarstagande i form av mätbara kriterier och en tidsram. Det yttersta målet för en arbetsterapeut är att hjälpa en person att leva ett så fullvärdigt och normalt liv som möjligt, oavsett typ av funktionsnedsättning.

Vilka är komponenterna i en arbetsterapiplan?

Att skriva arbetsterapiplaner innebär att skapa en konkret lista över mål och ett sätt att mäta framgång i återhämtningen. Varje arbetsterapiplan är annorlunda eftersom varje patients situation är unik och varje person har olika saker de vill uppnå. Men även om planen är annorlunda för varje person är de grundläggande komponentfrågorna som behövs för att upprätta planen desamma.

• Vem ska utföra arbetet? Patienten, fysiska och mentala terapeuter, läkare och vårdgivare är de personer som kommer att utföra arbetet.
• Vad måste göras? Patienten och dennes funktionshinder bestämmer arbetsterapiplanen. Varje person behöver göra olika aktiviteter. Exempel är att lära ut egenvård, lära sig nya sätt att prestera på jobbet, fysiska mål som att lyfta eller gå, integrera sig i det ”normala” samhället, lära sig tala igen eller hantera smärta.
• Hur ska det göras? Prestationen planeras utifrån vad som krävs. De som upplevt en traumatisk händelse kommer att få mental och emotionell terapi för att hjälpa dem att lära sig att hantera det som hänt. Fysiska funktionshinder kräver att människor lär sig att leva med funktionshindret och hittar nya sätt att utföra uppgifter. De flesta aktiviteter innefattar en kombination av behandlingar, inklusive kognitiv, emotionell och fysisk terapi för att hjälpa till att hålla kroppen och hjärnan friska under hela behandlingen och framöver.
• Var kommer det att ske? Arbetsterapi äger rum på läkarmottagningar, gym, i patientens hem, på arbetet och i samhället. Den kan äga rum i alla situationer där personen kan bo, arbeta eller leka
• Hur lång tid tar det? Terapin pågår tills det slutmål som sattes upp i början av planen har uppnåtts.
• Vad är slutmålet? Det yttersta målet för arbetsterapi är att en person ska ha uppnått att leva ett så ”normalt” liv som möjligt. Även om vissa funktionshinder och skador kan hindra patienterna permanent från att återgå till vissa aktiviteter, ska arbetsterapin hjälpa dem att återfå så mycket som möjligt av sitt önskade liv, även om detta innebär att man måste hitta alternativ för vissa aktiviteter.

Är målen flexibla?

Arbetsterapeutiska mål måste vara flexibla. En patient kanske inte läker lika snabbt eller lär sig en ny uppgift inom den tidsram som den ursprungliga planen föreskriver. Alternativt kan en patient göra framsteg snabbare än förväntat. Eller så kan de helt enkelt ha förändringar i sina önskemål eller behov. På grund av dessa möjligheter är målen flexibla för att möjliggöra förändringar. Flexibla mål gör det möjligt för patienten att fortsätta framåt med nåbara, mätbara resultat utan att bli avskräckt.

Hur hjälper arbetsterapeuterna till att skapa mål?

De flesta människor, även de med mentala, fysiska eller emotionella funktionshinder, föredrar att leva självständigt. Allas arbetsterapeutiska mål är dock olika. Att sätta upp kort- och långsiktiga mål beror på typen av funktionshinder. Dessa mål tar också hänsyn till hur patienten lever, arbetar och leker. En person med ett kognitivt funktionshinder har kanske inte samma mål som en person med ett fysiskt eller känslomässigt funktionshinder. Arbetsterapeuter arbetar tillsammans med individen och dennes vårdgivare för att hjälpa till att bestämma vad personens mål ska åstadkomma för att se en förbättrad livskvalitet i arbete, lek eller egenvård.

Arbetsterapeuter använder en rad olika metoder för att hjälpa en patient att skapa uppnåeliga mål. Terapeuten pratar och lyssnar med patienten och dennes vårdgivare. De gör fysiska, sensoriska, kognitiva och perceptuella utvärderingar av personen. Arbetsterapeuterna gör också utvärderingar av funktionella, psykosociala, yrkesmässiga, hem- och lekliv för att hjälpa till att avgöra vilka behandlingar och vilken utrustning som behövs för att patienten ska kunna nå sina mål att leva ett ”normalt” eller tillfredsställande liv. När terapeuten har fastställt hur funktionshindret påverkar personens liv arbetar de nära tillsammans med de personer som är involverade i vårdprocessen för att skapa en behandlingsplan.

