Rädda Brasiliens brinnande Pantanal-våtmarker

Rädda Brasiliens brinnande Pantanal-våtmarker

Brasilien har förändrats. Förutom att COVID-19-pandemin hittills har dödat mer än 170 000 av landets invånare har 2020 nästan en tredjedel av Pantanal, världens största tropiska våtmark, brunnit upp. Fyra miljoner hektar skog, savann och buskmarker (ett område större än den amerikanska delstaten Maryland) har gått upp i rök sedan januari (se go.nature.com/2jtw6va). Nästan alla ursprungsbefolkningars territorier och naturskyddsanläggningar har brunnit, liksom mycket privat mark. Naturskyddsområden som Encontro das Águas State Park har ödelagts – den innehöll en av världens största populationer av jaguarer.

Brändernas effekter har känts över hela landet. Röken har spridit sig tusentals kilometer och försämrat luftkvaliteten i São Paulo, Rio de Janeiro och Curitiba. Södra delstaterna har upplevt skurar av svart regn. Bränderna decimerar Brasiliens ekonomi, minskar inkommande investeringar samt sektorer som flygresor och turism som redan drabbats hårt av pandemin.

Folket är oroligt. Bränderna har skapat rubriker i flera månader. Tusentals brasilianare har erbjudit sig att bekämpa lågorna, rädda vilda djur eller donera pengar. Ändå gör Brasiliens regering inte mycket. Den ignorerar orsakerna till bränderna: en kombination av otillräcklig brandhantering, extrema klimatförhållanden, mänskligt beteende och svaga miljöbestämmelser. Ännu värre är att regeringen har skurit ned på anslagen till förebyggande av bränder och varit långsam med att kontraktera brandmän. Den har till och med ifrågasatt tillförlitligheten hos satelliter som upptäcker bränder.

På den vetenskapliga fronten är brandriskerna och effekterna av bränder i regionen understuderade. Det behövs djupare forskning om de väderförhållanden som ger upphov till bränder samt om ekologins och förvaltningens inflytande. Forskarna måste veta hur de många faktorer som ligger bakom stora bränder samverkar, bland annat vegetationsstress, extrema väderförhållanden och mänsklig verksamhet. Och fler studier behövs för att informera om strategier för brandhantering i regionen.

Den här årets brandsäsong i Pantanal är exceptionell. Men de förhållanden som ledde till dessa bränder blir allt vanligare i takt med att området värms upp. Som svar på detta måste de politiska, socioekonomiska och vetenskapliga tillvägagångssätten förändras. Forskare och regeringar måste samarbeta för att utveckla en övergripande strategi för att förebygga och hantera bränder. Annars kommer denna fantastiska tropiska vildmark inte att återhämta sig.

Förödande konsekvenser

Med mer än 84 % av sitt territorium bevarat är Pantanal det största återstående våtmarksområdet med naturlig vegetation i världen. Det är ett av Unescos världsarv. Där lever ursprungsbefolkningar, flodområden och quilombo-samhällen. Traditionella jordbrukare tillämpar unika former av hållbart jordbruk, bland annat genom att låta boskap beta på naturliga betesmarker och flytta djuren till högre belägna områden när låglandet översvämmas. Turister strömmar till regionen för dess spektakulära landskap, safari och sportfiske.

Varje regnperiod, från oktober till april, sväller översvämningar i Paraguayfloden och stöder ekosystem som inte finns någon annanstans på jorden. Utrotningshotade jaguarer, jätteuttrar, sumphjortar och hyacintmakar strövar vilt omkring. Tusentals fåglar passerar genom området på sina flyttningar.1 Det är en fristad för kaimaner, capybaror, apor, hjortar, näsor, tapirer, ormar och jabiru-storken (Jabiru mycteria) – regionens symbol.

Bränderna har påverkat alla aspekter av livet. COVID-19 har förvärrat situationen. PREVFOGO, det nationella centret för förebyggande och bekämpning av skogsbränder, har haft svårt att anställa och utbilda brandmän. Många bränder bröt ut i avlägsna områden, till och med under jord, som var svåra att nå. Lokala brandmän i Kadiwéu-territoriet kämpade till exempel nästan ensamma för att driva tillbaka exceptionellt häftiga lågor (se ”Brandkrisen i Pantanal”).

Den totala förlusten kommer att ta månader att beräkna. Men effekterna är långvariga. Kol och aska förorenar floder och främjar skadliga bakterier som förgiftar dricksvattenförsörjningen och dödar fisk. Eroderad jord spolas nedströms. Brandkänsliga växter har svårt att producera frön. Stora landområden måste bedömas för att man ska förstå om de kan återställas. Samhällen måste byggas upp igen.

