Skolvalets historia
National School Choice Week (NSCW) är ett tillfälle för elever, föräldrar, lärare, förespråkare och beslutsfattare att lyfta fram det befintliga utbudet av K-12-skolor och fördelarna med skolval. NSCW startade 2011, men idén om ”skolval” fanns långt före den vecka som nu firas. När intressenter över hela landet reflekterar över skolvalets nuvarande status är det lika viktigt att beakta skolvalets historia.
Brown v. Board
Det historiska beslutet Brown v. Board of Education från 1954 är startskottet för den moderna skolvalsrörelsen. Som svar på Brown antog vissa sydstater lagstiftning om ”valfrihet” som syftade till att ge föräldrarna möjlighet att välja vart de skickade sina barn. I själva verket genomfördes dessa lagar för att ”hålla svarta och vita familjer kvar i samma skolor som de gick i före Brown”, skriver James Forman, Jr., professor i juridik vid Yale. Dessutom gav vissa delstater till och med bidrag till vita elever (som dock finansierades av alla medborgare) för att de skulle kunna gå i privata skolor för att undvika integration. Även om skolvalet har utvecklats från sitt oroväckande ursprung är det viktigt att lyfta fram denna aspekt av skolvalsrörelsens historia, eftersom den kan vara källan till skepsis bland dem som kanske inte ser fördelarna med skolvalet.
Milton Friedman
Ekonomen Milton Friedmans uppsats från 1955, ”The Role of Government in Education”, tjänar som den intellektuella födelseplatsen för skolvalsrörelsen. I denna inflytelserika uppsats argumenterade Friedman för att ”ge föräldrarna kuponger som kan lösas in mot ett specificerat maximalt belopp per barn och år om de används för ’godkända’ utbildningstjänster”. Även om Friedmans idéer inte omedelbart vann gehör skulle de senare genomsyra en stor del av debatten om utbildningsreformer på 1980-talet och indirekt ligga till grund för skapandet av landets första skolkupongprogram avsett för låginkomstfamiljer i Milwaukees skoldistrikt 1989.
Privat skolval
I sin memoarbok No Struggle, No Progress¸ Dr. Howard Fuller, före detta inspektör för Milwaukee School District, att han ”inte visste något om kupongernas historia och hade aldrig ens hört talas om Milton Friedman” när han och andra började leta efter en ”radikal” idé som skulle ge låginkomstfamiljer ett alternativ till de offentliga skolor som hade misslyckats med att utbilda eleverna på rätt sätt. Den radikala idé som kom ur deras överläggningar var en offentligt finansierad kupong som gjorde det möjligt för eleverna att gå i privata skolor. Det är viktigt att notera att samma offentliga politik (offentligt finansierade kuponger) som en gång utnyttjades för att bekämpa integrationen och som därefter lämnade fattiga afroamerikaner i underfinansierade, underpresterande skolor, nu förespråkades för att utöka utbildningsmöjligheterna för låginkomstsamhällen, varav många var afroamerikaner.
Charterskolor
Historien om skolval skulle vara ofullständig utan att nämna tillkomsten och expansionen av charterskolor. Pedagogen Ray Budde introducerade begreppet ”charterskolor” i slutet av 1980-talet. Budde föreställde sig en omstrukturering av skoldistrikten som gav både skoldistriktet och lärarna större självständighet i beslutsfattandet när det gällde utbildning av barn. År 1991 blev Minnesota den första delstaten som antog en stadga, och dussintals delstater har följt efter sedan dess. Enligt uppgifter från National Alliance for Public Charter Schools finns det nu 7 000 charterskolor i hela landet som betjänar 3,2 miljoner elever.
Vid framåtblickande
När vi firar National School Choice Week är det viktigt att vi hämtar insikter från skolvalets rika historia för att fortsätta att skapa nya och stärka de befintliga utbildningsmöjligheterna för familjerna.