Regn som en välsignelse
Tack Gud för vatten! Utan det skulle vi inte kunna överleva. På högtiden Shemini Atzeret, som följer efter Sukkotfestivalen, gör vi en särskild välsignelse för regn. Vi börjar också i de dagliga bönerna nämna Gud som den som ”får vinden att blåsa och regnet att falla”. Vad innebär det för oss att be om regn? Vad kräver vår bön om regn av oss? Och vilken roll spelar regn och vatten i våra liv?
Vatten ger näring åt livet
Som vi är väl medvetna om är vatten viktigt för livet. Det ger oss näring när vi dricker det, lagar mat med det eller använder det för att bevattna våra grödor. Det omgav världen när Gud skapade jorden och omger ett foster när det växer i sin mammas livmoder. Växter är beroende av vatten för att producera energi i fotosyntesen. Det är därför växter växer upp runt vatten. Titta bara på en satellitkarta över vilken flod som helst och du kommer att se en hel del grön växtlighet på båda flodbankerna.
Så ber vi att det gudomliga ska ge regn som ger näring åt våra grödor och fyller våra reservoarer. Välgörande regn. Vid rätt tidpunkter. Som Talmud säger i Masehet Ta’anit: ”Den dag då regnet faller är lika stor som den dag då himlen och jorden skapades” (8b). Eller som rabbi Levi ben Chiyata säger i Midrash: ”Utan regn skulle jorden inte kunna bestå” (Bereshit Rabbah, 13:3). I synnerhet i det halvtorra landet Israel är vatten ett tecken på att det är ett ”gott land” (se 5 Mosebok 8:7).
Guds makt manifesteras i regn. Gemara diskuterar varför Mishnahs omnämnande av regn i den andra välsignelsen i Amidah formuleras som ”regnets kraft” och inte bara som ”regn” (Ta’anit 2a). De vise förklarar, baserat på en jämförelse mellan ordanvändningen i tre verser, att regnet kommer ner med kraft och återspeglar Guds kraft. Midrash citerar rabbi Hoshaja som säger: ”Den kraft som är involverad i att göra regn är lika formidabel som den kraft som är involverad i alla skapelsens verk” (Bereshit Rabbah 13:4). Regn är en enorm kraft som Gud har satt in i världen. Att förändra det även på små sätt kan få stora effekter på människor och på planeten.
I ett antal fall har Gud sänt destruktivt regn på grund av människors handlingar. I generationen av översvämningen lät Gud regnvatten komma över Noas generation för att straffa dem för att de gick emot Guds vilja. I versen står det: ”Nu var översvämningen” (Bereshit 7:2). Rashi förklarar: ”Men när han förde dem ner, förde han dem ner med barmhärtighet, så att om de skulle omvända sig skulle de bli regn av välsignelse. När de inte omvände sig blev de en flodvåg”. Även profeten Samuel uppmanar Gud att sända ett destruktivt regn för att straffa folket (1 Samuelsboken 12:17). Dessa fall visar på ett extremt sätt sambandet mellan hur människor agerar och de regn som kommer över världen.
I dag finns det dock en annan aspekt på ekvationen människor-Gud-regn. Medan Gud i det förflutna gav regn i enlighet med människors handlingar, kan våra handlingar i dag påverka de regn som Gud ger till världen. Kort sagt, vi påverkar hur regnet påverkar oss – på lokal, regional och global nivå.
När vi ber om regn hoppas vi att det ska fylla floder och reservoarer med rent vatten som vi kan dricka. Men med den ökande urbaniseringen i världen täcks mark som en gång i tiden sög upp regnvatten med asfalt, vilket förhindrar absorptionen av vattnet. Tänk på hur mycket regnvatten i vår stad som faktiskt sipprar ner i jorden, jämfört med hur mycket som rinner ner i rännor, dagvattenledningar och sedan ut i havet. Denna nya verklighet påverkar stora stadsområden som Los Angeles, Phoenix och Atlanta, men är också mycket utpräglad i Israel. Israel Environment Bulletin konstaterar: ”År 2020 förväntas befolkningen uppgå till cirka 8,4 miljoner och befolkningstätheten kan nå 858 personer per kvadratkilometer norr om Beersheba. År 2020 förväntas golvytan per person i Israel uppgå till 40 meter per person, vilket är dubbelt så mycket som i dag.” (”Open Space in Israel”, Israel Environment Bulletin, vol. 29, sept. 2005) Inom några årtionden kan en kontinuerlig stadsbebyggelse sannolikt sträcka sig från nordkusten till sydkusten, från Nahariya till Ashkelon. Fler människor och större hus för dessa människor innebär att stadstillväxten lägger en stor del av kustslätten i asfalt.
Det är ganska motsägelsefullt att be om välgörande regn och sedan lägga asfalt på den mark som skulle suga upp regnet. Bönerna om regn handlar specifikt om regn i Israels land. Vi säger: ”Gud, ge oss regn”, och Gud gör det, men regnet faller på den centrala delen av Israel med en betydande mängd mark som är asfalterad så att en stor del av regnet rinner till havet i dräneringsdiken och inte fyller på grundvattenakviferen, som behövs för dricksvatten. Israel behöver marken för att absorbera detta regn för våra många användningsområden; havet har redan tillräckligt med vatten!
