Säkerhet vid grävningsarbete

Andra maskiner som används vid grävningsarbete är bland annat grävskopor, gummihjulsladdare, skid steer-laddare (t.ex. bobcats), dikesgrävare, planeringsmaskiner och tippbilar.

6.3 Användning av maskiner och fordon nära utgrävningar

Motordrivna mobila maskiner bör inte användas eller köras nära kanten av en utgrävning om inte stöttningen kan bära sådana belastningar.

Maskiner bör närma sig utgrävningar med ändan mot ändan. Om detta inte är praktiskt genomförbart, se till att arbetare i utgrävningen kommer ut när anläggningen befinner sig inom utgrävningens påverkanszon eller flytta på sig och stå längre ner i utgrävningen.

Arbetare bör aldrig stå under en last som lyfts över utgrävningen.

Figur 46: Förhindra drift av anläggningar nära utgrävningar
Figur 47: Hjulstoppare som begränsar anläggningens rörelse

Fysiska barriärer som hjulstoppare är ett sätt att begränsa anläggningens rörelse nära en utgrävning.

Tabell 9 beskriver några risker vid utgrävningar och några kontroller som bör övervägas.

.

.

Konsidera

Exempel på kontroller

Fel vid fästanordningar
  • Använd snabbfästen för att säkra fästanordningarna
  • Säkerställ att föraren är bekant med och kunna använda och hantera alla snabbfästen som används
  • säkerställ att operatören kontrollerar alla stift
Föroreningar som ligger begravda (t.ex. asbest)
  • genomför en bedömning av platsen och utför eventuella åtgärder för att avhjälpa den
Mangel på sikt
  • säkerställ att förarna kan se områden där människor kan utsättas för risker på grund av maskinens drift
  • utrusta grävmaskinerna med lämpliga synlighetshjälpmedel eller använd en eller flera spanare
  • .

Anläggningens instabilitet
  • uppsätt enligt branschens rekommendationer
Anläggningens strejkande arbetare
  • håll människor borta från områden där anläggningen drivs. De flesta dödsfall i samband med grävmaskiner involverar en person som arbetar i närheten av grävmaskinen snarare än föraren
  • använd barriärer, skyltar eller en observatör
Placering av jordmassor
  • säkert avstånd på minst 1 m från kanten
Spotter
  • Använd en utbildad spotter i en säker position för att styra grävmaskinens arbete och eventuella fotgängares rörelser
  • .

  • säkerställ att spottern och föraren förstår vilka signaler de ska använda och att de kommer överens om hur de ska kommunicera med varandra
Slagrisker
  • välja anläggning med minimalt svängande bakre del av maskinen om den svänger i ett trångt område
  • håller över 0.5 m avstånd mellan någon del av maskinen, särskilt ballastvikten, och närmaste hinder

Tabell 9: Typiska risker vid användning av grävmaskiner

6.4 Döda vinklar

Förare av motordrivna mobila maskiner kan ofta ha kraftigt begränsad sikt till markarbetare eller närliggande fotgängare, särskilt de som befinner sig nära maskinen.

Figur 48 och Figur 49 visar några av de döda vinklarna för förare av typiska grävmaskiner.

I Figur 49 är förarens sikt till vänster bakre del beroende av speglar. Observera att det alltid kommer att finnas en död vinkel för föraren i linje med bommen. Arbetstagare bör närma sig operatören från en punkt där alla tydligt kan se varandra.

6.5 Operatörsskydd

Motordrivna mobila maskiner bör vara utrustade med en lämplig kombination av operatörsskyddsanordningar, t.ex. en sluten hytt och säkerhetsbälten, för att förhindra att operatören kastas ut ur hytten eller träffas av fallande föremål.

Alla jordförflyttningsmaskiner som väger mer än 700 kg, utan redskap, och som är konstruerade för att ha en sittande förare, bör ha en lämplig skyddsanordning för operatören monterad. Dessa är antingen överrullningsskydd (ROPS), skydd mot fallande föremål (FOPS) eller båda, beroende på användningsområde. Självgående mobila mekaniska maskiner måste, i den mån det är rimligt genomförbart, vara utrustade med överrullningsskydd och säkerhetsbälten.