Kortsiktiga arbetsterapimål

Kortsiktiga mål är långsiktiga mål som bryts ner till ”små bitar”. Att skapa mål som är lätta att nå hjälper patienten att njuta av framgång längs vägen för att arbeta mot det eller de slutliga målen. Kortsiktiga mål uppnås inom några dagar, veckor eller till och med månader. Att arbeta mot och lyckas med kortsiktiga mål hjälper patienten att lära sig självständighet. Exempel på kortsiktiga mål är följande:

• Gå genom ett rum på en vecka
• Duka själv om en månad
• Lär dig att tala fem ord om dagen
• Skriva en timme på en fullsatt plats
• Förse sig själv med mat om några veckor eller några månader
• Kunna lyfta tunga föremål igen, från något så enkelt som en kopp till tyngre föremål som en liter mjölk, inom några veckor
• Lär sig laga mat inom en månad
• Typa på ett tangentbord inom några veckor eller en månad
• Plockar upp något från golvet
• Klättrar på en stege
• Går utan kryckor
• Ökar sitt rörelseomfång
• . rörelseomfång i en skadad lem på en månad
• Hantera husdjur eller ett servicedjur på några veckor eller månader
• Lägga sängen eller utföra hushållssysslor
• Använda en datormus
• Hantera matvaror
• Handla matvaror
• Använda en griptång, klämma eller pinne för att få ner saker eller plocka upp saker

Långsiktiga mål för arbetsterapi

Att uppnå de långsiktiga målen innebär att patienten äntligen har nått den önskade nivån av ”normalitet”.” Inom arbetsterapi är det yttersta målet att leva ett så fullständigt och självständigt liv som möjligt med sitt funktionshinder. Allt arbete som läggs ner på varje kortsiktigt mål förenas tills personen inte längre kan gå framåt. Det är möjligt att fortsatta förbättringar sker, men patienten kan uppnå bättre resultat utan hjälp av en professionell terapeut. I allmänhet tar långsiktiga mål ett år eller längre tid att uppnå. Exempel på långsiktiga mål är t.ex:

• Gå tillbaka till arbetet
• Gå utan hjälp
• Reintegrera sig tillbaka i samhället
• Lär dig att styra en rullstol eller använda en käpp
• Få full användning av en protes
• Lär dig läsa. och skriva
• Driva sport
• Köra bil
• Liva ensam
• Göra gräsklippning
• Övervinna rädslan för att skada sig
• Föra cykel
• Få användning av ryggmusklerna från långvarig-långtidsinvaliditet
• Få en allmän känsla av välbefinnande
• Fullfölja fysiska, mentalt, eller känslomässig terapi
• Inte fler läkarbesök
• Förhindras att bli självständig med hjälp av ett servicedjur
• Få kontroll över rädslan för att befinna sig i överfulla rum eller för att vara attackeras
• Kontrollera våldsamma tendenser
• Tala normalt
• Resor eller lämna sitt hem

När patienten lyckas med att uppfylla sina långa-långsiktiga mål, kan de återgå till sin karriär eller påbörja en helt ny karriär. Som en resurs för att hjälpa till längs denna resa listar vi också flera exempel på långsiktiga karriärmål.

Kortsiktiga mål för pediatrisk arbetsterapi

Kortsiktiga mål för pediatrisk arbetsterapi innefattar ofta att hjälpa barn att uppnå enkla funktioner i livet, till exempel att lära sig att klä på sig själv eller att lära sig att läsa och skriva. Barn har ännu inte haft tid att lära sig många grundläggande funktioner och förmågor, så de måste läras från början. Vanliga kortsiktiga mål kan vara följande:

• Lär sig alfabetet
• Sitta bredvid människor i en klass eller ett flerspråkigt-.personer
• Lära sig att klä på sig
• Tvätta sig eller borsta tänderna
• Förse sig själv
• Lek med leksaker
• Avverka former av papper
• Sätta en pussel ihop eller andra koordineringsuppgifter som att bygga med LEGO
• Plockar upp små föremål
• Lär sig att skriva och bilda ord eller slutföra meningar
• Förstår vad han eller hon heter, adress och telefonnummer
• Rita grundläggande former
• Ställa sig i en lunchkö i skolan och plocka ut mat
• Lär sig skillnaderna mellan rätt och fel

Långsiktiga mål för arbetsterapi för barn

Långsiktiga mål för arbetsterapi för barn kan överlappa med liknande mål för vuxna, men de skiljer sig ofta åt genom att barnen fortfarande lär sig hur man gör saker i livet (inte lär sig dem på nytt). Även om vuxna ibland behöver omläras helt och hållet i alla funktioner på samma sätt som ett barn, är detta ett mer sällsynt tillfälle. Målen varierar beroende på funktionshindret eller barnets ålder. Vanliga långsiktiga mål är bland annat följande:

• Lär sig att fungera utan att få ett raseriutbrott
• Lär sig att läsa
• Dela leksaker
• Tala utan att stamma
• Få kompetens i fysiska, psykiska, och motoriska färdigheter
• Föra en cykel
• Utveckla koordination mellan hand och öga
• Växa upp till en fungerande tonåring eller vuxen
• Spela sport

Sammanfattningsvis

Arbetslivsinriktad terapi är en stor fördel för dem som lever med funktionshinder, både vuxna och barn. Att sätta upp kort- och långsiktiga mål hjälper patienten att gå framåt och se framsteg, till exempel förbättrat rörelseomfång eller förlust av en stamning. Att fungera självständigt är viktigt för de flesta människor, och att sätta upp dessa mål kan hjälpa patienten att nå det övergripande målet om ett hälsosamt och tillfredsställande liv.