Obstruktiv lungsjukdom
AstmaEdit
Astma är en obstruktiv lungsjukdom där bronkialrören (luftvägarna) är extra känsliga (hyperresponsiva). Luftvägarna blir inflammerade och producerar överskott av slem och musklerna runt luftvägarna stramas åt vilket gör att luftvägarna blir trängre. Astma utlöses vanligen av att man andas in saker i luften, t.ex. damm eller pollen, som ger upphov till en allergisk reaktion. Den kan utlösas av andra saker som en infektion i de övre luftvägarna, kall luft, motion eller rök. Astma är ett vanligt tillstånd och drabbar över 300 miljoner människor runt om i världen.Astma orsakar återkommande episoder av väsande andning, andfåddhet, trånghet i bröstet och hosta, särskilt på natten eller tidigt på morgonen.
- Träningsinducerad astma – är vanligt hos astmatiker, särskilt efter deltagande i utomhusaktiviteter i kallt väder.
- Arbetsrelaterad astma – uppskattningsvis 2 till 5 % av alla astmaepisoder kan orsakas av exponering för ett specifikt sensibiliserande ämne på arbetsplatsen.
- Nattlig astma – är ett karakteristiskt problem vid dåligt kontrollerad astma och rapporteras av mer än två tredjedelar av suboptimerat behandlade patienter.
En toppflödesmätare kan registrera variationer i astmans svårighetsgrad över tid. Spirometri, en mätning av lungfunktionen, kan ge en bedömning av luftflödesbegränsningens svårighetsgrad, reversibilitet och variabilitet och bidra till att bekräfta diagnosen astma.
BronkiektasiRedigera
Bronkiektasi avser onormal, irreversibel dilatation av bronkerna som orsakas av destruktiva och inflammatoriska förändringar i luftvägsväggarna. Bronkiektasi har tre huvudsakliga anatomiska mönster: cylindrisk bronkiektasi, varikös bronkiektasi och cystisk bronkiektasi.
Kronisk obstruktiv lungsjukdomRedigera
Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), även kallad kronisk obstruktiv luftvägssjukdom (COAD) eller kronisk luftflödesbegränsning (CAL), är en grupp sjukdomar som kännetecknas av luftflödesbegränsning som inte är helt reversibel. Luftflödet in i och ut ur lungorna är nedsatt. Detta kan mätas med andningsinstrument, t.ex. en toppflödesmätare, eller med spirometri. Begreppet KOL omfattar tillstånden emfysem och kronisk bronkit, även om de flesta patienter med KOL i varierande grad uppvisar egenskaper hos båda tillstånden. Astma, som är en reversibel obstruktion av luftvägarna, betraktas ofta separat, men många KOL-patienter har också en viss grad av reversibilitet i sina luftvägar.
I KOL ökar luftvägsmotståndet, vilket visas av en minskning av den forcerade expiratoriska volymen på en sekund (FEV1) som mäts med spirometri. KOL definieras som en forcerad expiratorisk volym i 1 sekund dividerad med den forcerade vitalkapaciteten (FEV1/FVC) som är mindre än 0,7 (eller 70 %). Residualvolymen, den luftvolym som finns kvar i lungorna efter full utandning, är ofta ökad vid KOL, liksom den totala lungkapaciteten, medan vitalkapaciteten förblir relativt normal. Den ökade totala lungkapaciteten (hyperinflation) kan resultera i det kliniska kännetecknet ”fat chest” – en bröstkorg med en stor diameter från fram till baksida som förekommer hos vissa personer med KOL. Hyperinflation kan också ses på en röntgenbild av bröstkorgen som en utplattning av diafragman.
Den vanligaste orsaken till KOL är cigarettrökning. KOL är ett gradvis progressivt tillstånd och utvecklas vanligen först efter cirka 20 paketår av rökning. KOL kan också orsakas av att man andas in andra partiklar och gaser.
Diagnosen KOL fastställs genom spirometri även om andra lungfunktionstester kan vara till hjälp. En lungröntgen beställs ofta för att leta efter hyperinflation och utesluta andra lungsjukdomar, men lungskadorna vid KOL syns inte alltid på en lungröntgen. Emphysem kan till exempel bara ses på en datortomografi.
Den viktigaste formen av långtidsbehandling innebär användning av inhalerade bronkodilatatorer (särskilt beta-agonister och antikolinergika) och inhalerade kortikosteroider. Många patienter behöver så småningom syretillskott i hemmet. I svåra fall som är svåra att kontrollera kan kronisk behandling med orala kortikosteroider vara nödvändig, även om detta är förenat med betydande biverkningar.
COPD är i allmänhet irreversibel även om lungfunktionen delvis kan återhämta sig om patienten slutar röka. Rökstopp är en viktig aspekt av behandlingen. Lungrehabiliteringsprogram omfattar intensiv träning i kombination med utbildning och är effektiva när det gäller att förbättra andfåddhet. Svårt emfysem har behandlats med kirurgi för att minska lungvolymen, med viss framgång i noggrant utvalda fall. Lungtransplantation utförs också vid svår KOL i noggrant utvalda fall.
Alpha 1-antitrypsinbrist är ett ganska sällsynt genetiskt tillstånd som leder till KOL (särskilt emfysem) på grund av brist på antitrypsinprotein som skyddar de ömtåliga alveolära väggarna från proteasenzymer som frigörs av inflammatoriska processer.