För mer information se WorkSafe’s Approved Code of Practice for Operator Protective Structures on Self-Propelled Mobile Mechanical Plant.

6.6 Snabbfästen

Figur 49: Säker tillfartszon för en grävmaskin
Figur 48: Förare av mobila anläggningars döda punkter

Med hjälp av snabbfästen kan en skopa eller ett annat redskap snabbt och enkelt kopplas till och lossas från en grävmaskin eller grävmaskinarm, vilket ger en avsevärd tidsbesparing vid drift av mobila anläggningar.

En stift håller redskapet på plats mot snabbfästet och skyddar mot oavsiktlig lossning. Ett manuellt snabbfäste kan dock fortfarande fungera utan att hållpinnen är på plats och sedan plötsligt, utan förvarning, svänga upp eller falla helt och hållet. Om detta händer när man lyfter över eller nära en person är resultatet sannolikt dödligt.

Hantering av risken

För att använda den mobila anläggningen ska operatören se till att:

  • kontrollera att redskapet är ordentligt fastsatt med hjälp av snabbfästet
  • upprättar ett avspärrningsområde runt området där grävmaskinen arbetar.

Utrusta mobila anläggningar som arbetar nära arbetare eller andra anläggningar med varningsanordningar (t.ex. ett backlarm eller en revolverlampa; fordon kan också utrustas med backkameror).

Inrättar ett effektivt kommunikationssystem som bygger på tvåvägsbekräftelse mellan mobila anläggningsoperatörer och markarbetare innan arbetet påbörjas. Utbilda berörda arbetstagare i förfarandena innan de påbörjar arbetet. Systemet bör hindra markarbetare från att närma sig mobila anläggningar tills operatören har godkänt deras begäran om att närma sig. På samma sätt bör systemet hindra operatörer från att flytta anläggningen närmare än ett fastställt avstånd från markarbetarna tills markarbetarna har meddelat operatören att de är medvetna om den föreslagna förflyttningen.

Förare av mobila anläggningar och arbetare bör känna till de döda vinklarna på den anläggning som används. Tillhandahålla introduktionsutbildningsprogram som betonar farorna med att arbeta i närheten av mobila anläggningar, och tillhandahålla adekvat övervakning.

Se till att operatörer och arbetare bär personlig skyddsutrustning med hög synlighet.

Exkluderingszoner och spanare

Exkluderingszoner och att separera arbetare från mobila anläggningar bör vara det första alternativet för att hantera den här risken. Om det inte är möjligt att avgränsa dem, använd observatörer för att kontrollera verksamheten när arbetstagarna befinner sig i det omedelbara området. En spotter bör vara i ständig kontakt med operatören av den mobila anläggningen.

Figur 50: En spotter hjälper ett backande fordon

6.7 Lastlyftning

Mobil utrustning (inklusive jordförflyttningsutrustning) som inte ursprungligen utformats som en kran och som används för lastlyftning i samband med sin huvudfunktion är helt undantagen från Health and Safety in Employment (Pressure Equipment, Cranes, and Passenger Ropeways) Regulations 1999, med förbehåll för följande villkor (10) i tillämpliga delar:

  • lyftpunkter och utrustning som används för att rigga laster måste certifieras av en auktoriserad yrkesingenjör
  • för nya och begagnade hydrauliska grävmaskiner med en driftvikt på sju ton eller mer gäller följande ytterligare villkor:
    • utrustningen får inte modifieras så att den fungerar som en kran, förutom att den förses med en lyftpunkt
    • utrustningen ska ha ett lastdiagram tillgängligt för att operatörerna
    • operatörerna och markstödspersonalen ska ha lämplig utbildning
    • operationer ska utföras i enlighet med den godkända praxiskoden för last- och lasthantering.Lifting Rigging
    • Slangarnas språngskyddsventiler krävs (med undantag för mobil utrustning för lastlyft som används i skogsbruksverksamhet som inte omfattar byggande av skogsvägar).