Växande risk

Vad ligger bakom dessa bränder? Pantanal är inte främmande för bränder, trots att det är en våtmark2. Under halva året är det torrt och benäget att fatta eld, särskilt under torka. Ibland är det blixten som orsakar gnistan. Oftast är det människorelaterat – blixtar från elkablar, brinnande sopor och ved från boskapsstängsel, användning av eld för att avvärja bianfall när man samlar honung, och till och med bilolyckor och skadade jordbruksmaskiner. Boskapsuppfödare bränner landskapet för att ta bort buskar och stimulera tillväxten av inhemskt gräs, som är anpassat till eld och spirar efter beskärning eller brännskador. Sådana bränder hamnar regelbundet utom kontroll, särskilt i områden där det inte finns något system för att hantera dem3.

Frekvensen och svårighetsgraden av brandutbrott förvärras i takt med att klimatet värms upp och människans påverkan ökar. Sedan 1980 har medeltemperaturen där stigit med 2 °C och luftfuktigheten har minskat med 25 %, enligt Europeiska centrumet för väderprognoser på medellång sikt (ECMWF). I år inträffade den värsta torkan i Pantanal på 60 år (se go.nature.com/2jpdubc), som orsakades av ovanligt varmt vatten i Nordatlanten.4 Under den våta säsongen föll 57 % mindre regn än normalt. I juni hade Paraguayfloden halverat sin normala nivå. Denna kombination av varma och torra förhållanden ledde till att tröskelvärdena för brandfarlighet nådde sin högsta nivå sedan 1980. Sådana trösklar indikerar svårigheten att kontrollera bränder, en skala som kvantifieras med hjälp av det genomsnittliga dagliga svårighetsindexet (DSR), som härrör från ECMWF-data. Avskogningen i Amazonas har också kopplats till minskad nederbörd i Pantanal, även om detta diskuteras.

Miljöbestämmelserna håller inte måttet5. I juli utfärdade Brasiliens regering ett 120-dagars förbud mot användning av eld i Amazonas och Pantanal. Det verkar ha ignorerats i stor utsträckning. Regeringen har förnekat ansvar och skyllt på ursprungsbefolkningar och traditionella samhällen för att starta bränder och kritiserat kampanjer från media och icke-statliga organisationer som lyfter fram det exceptionella i eldsäsongen.

Resurserna för miljöskydd och klimatåtgärder har skurits ned, särskilt under de senaste två åren. Miljöministeriets budget på 630 miljoner US-dollar minskades med cirka 20 % under 2020 och ser ut att minska med ytterligare 35 % under 2021. Brasilien misslyckas också med att uppfylla sitt åtagande att minska utsläppen av växthusgaser enligt klimatavtalet från Paris6. Licenskraven för dammar, vägar och gruvor har försvagats (Nature 572, 161-162; 2019). För att främja jordbruks- och biobränsleproduktion upphävde regeringen förra året den lag som har förbjudit nya sockerrörsplanteringar i Amazonas och Pantanal och som har gällt sedan 20097. Dekretet upphävdes provisoriskt av den brasilianska federala domstolen i april och väntar på ett slutgiltigt beslut.

Forskare måste stärka bevisen för att stödja en ny strategi. Hittills har de flesta studier i Pantanal fokuserat på en enda disciplin, till exempel växtekologi. Forskning om andra ämnen, t.ex. klimat, är inte tillräckligt detaljerad. Det finns få studier av mänskliga orsaker till och reaktioner på bränder i Pantanal för att informera om strategier för brandhantering. Det saknas en fullständig förståelse för bränningscykler och långsiktiga trender.

Brandvetenskap är tvärvetenskaplig och spänner över områden från klimat till kemi, ekologi till ekonomi, samt riskanalys och beräkningsmodellering. Det behövs en arbetsgrupp som samlar forskare från alla dessa områden, tillsammans med tekniker som arbetar på fältet.

Om man bortser från sambanden mellan klimat, markanvändning och brandhantering kommer det att bli omöjligt att återställa Pantanal till sitt tidigare tillstånd, för att inte tala om att skydda regionen i framtiden. Varje förändring av det naturliga bränningsmönstret stör ekosystemen och näringskedjorna, ibland helt och hållet. Jaguarer kommer till exempel att ha svårt att hitta växtätare att äta om dessa dödas av lågorna eller inte kan hitta frukter och blad i ett bränt landskap. Generationer av brandkänsliga träd kan gå förlorade, bland annat Genipa americana3 , vars frukter är en basföda för faunan och används av ursprungsbefolkningen för att göra svart bläck för kroppsmålning.

