Machpelah – Encyclopedia of The Bible
MACHPELAH măk pē’ lä (מַּכְפֵּלָ֔ה, alltid med bestämd artikel som betyder dubbel; Gr. τό σπήλαιον τό διπλοῦν, den dubbla grottan), den begravningsplats som Abraham köpte av Zohar Hitt. av Hebron, nu belägen under Ḥaram el-Khalil i Hebron. Namnet förekommer inte utanför Genesis och betecknar alltid patriarkernas gravar.
Anledningen till att Machpelah nämns var Saras död och nödvändigheten att hitta en säker gravplats för henne, sig själv och deras efterkommande. En analys av Genesis 23 och hitiska lagböcker har visat att hettiterna i Anatolien upprätthöll en utpost i Hebron vid denna tid (M. Lehmann, ”Abraham’s Purchase of Machpelah and Hettite Law”, BASOR, 129 , 15-18). Förhandlingsprocessen var perfekt etikett och sedvänja som fortfarande råder i många arabiska samhällen, men i Abrahams fall var det pris som slutligen betalades medvetet överdrivet högt, och erbjudandet först om landet för ingenting är inte att betrakta som ett riktigt erbjudande. Det höga priset föranleddes av de infödda hettiternas motvilja mot att en icke-hittiter skulle förvärva äganderätt, och därmed medborgarrätt, mitt ibland dem. De kunde knappast neka Abraham detta privilegium eftersom han var Guds furste (1 Mos 23:5, 6), men försökte avskräcka honom genom det överdrivna pris som begärdes. Abraham lät sig inte så lätt avskräckas, och i kraft av Guds löften om att han skulle få ärva landet (12:7, 13:15 osv.) tog han det första steget mot detta mål som ett tecken på sin tro på Guds löften och betalade utan att tveka det pris som krävdes.
I uppteckningen anges helt enkelt att grottan ligger ”i Machpela” (23:17), ”öster om (mittemot) Mamre” (v. 19; 25:9), ”på fältet” (25:9; 49:30; 50:13). Abraham begravdes där av Isak och Ismael; Isak och Rebecka begravdes också där, och Jakob krävde att hans söner skulle begrava honom där han hade begravt Lea (49:30). Genom detta uttryckte Jakob samma förtröstan på Guds löften som hans farfar Abraham visade. Även om det i uppteckningen anges att grottan ligger mittemot Mamre, är det dock bara en allmän beteckning och inga andra landmärken anges för att lokalisera den, vilket tyder på att platsen uppenbarligen var känd och att namnet var tillräckligt för att lokalisera den. För arkeologin i Hebron se Hebron. Ḥaram ligger nordost om Hebron över dalen på den nedre sluttningen av N-ryggen på dess S-sida.
Acts 7:15 ställer till problem, men det är ett problem som gäller rapporteringen, inte verkligheten. Författaren hade förväxlat Jakobs köp av en åker från Hamor i Sikem med den åker som Abraham köpte; det kan mycket väl vara så att hans ord citerar en variant av Gr. VS från hans tid. Hans användning ändrar inte Genesis.
Josephus var den näst tidigaste författaren som nämnde Machpelah (War IV. ix. 7) där han skrev om Abrahams ”monument” som ”visas ända till denna tid” i den ”lilla” staden Hebron. Han skriver att Isak begravdes av sina söner bredvid sin hustru i samma grotta. Från den tiden till idag placerar ett sammanhängande vittne Abrahams grav i den nuvarande staden Hebron under den nuvarande Ḥaram.
Denna Ḥaram är i dag en muslimsk helgedom, men 1967 flyttades de kenotafer som markerar begravningarna från sina inre rum till en yttre gård. Själva helgedomen ligger i nordost-sydvästlig riktning och är 197 fot lång och 110 fot bred med murade väggar som är åtta till nio fot tjocka. Stenläggningen upp till krönet på pilastrarna är homogen och herodisk, medan den ovanför är muslimsk. Runt utsidan, ungefär i höjd med golvet, finns en serie pilastrar som är cirka 3 fot och 9 tum breda och har ett avstånd på cirka sju fot, vilket ger sexton på sidorna och åtta på ändarna. Ingången till Ḥaram ligger längs den sydvästra sidan från N till S mellan intilliggande byggnader. Besökaren måste vänta i en vestibul innan han eller hon går in i en bågformad gång på den västra sidan med en gård som öppnar sig därifrån med Jakobs och Leas cenotafer, som tidigare stod i varsitt kapell på N-sidan, medan Abrahams och Sarahs cenotafer står i sitt eget kapell på S-sidan.