(10) Meddelande enligt Health and Safety in employment (Pressure Equipment, Cranes, and Passenger Ropeways) Regulations 1999 (24 september 2015) 104 New Zealand Gazette(extern länk)

07 / Bilagor

7.1 Bilaga A: Rättsligt ramverk

Alla grävningsarbeten måste följa HSWA och tillhörande bestämmelser. I tabell 10 förtecknas de särskilda skyldigheter enligt HSWA-förordningarna som gäller för grävningar i byggnadsarbeten.

Föreskrifter

Dispenser

Föreskrift 23

Användning av föreskrifter 24 och 25

(1) I föreskrifter 24 och 25, avses med begreppet arbetsgivare –

(a) varje arbetsgivare, i förhållande till varje arbetsplats som står under arbetsgivarens kontroll och där byggnadsarbete utförs; och

(b) varje person som kontrollerar en arbetsplats där byggnadsarbete utförs.

(2) I föreskrifterna 24 och 25 betyder termen anställd, –

(a) i förhållande till en arbetsgivare av det slag som beskrivs i underavsnitt (1)(a), en anställd hos den arbetsgivaren, och

(b) i förhållande till en person av det slag som beskrivs i underavsnitt (1)(b), en person som arbetar på arbetsplatsen.

Föreskrift 24

Utgrävningar med en yta som är mer än 1,5 m hög

(1) Om inte annat följer av klausul (2) ska varje arbetsgivare, i den mån det är praktiskt genomförbart, se till att varje yta i en utgrävning som är mer än 1,5 m hög är skyddad.

(2) Underavsnitt (1) gäller inte om-

(a) fronten har skurits tillbaka till en säker lutning, eller

(b) materialet i fronten är av bevisat god stående kvalitet under alla rimligen förutsebara arbets- och väderförhållanden, eller

(c) det på grund av arbetets art och varje arbetstagares position i närheten inte finns någon fara för någon arbetstagare; eller

(d) det är ogenomförbart eller orimligt att tillhandahålla stöttning på grund av arbetets art och arbetsgivaren har, så långt det är rimligt genomförbart, vidtagit åtgärder för att se till att andra försiktighetsåtgärder vidtas för att göra ansiktet så säkert som möjligt under rådande omständigheter.

(3) Varje arbetsgivare ska, så långt det är rimligt genomförbart, se till att alla stöttor som används i en utgrävning på arbetsplatsen-

a) består av material som är lämpliga för det ändamål för vilket de ska användas, av god kvalitet och med tillräcklig hållfasthet för den särskilda användningen; och

(b) har stag, domkrafter och stöttor som hålls säkert för att förhindra oavsiktlig förskjutning, och packningar och kilar som hålls med spik eller spikar, och

(c) placeras på ett korrekt sätt av en erfaren person under behörig övervakning, och

(d) ändras, demonteras eller störs inte annat än på arbetsgivarens eller en arbetsgivarrepresentants instruktioner.

Föreskrift 25

Utgrävningar med farligt djup

Alla arbetsgivare ska, i den mån det är rimligt genomförbart, se till att, när en utgrävning är-

(a) lätt tillgänglig för alla personer; och

(b) kan samla eller hålla kvar vatten på ett sådant djup att det utgör en fara för någon person,-

att-

c) varje sådan utgrävning är täckt eller inhägnad när ingen anställd befinner sig i omedelbar närhet för att förhindra att någon person kommer åt den, och

(d) varje sådan utgrävning som skapats under arbetets gång är täckt, inhägnad eller fylld efter avslutad verksamhet.

Tabell 10: Skyldigheter i samband med utgrävningar i HSE-förordningarna

Tunneldrivning

Enligt klausul 4 i bilaga 3 till HSWA är en tunneldrivning utvinning av fyllning för att skapa, förlänga eller utvidga en tunnel eller ett schakt. Tunnelarbeten omfattas av bilaga 3 till HSWA och MOQO-förordningarna, med undantag för arbeten som omfattar:

  • tunnlar eller schakt av alla längder där ingen normalt arbetar under jord
  • tunnlar eller schakt som är eller kommer att vara 15 m eller mindre, där en eller två arbetare normalt arbetar under jord vid varje tidpunkt, och:
    • ingen sprängämnen används, och
    • metankoncentrationerna kommer inte att överstiga 0.25 % av luften i tunneln eller schaktet.

