Nytt hopp för behandling av hörselnedsättning
E+/ Getty Images
En español | Hörselnedsättning är en växande hälsokris som drabbar omkring 48 miljoner amerikaner, vilket är fler än diabetes eller cancer, och som drabbar nästan hälften av alla personer över 75 år. Den uppstår naturligt med åldrandet, men kan också utlösas av en mängd olika faktorer: exponering för överdrivet buller, läkemedel som kemoterapi eller antibiotika, virusinfektioner eller en genetisk predisposition.
Och även om traditionella behandlingar, t.ex. hörapparater eller cochleaimplantat som förstärker ljudet, kan hjälpa till, brukar de inte fungera så bra i bullriga miljöer. De åtgärdar inte heller de underliggande fysiska problem som orsakar hörselnedsättning. Men det finns goda nyheter vid horisonten: Flera läkemedel under utveckling kan dramatiskt förändra vårt sätt att behandla hörselnedsättning och ge nytt hopp till miljontals människor som inte får någon större lättnad eller inte har råd med dyra hörapparater.
Typer av nya behandlingar
Dessa nya behandlingar sträcker sig från läkemedel som förhindrar hörselnedsättning som orsakas av för mycket buller eller exponering för vissa kemoterapier, till terapier eller genterapi som kan regenerera hårcellerna i innerörat. Det finns cirka 15 000 av dessa mikroskopiska celler som vibrerar när de träffas av ljudvågor, och de överför dessa elektriska impulser till hörselnerven. Skador på de känsliga hårcellerna är orsaken till 90 procent av hörselnedsättningen.
”För första gången tittar vi på normala terapier som antingen kan återställa, regenerera eller skydda människors hörsel”, säger Anne G.M. Schilder, professor och föreståndare för det translationella hörselforskningsprogrammet vid National Institute for Health Research Biomedical Research Centre vid University College London Hospital i Storbritannien. ”Det har skett verkliga genombrott i vår förståelse av de underliggande mekanismer som leder till förlust av innerörat.” Hon förutspår att när området fortsätter sin snabba utveckling kommer vi ”att få se en rad nya läkemedel inom de närmaste åren.”
Schilder är huvudansvarig för en klinisk prövning av en substans som kallas gammasekretashämmare. I laboratoriemöss sätter dessa läkemedel igång en gen som får så kallade ”stödceller” att omvandlas till sensoriska hårceller i innerörat. Läkemedlet, som nu befinner sig i den andra fasen av tester på människor med 40 frivilliga i Europa, administreras genom tre veckovisa injektioner genom trumhinnan.
”När det testades på möss ökade antalet hårceller och hörseln förbättrades”, säger Schilder. ”Vi hoppas att detta kommer att fungera på människor.”