Inverkningarna kaskaderar snabbt. Upprepade skogsbränder minskar samhällenas och vegetationens motståndskraft; skogar ersätts av öppna landskap med färre resurser.

Ekonomiska konsekvenser

Brasilien måste agera mot avskogning och skogsbränder för att skydda sin ekonomi. Efter tidigare bränder 2019 frös Norge och Tyskland sina donationer till den brasilianska regeringens Amazonasfond, efter att ha bidragit med mer än 1,2 miljarder dollar respektive 68 miljoner dollar. Omkring 250 investerare, inklusive California Public Employees’ Retirement System (CalPERS), som representerar tillgångar på cirka 17,7 biljoner US-dollar, ställde sig bakom ett öppet brev där de påpekade de ekonomiska konsekvenserna som avskogning kan ha för investerade företag (se go.nature.com/36gzirt).

I juni meddelade sju europeiska investeringsföretag, som förvaltar tillgångar på 2 biljoner dollar (varav 5 miljarder dollar är kopplade till Brasilien), att de kan komma att avyttra från nötköttsproducenter, spannmålshandlare och statsobligationer i Brasilien om det inte görs några framsteg när det gäller att stoppa avskogningen och skogsbränderna. Kort därefter skrev 34 företag (däribland Church of England och KPL, Norges pensionsfond, som förvaltar omkring 4 biljoner dollar) till Brasiliens ambassader i sina länder (däribland Norge, Sverige, Frankrike, Danmark, Nederländerna, Förenta staterna och Storbritannien) och uttryckte sin oro över nedmonteringen av miljöpolitiken i Brasilien.

Europeiska länder (Frankrike, Österrike och Nederländerna) hotar med att inte ratificera det provisoriska handelsavtalet mellan EU och Mercosur-blocket (bestående av Brasilien, Argentina, Uruguay och Paraguay), om inte Brasilien uppfyller sina klimatåtaganden från Paris. Avtalet mellan EU och Mercosur har förhandlats fram i 20 år och anses vara det största frihandelsavtalet i historien. Det står för 20 biljoner dollar av den globala bruttonationalprodukten (BNP), ungefär en fjärdedel av världsekonomin, och konsumentmarknaden i de 32 länderna når 780 miljoner människor. För närvarande exporterar brasilianska företag nästan 20 miljarder dollar till EU; avtalet skulle leda till en ökning av Brasiliens BNP med 100 miljarder dollar fram till 2035.

Steg framåt

Brasiliens regering måste utveckla en långsiktig strategi för att mildra skadorna från skogsbränderna i Pantanal som tar hänsyn till alla faktorer, bland annat effektiv brandhantering och miljöskyddspolitik. Forskare måste stärka kunskapen om brandregimen där för att informera denna strategi.

Först måste man samla in satellit- och andra data om tid, plats och intensitet för bränder, brända områden och vegetationsförhållanden före och efter. Denna information kan sedan användas för att bedöma de faktorer som ligger bakom brändernas uppkomst och spridning. Forskarna bör modellera effekterna av nuvarande och framtida markanvändning och klimatförändringar på brandhändelser samt återkopplingar, t.ex. mellan förbränning av biomassa och global uppvärmning.

För det andra bör man modellera strategier för brandhantering och brandbekämpning, inklusive effekterna på biota, betesmark, samhällen, ekonomier, ekologi, väder och brandrisk. Brandförvaltare måste bestämma vilka områden som ska skyddas och vilka aktiviteter som ska förbjudas, med hänsyn till vetenskapliga, inhemska och lokala kunskaper. Vissa områden skulle kunna hållas fria från eldsvådor eller ha noggrant förvaltade eldsvådor utanför torrperioden för att skydda den biologiska mångfalden. I andra områden kan jordbruk, boskapsskötsel eller turism tillåtas, så länge principerna för brandförvaltning samt delstatlig och federal lagstiftning om miljöskydd följs (t.ex. den brasilianska skogslagen från 2012). Nästan realtidsinformation om plats, intensitet och spridning av skogsbränder i Pantanal bör spridas, tillsammans med dagliga prognoser för brandfaran.

Finansiering bör riktas till brandförvaltning och miljöskydd samt till miljöinspektörernas brottsbekämpning och indrivning av böter. Utbildnings- och informationsprogram i skolor eller via media skulle göra befolkningen mer medveten om konsekvenserna av oansvarigt beteende.

En värld som värms upp och förändras snabbt kräver en ny proaktiv strategi för att bekämpa skogsbränder.