Byggnadslagstiftning

Byggnadslagen från 2004 och byggnadsföreskrifterna från 1992 gäller i allmänhet om utgrävningar är förknippade med att uppföra, ändra, riva eller ta bort en byggnad. Detta omfattar även arbete på plats och byggnadsrelaterat konstruktionsarbete.

För mer information om byggnadslagstiftning och kontroller hänvisas till Ministry of Business, Innovation and Employment’s webbplats www.building.govt.nz(extern länk)

Övriga krav

Hänsyn till kraven i tillämpliga:

  • praxisregler
  • tekniska standarder
  • lagar och förordningar och eventuella efterföljande ändringar
  • lokala myndigheter, stadgar och distriktsplaner.

Relevant lagstiftning att beakta kan omfatta följande lagar och förordningar som utfärdats i enlighet med dem:

  • Building Act 2004
  • Electricity Act 1992
  • Gas Act 1992
  • Land Transport Management. Act 2003
  • Local Government Act 2000
  • Resource Management Act 1991
  • Telecommunications Act 2001

7.2 Bilaga B: Överväganden om säkra arbetssystem

Planeringsöverväganden bör innefatta diskussioner om:

  • tillstånd/medgivanden/anmälningar
  • tjänstemarkeringar och platser
  • plats-specifik dokumentation som kan omfatta:
    • Hälso- och säkerhetspolicy
    • Sammanfattning av säkerhetsplanen för arbetsplatsen
    • Nödrutiner för arbetsplatsen
    • Induktionskort för säkerhet på arbetsplatsen
    • Register över besökare och introduktion på arbetsplatsen
    • Register över olyckor och tillbud
    • Skador och sjukdomar
    • .hälsa/olycksfallsrapportering
    • identifiering av risker
    • arbetsplats-specifik riskbedömning
    • säkra eller standardiserade arbetsrutiner
  • miljöplan (t.ex. erosions- och sedimentkontroll)
  • kvalitetsplan
  • planer för luftledningar och underjordiska ledningar
  • konstruktionsplaner
  • markens beskaffenhet eller tillstånd, till exempel:
    • markvatten
    • grävningsdjup
    • jordförhållanden
    • slutet utrymme och ventilation
  • väderförhållanden (t.ex. årstid,
  • statiska och dynamiska belastningar nära utgrävningen
  • samverkan med andra branscher
  • tillträde till byggplatsen och säkerhet
  • trafik hantering av trafik och allmän säkerhet
  • typ av anläggning och utrustning som ska användas för grävningsarbetet
  • hur länge grävningen ska vara öppen
  • tillhandahållande av lämpliga faciliteter.

7.3 Bilaga C: Checklista för dikningsarbete

Detta är en grundläggande checklista för dikningsarbete. Lägg till andra punkter som är lämpliga för en viss plats eller ett visst arbete.