För övrigt kan vi, genom att förändra klimatet, förändra hur vissa regn kommer ner och föra med oss destruktiva regn över oss själva. Regn som en gång gav oss näring kan sluta skada oss. Genom att förbränna fossila bränslen i våra bilar, hem, fabriker och flygplan ökar vi koldioxidhalten i atmosfären. Detta orsakar en ”växthuseffekt” och höjer temperaturen i haven. Enligt ett antal forskare kan varmare hav göra orkaner mer intensiva och destruktiva, eftersom orkaner suger ut värme från haven på upp till 100 meters djup. Det vill säga, mer värme i haven innebär mer värme som tropiska stormar drar upp för att skapa energi i orkaner. Exempel på detta kan inte bara vara orkanen Katrina över New Orleans och andra orkaner över Florida och Gulfkusten, utan även intensivare tyfonsäsonger i Östasien.
(Observera att kopplingen mellan havstemperatur och orkaners intensitet fortfarande är föremål för vetenskaplig debatt. Mann, M. E., och K. A. Emanuel, 2006: ”Atlantic hurricane trends linked to climate change”, EOS, 87, 233-244. De konstaterar att ”antropogena faktorer är sannolikt ansvariga för långsiktiga trender i den tropiska Atlantens värme och den tropiska cyklonaktiviteten”. Se även kommande artikel i Journal of Risk Analysis av Ken Bogen från Lawrence Livermore National Laboratory och Webster et al, ”Changes in Tropical Cyclone Number, Duration, and Intensity in a Warming Environment”, 9-16-05, Science.
Här är det också lite hycklande att be om regn och sedan förändra vårt eget globala klimat och havstemperaturer så att orkanerna blir mer intensiva. Vi säger: ”Gud, ge oss regn”, och Gud gör det, genom att skicka en måttlig tropisk storm mot Florida eller Kina, som får stor intensitet möjligen på grund av varmare vatten, och slutar med att slita sönder de grödor och hem som vi ville att den skulle hjälpa.
Klimatförändringar kan förändra regnmönstren även på andra sätt. Globala klimatmodeller förutspår att klimatförändringarna kan öka nederbörden med sju till femton procent på höga latituder, vilket orsakar starkare och potentiellt mer destruktiva stormar i dessa områden. Klimatförändringen kan minska nederbörden på medel- och låg höjd, vilket kan bidra till allvarligare regionala torka. (”Drought and Climate Change”, 2006, National Drought Mitigation Center.)
Hjälpsamma tips om vattenanvändning
Det finns ett antal åtgärder vi kan vidta för att inte motarbeta Guds välsignelse av regn. För det första, när Gud förser oss med vatten kan vi försöka använda det klokt. Rabbi Shmuel Simenowitz ger ett antal användbara tips i sin artikel om vattenanvändning och judiska källor:
-Konsultera att byta till en toalett med lågt flöde, vilket i sig självt kan spara flera tusen liter vatten årligen.
-När du diskar för hand, försök att inte använda kranen (eller sprutmunstycket) som en elektrisk diskmaskin – använd svampen för att göra detta.
-Konsumerera att fylla handfatet eller diskbassängen med vatten, tvätta disken och sedan skölja av den försiktigt.
-Kontrollera duschhuvuden med lågt flöde och fundera på att ta kortare duschar.
För det andra, om du planerar att bygga ett hus med en uppfart, prova att använda genomsläpplig betong i stället för vanlig betong. Den förstnämnda gör det möjligt för regnvatten att sippra ner i marken i stället för att rinna ut i dräneringsdiken och sedan i havet. För det tredje kan vi vara uppmärksamma på hur vi använder energi, så att vi inte i onödan bidrar till klimatförändringarna och därmed inte påverkar regnen.
En av utmaningarna med att leva ett Toraliv är att vara konsekvent. Därför befaller Moses det judiska folket att ”vara helhjärtat med Herren, er Gud” (5 Mosebok: 18:13). Ramban förstår detta som ett positivt bud, ett av de 613 mitzvot. Rav Shimshon Rafael Hirsch kommenterar denna vers på följande sätt: ”Vi får inte avskilja oss från Gud ens med den minsta fiber i våra liv, vi måste vara med Gud i vår helhet”. Att be om välgörande regn och sedan förändra klimatet är som att be om god hälsa och sedan äta skräpmat, eller som att be om att ett tåg ska anlända och sedan spåra ur spåren. Vi agerar i huvudsak mot våra egna bästa intressen. Så be intensivt om regn och försök att göra ditt yttersta för att se till att om Gud välsignar oss med bra regn kan det nå den jord och de växter som behöver det, varsamt och i rätt mängd.
Väldigt ofta tänker vi stort och gör lite. Vi ber om mycket bara för att underminera våra egna böner. Det är relativt lätt att uttala en fem minuters bön om välgörande regn. Det krävs betydligt större ansträngningar för att leva ett liv som inte förvandlar välgörande skurar till destruktiva stormar. Våra böner om välgörande regn är oerhört viktiga, och våra handlingar bör överensstämma med betoningen i våra böner. Våra handlingar får inte undergräva det önskvärda regn och det förhållande till Gud som vi vill ha för oss själva och våra barn. Jag vill välsigna oss med att vi bör ta oss an denna enorma utmaning att leva ett gudomligt medvetet och gudomligt konsekvent liv, inklusive att ha en medvetenhet om ekologisk balans. Vi och världen kommer att bli desto bättre för det.
Uttryckt med tillstånd från Canfei Nesharim.