En tidigare kyrka, som numera är en moské, finns på S-sidan av dessa minneslokaler; här fanns Isaks och Rebekhas cenotafer. Alla männen var placerade på den östra sidan av helgedomen. Placeringen av var och en av Isaks och Rebekkas kenotafer ska ha markerat var deras kroppar fanns i grottan nedanför, som enligt uppgift sträcker sig under hela kyrkan. I moskén finns en låg kantsten med en mässingsplåt som är placerad över ett litet rum i grottan nedanför (cirka tolv fot i kvadrat). En liten moské utanför Ḥaram minns Josefs återbegravning från Shechem på grund av antipati mellan judar och samariter.
Historien om Machpelah sedan 1:a Moseboken är oklar ända fram till den kristna eran. Kanske Jesaja 51:1, 2: ”Se på den klippa ur vilken du huggits och på det stenbrott ur vilket du grävts. Se till Abraham, din fader, och till Sara som födde dig” är kanske en förtäckt hänvisning till grottan. Att både judar och muslimer senare har vördat platsen stöder uppfattningen att kunskapen om grottan inte har gått förlorad. Jubileerna nämner ofta Abrahams ”hus” i Hebron (29:17-19, 20; 31:5 osv.). I latinsk tradition kallades det baris Abraham (Abrahams palats). (Se R. H. Charles, Testament of the Twelve Patriarchs , 247.) En jämförelse med den herodiska stenläggningen i templet i Jerusalem med stenläggningen i Ḥaram i Hebron gör det säkert att Ḥaram-omslutningen i Hebron byggdes av Herodes den store för att för all senare tid minnas platsen för grottan. Detta innefattade tydligen en ingång och en vestibul före den dubbla grottan, och på en övre nivå uppfördes det minnesmärke som Josefus hänvisade till.
Under Eudoria av Justinianus (ca. början av 600-talet e.Kr.) byggdes kyrkan, som nu är en moské, vilket antecknades ca. 570 av en anonym besökare som också antecknade att han såg patriarkernas gravar. År 670 e.Kr. antecknade Arculf förekomsten av cenotaferna. År 980 a.d. antecknade Muqaddasi de cenotafer som fanns på senare tid (Le Strange, Palestine Under the Moslems), att monumenten över Isak och Rebekka byggdes av mamelukerna, men att monumenten över Abraham och Sara kom från abbasid- eller omayyadperioderna. Calif Mahdi rapporteras av Nasir-i-Kosru år 1047 a.d. att han byggde den nuvarande ingången år 918, möjligen på grund av hindret från Josefs grav i öster.
I år a.d. 1119 rapporteras patriarkernas ben ha hittats när man genom kyrkogolvet vid titthålet fick tillträde till en vestibul under de två kamrarna i V. Samma kammare rapporteras ha besökts av en engelsk officer 1917 genom en öppning som varit dold sedan korstågen. Benjamin av Tudela besökte gravarna år 1170. Den engelske officeren sägs ha skymtat en av dem. Se Hebron.
Bibliografi G. Le Strange, Palestine Under the Moslems (1890); R. H. Charles, ”Testament of the Twelve Patriarchs,” The Greek Versions of the Testaments of the Twelve Patriarchs (1908); L. H. Vincent, E. J. H. H. MacKay och F. M. Abel, Hebron, le Haram el Khalil, sepulture des Patriarchs (1923); M. Lehmann, ”Abraham’s Purchase of Machpelah and Hettite Law”, BASOR, 129 (1953), 15-18; R. de Vaux, ”Machpelah”, Dictionnaire de la Bible, Supp. V (1953), cols. 618-627.