  1. Är ytan fri från växter, spillningshögar och material i minst 1 m från utgrävningens kant?
  2. Är spillningshögarna ordentligt kontrollerade och kommer de att förbli så i vått väder?
  3. Är diket fritt från arbetare när man arbetar med spillningshögen?
  4. Är utrymmet mellan diket och spillningshögen fritt från rör, tegelstenar, stenar, verktyg etc?
  5. Är arbetet ordentligt inhägnat och ”skyltat” under dagen. Är arbetet ordentligt inhägnat, ”skyltat”, bevakat och upplyst under natten?
  6. Är tillträdet lämpligt utan att någon behöver hoppa över? Finns det gångbroar med skyddsräcken och används de?
  7. Finns det stegar och används de?
  8. Säkerställer arbetsledaren att ingen klättrar upp på timret?
  9. Är diket säkert från avgaser från maskiner som arbetar i diket eller i närheten?
  10. Vet alla var de nedgrävda ledningarna finns och är de tydligt markerade?
  11. Är arbetstagarna som gräver och stöttar diket erfarna i denna typ av arbete?
  12. Arbetar de på säkert avstånd från varandra?
  13. Är marken som den var enligt planeringen?
  14. finns det några rörelser eller försämringar i marken som kan utgöra en risk för intilliggande tjänster, vägar eller konstruktioner?
  15. Infekteras området av sprängningar eller andra kraftiga vibrationer?
  16. Är grundvattennivån den som används i konstruktionen (dvs. inte högre)?
  17. Är ordentliga sumpar anordnade?
  18. Underlår pumparrangemanget att man undviker att dra in material bakom plåten?
  19. Uppförs arbetet i enlighet med ritningarna eller skisserna? Om inte, är avvikelsen tillåten?
  20. Är de oskyddade ytorna säkra, utan tecken på avskalning?
  21. Är materialen av rätt storlek och kvalitet?
  22. Är kilarna täta?
  23. Är timret fritt från skador från containrar?
  24. Är avståndet mellan väggar och stöttor inom +/-100 mm?
  25. Är nedböjningarna för stora?
  26. Är alla stöttor horisontella och placerade vinkelrätt mot väggarna (inom 1/40)?
  27. Stöds ramarna mot nedåtgående rörelser (av hängare eller läppblock, stämplar och sulor)?
  28. Har korrekta stift använts i stålgravsstöttor?
  29. Är metoden för att dra tillbaka plåt och stöd för diket under återfyllning säker?
  30. Är arbetsområdet städat?
  31. Finns det stopp för mobila maskiner?
  32. Är sikten tillräcklig i diket?
  33. Finns det personlig skyddsutrustning tillgänglig och används den?

7.4 Bilaga D: Anmälningar till WorkSafe

Arbetsgivare och den person som har kontroll över arbetsplatsen måste anmäla detta till WorkSafe minst 24 timmar innan de utför farligt arbete (enligt definitionen nedan).

Dessa anmälningar hjälper WorkSafe att planera arbetsplatsbesök för att främja hälsa och säkerhet för alla som befinner sig på eller i närheten av en arbetsplats.

Informera WorkSafe genom att antingen:

  • inlämna en anmälan om särskilt farligt arbete online
  • ladda ner anmälningsformuläret och posta eller faxa det till WorkSafe.

Arbete som måste anmälas till WorkSafe

Definieras i HSE:

  • någon kommersiell avverkning eller trädfällning
  • något byggnadsarbete där:
    • våningar högt, en el- eller telefonledning, eller utförs endast från en stege, eller mindre eller rutinmässigt underhålls- eller reparationsarbete)
    • ställningar från vilka någon kan falla 5 m eller mer när de sätts upp eller monteras ned
    • drivna mobilkranar, grävmaskin eller gaffeltruck) måste lyfta vikter på ett halvt ton (500 kg) eller mer på en höjd av 5 m eller mer
    • personer måste arbeta i en utgrävning som är mer än 1,5 meter hög.5 m djup och som är djupare än den är bred i toppen
    • arbetstagare måste arbeta i alla typer av rubriker, utgrävningar eller drivningar där det finns marktäckning ovanför
    • arbeta i alla utgrävningar där någon av sidorna har en vertikal höjd på över 5 m och en genomsnittlig lutning som är brantare än förhållandet 1 horisontellt till 2 vertikalt
    • arbeta där sprängämnen används, eller lagras för detta ändamål
    • arbetstagare måste andas luft som är eller har varit komprimerad eller andas ett annat andningsmedium än luft.

Anmälningspliktiga händelser

En anmälningspliktig händelse är när någon dör eller när ett anmälningspliktigt tillbud, en anmälningspliktig sjukdom eller en anmälningspliktig skada inträffar till följd av arbetet. WorkSafe måste informeras om alla anmälningspliktiga händelser. Anmälningspliktiga skador, sjukdomar och tillbud specificeras i HSWA.

Anmälningspliktiga incidenter

HSWA kräver att PCBU:s ska meddela WorkSafe om det inträffar en oplanerad eller okontrollerad incident på en arbetsplats som utsätter en person (arbetstagare eller annan) för en allvarlig risk för deras hälsa och säkerhet till följd av omedelbar eller överhängande exponering för:

  • ett ämne som läcker ut, rinner ut eller läcker
  • implosion, explosion eller brand
  • gas eller ånga som läcker ut
  • tryckande ämne som läcker ut
  • elektrisk stöt
  • nedfall eller frigörelse av en anläggning, ett ämne eller ett föremål från en viss höjd
  • skada på, kollaps eller omkullfall, eller fel på en anläggning som måste vara godkänd för användning
  • Insjuknande eller partiellt sammanbrott av en konstruktion
  • Insjuknande eller fel på en utgrävning eller ett stöd som stöder en utgrävning
  • Insjuknande av vatten, lera, gyttja, jord eller vattenmassor, eller gas i en underjordisk utgrävning eller tunnel
  • avbrott i huvudventilationssystemet i en underjordisk utgrävning eller tunnel
  • kollision mellan två fartyg, kapsejsning av ett fartyg eller inströmning av vatten i ett fartyg
  • något annat tillbud som i föreskrifter förklaras vara ett anmälningspliktigt tillbud.

7.5 Bilaga E: Mer information

Miljöskyddsmyndigheten

För information om hur man hanterar farliga ämnen besök miljöskyddsmyndighetens webbplats www.epa.govt.nz(extern länk)

Lokalt råd

Ditt råd kan ha ytterligare regler som måste uppfyllas. Kontrollera med ditt lokala råd om specifika regler som gäller i din region.

Lokala ägare av elbolag

Kontrollera alla lokala ägare av elbolag på deras webbplatser om det finns ytterligare förfaranden som kan behöva följas – leta efter rubriker som säkerhet, arbeta på ett säkert sätt eller allmänhetens säkerhet.

New Zealand Legislation

För att få tillgång till all lagstiftning, inklusive lagar och förordningar, besök webbplatsen New Zealand Legislation www.legislation.govt.nz(extern länk)

The Institution of Professional Engineers New Zealand (IPENZ)

En förteckning över kompetenta ingenjörer finns på IPENZ:s webbplats, under Chartered Professional Engineers (CPEng) Register som finns på www.ipenz.nz(extern länk)

WorkSafe

För information och vägledning om hälsa och säkerhet kan du besöka vår webbplats eller ringa 0800 030 040.

Du kan besöka vår webbplats för mer information och vägledning specifikt om el- eller gassäkerhet eller ringa 0800 030 040.

Standarder

AS 1657 Fasta plattformar, gångvägar, trappor och stegar – utformning, konstruktion och installation

AS 2187.2 Explosiva varor – förvaring och användning – användning av explosiva varor

AS 2865 Slutna utrymmen

AS 4744.1 Stålförband och utrustning för dikesbeklädnad

AS 5047 Hydrauliska förband och utrustning för dikesbeklädnad

AS/NZS 1576 Ställningar (serie)

AS/NZS 1892 Bärbara stegar (serie)

BS EN 13331-1 System för dikesbeklädnad. Produktspecifikationer

BS EN 13331-2 System för dikesbeklädnad. Bedömning genom beräkning eller provning

BS EN 1537 Utförande av särskilda geotekniska arbeten – Markförankringar

BS 8081 Code of practice for grouted anchors

FHWA-IF-99-015 Markförankringar och förankrade system

NZS 3603 Standard för träkonstruktioner

Riktlinjer

Godkänd praxis för skyddskonstruktioner för operatörer på självgående mobila mekaniska maskiner

Praxisregler för tillfällig trafikledning: Part 8 of the Traffic Control Devices Manual New Zealand Transport Agency www.nzta.govt.nz(extern länk)

Excavation Work Code of Practice Safe Work Australia www.safeworkaustralia.gov.au(extern länk)

Guide for Safety with Underground Services (PDF 349 KB) WorkSafe New Zealand

Health and Safety at Opencast Mines, Alluvial Mines and Quarries (PDF 12 MB) WorkSafe New Zealand

National Code of Practice for Utility Operators’ Access to Transport Corridors New Zealand Utilities Advisory Group (NZUAG) www.nzuag.org.nz(extern länk)

New Zealand Electrical Code of Practice for Electrical Safe Distances (NZECP 34:2001) WorkSafe New Zealand

Säker användning av maskiner WorkSafe New Zealand

Using Quick Hitches Safely (PDF 792 KB) WorkSafe New Zealand

PDF
WorkSafe position on work-arbetsrelaterad hälsa (PDF 55 KB)
PDF
Säker användning av stegar och trappsteg (PDF 218 KB)

Standarder för exponering på arbetsplatsen och index för biologisk exponering WorkSafe New Zealand

Din guide för att arbeta säkert i trafiken och för att hålla sig vid liv New Zealand Utilities Advisory Group (NZUAG) www.powerco.co.nz(extern länk)

7.6 Bilaga F: Ordlista

Term

Kort förklaring

Backfill
Material som används för återfyllning av schakt.
Barrikad
Ett föremål eller en konstruktion som skapar ett barriärhinder för att kontrollera, blockera passage eller tvinga trafikflödet i önskad riktning.
Brytning
Måttet innebär att man bildar en vinklad utgrävningsyta, vanligen mindre än den naturliga vilovinkeln, för att förhindra markkollaps.
Benchning
Ett horisontellt steg som skurits in i en grävyta för att ge horisontellt bärande och glidande motstånd.
Benchning
Horisontell stegning av en grävyta.
Slutna plankor
En sammanhängande ram med vertikala eller horisontella beklädnadsplankor som placeras sida vid sida för att bilda en sammanhängande stödmur som stöds av andra stöttningsdelar för att hålla upp en utgrävd yta.
Kompetent person (grävningsarbete)
En person som har kompetens för olika typer av grävningar enligt avsnitt 2.5.
Kompetent person (inklusive kompetent operatör)
En person som genom utbildning, kvalifikation eller erfarenhet har förvärvat kunskaper och färdigheter för att utföra en uppgift.
Drivningar
Små öppningar som är skurna i sidorna av diken eller schakt eller på andra ställen, till exempel under vägar.
Dynamisk belastning
Krafterna som rör sig eller förändras när de verkar på en konstruktion.
Exklusionszon
Ett område från vilket alla personer är utestängda under grävningsarbete.
Fasad
En exponerad sluttande eller vertikal yta som uppstår när man gräver ut material.
Öppen utgrävning
En utgrävning i öppen mark som kan variera i form och storlek och som ofta avgränsas av närliggande tjänster eller byggnader.
Permanenta arbeten
De delar av ett byggprojekt som kommer att användas och förbli på plats under lång tid (t.ex. 60 år). Detta omfattar byggnader och konstruktioner som broar, vägar, stödmurar etc.
Person som bedriver verksamhet eller företag (PCBU)
Har den betydelse som anges i HSWA. I allmänhet avses en person (inklusive en juridisk person) som driver en affärsverksamhet eller ett företag. Till exempel ett aktiebolag, partnerskap, trust, bolag osv.
Gruvbrytningar
Oftast fyrsidigt och djupare än den smalaste horisontella dimensionen vid ytan. I allmänhet blir en utgrävning över ett djup på cirka 10 meter ett schakt. Gropar grävs i allmänhet ut för att installera schakt, pumpstationer, underjordiska tankar och liknande. De grävs också ut för att konstruera pålkåpor och andra typer av fundament eller för att komma åt och/eller lokalisera befintliga tjänster för att underhålla dem.
Risk
Risker uppstår genom att människor utsätts för en fara (en källa till skada). Risk kan beskrivas som sannolikheten för att vissa konsekvenser (död, skada eller sjukdom) inträffar när en person utsätts för en fara.
Riskbedömning
Involverar övervägande av vad som skulle kunna hända om någon utsätts för en fara och sannolikheten för att det ska hända.
Säker lutning
Den brantaste lutningen vid vilken en utgrävd yta är stabil mot glidning och skred, med hänsyn till materialets egenskaper i ytan, ytan höjd, belastningen ovanför ytan och de fuktförhållanden som för tillfället råder.
Schakt
En vertikal eller lutande väg eller öppning från ytan och nedåt eller från något underjordiskt arbete, vars dimensioner (bortsett från omkretsen) är mindre än dess djup.
Spontpålar
Vertikala, tätt placerade eller sammanfogade plankor av stål, armerad betong eller annat konstruktionsmaterial som drivs för att bilda en sammanhängande vägg framför utgrävningen och som stöds antingen av återföringar till fasta konstruktionselement i marken inifrån utgrävningen när arbetet fortskrider. Användning av timmer, stål eller annat konstruktionsmaterial för att stödja en utgrävning för att förhindra kollaps så att byggandet kan fortsätta.
Sheeting
Sheeting är överlappande snarare än samverkande och kan inte stå på egen hand.
Säkert arbetssystem
Ett arbetssystem som omfattar hur ett arbete eller ett projekt ska slutföras på ett säkert sätt och i enlighet med relevant lagstiftning.
Solvalv
Beskriver en välvande effekt som vissa typer av stöttning skapar genom att jorden komprimeras något inåt utan att jorden tillåts röra sig utåt.
Soldat
Vertikalt upprättstående stål- eller träelement som används för att stödja en dikesvägg.
Statisk belastning
En statisk belastning är tyngdkraftens effekt på ett föremål eller en konstruktion. Till exempel vikten av en bro.
Struktur
En byggnad eller annat föremål som är konstruerat av flera delar.
Strut
Strukturell (vanligen horisontell) i kompression som motstår dragkraft eller tryck från en eller flera sidor av en utgrävning.
Provisoriska arbeten
Delar av ett byggprojekt som gör det möjligt att bygga permanenta arbeten. Vanligtvis avlägsnas de efter användning (t.ex. tillträdesställningar och stöttor).
Tom
Strukturell som används för att hålla soldater mot en utgrävd yta eller för att pressa isär gånggångare i en nära plåtarbetad utgrävning.
Trench
En lång smal utgrävning, djupare än den är bred, och öppen mot ytan längs dess längd. Träsk är i allmänhet grävda för att installera eller underhålla underjordiska tjänster eller för att på annat sätt undersöka under markytan.
Trench shield
En stål- eller metallkonstruktion med två vertikala sidoplattor som är permanent förankrade från varandra genom tvärramar eller stöttor, utformad för att motstå trycket från väggarna i ett dike och som kan flyttas som en enhet.
PCBU:er i tidigare led
PCBU:er som utformar, tillverkar, importerar eller levererar anläggningar, ämnen eller konstruktioner, eller som installerar, bygger eller tar anläggningar eller konstruktioner i drift.
Waler
Ett horisontellt stål- eller träelement som används för att stödja en dikesvägg.
Water scouring
En erosionsprocess som beror på vattenflödets inverkan.
Worker
Har den betydelse som anges i HSWA. I allmänhet är det en person som utför arbete i någon egenskap för en PCBU. Det omfattar nästan alla arbetsförhållanden, inklusive anställda, entreprenörer, underentreprenörer och frivilliga.
Arbetsplatsens exponering
normer (WES)
En WES är den nivå av ett ämne i luften som anses vara säker för nästan alla arbetstagare som upprepade gånger, dag efter dag, exponeras för det ämnet. Värdena beräknas vanligen baserat på exponering under åtta timmar, 15 minuter eller, i vissa fall, omedelbar exponering.
Influensområde
Med detta menas den jordvolym som omger utgrävningen där åtgärder kan påverka utgrävningens stabilitet (t.ex. fordon, växter eller spill) eller där utgrävningen kan påverka stabiliteten hos någon närliggande konstruktion.

Sedan den här vägledningen har inte uppdaterats för att återspegla aktuell arbetsmiljölagstiftning (Health and Safety at Work Act 2015 och förordningar) kan den fortfarande innehålla relevant information och praxis för att hålla arbetstagare och andra friska och säkra.

Läs den här vägledningen tillsammans med alla relevanta branschstandarder som gäller för dig som PCBU. Denna vägledning kommer successivt att ses över och antingen uppdateras, ersättas med annan vägledning eller upphävas.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.