Sordid Lineage, Beautiful Legacy
Ruth Wasn’t Even a Jew
Ruts bok är fantastisk. Inte bara för att det är en fantastisk berättelse om kärlek, lojalitet, tro, romantik och förlösning. Utan själva dess närvaro i Bibeln är fantastisk. Precis där i Gamla testamentet finns en bok som är uppkallad efter en icke-judisk kvinna.
Ruth var en moabit. Hennes anor hade sitt ursprung i den incest som begicks mellan Lot och hans äldsta dotter. Och även om moabiterna var släkt med israeliterna, så att säga, var de fiender eftersom Moab hade motsatt sig Israels framfart mot Kanaan. Och moabiterna var inte kända för att dyrka Jahve. De var polyteistiska hedningar och offrade ibland människooffer till idolgudar som Kemosh.
Som ett resultat av detta förbjöd Gud judarna att blanda sig och gifta sig med moabiter (Esra 9:10-12) – såvida inte en moabit avsade sig allt det som det innebar att vara moabit och blev allt det som det innebar att vara jude.
Det faktum att en av de kanoniska böckerna i det gamla förbundet är uppkallad efter en moabitisk kvinna är alltså i sig självt ett vittnesbörd om att ett mirakel av Guds nåd hade ägt rum.
En fantastisk bakgrundshistoria i Rut
Det finns en fantastisk bakgrundshistoria i Rut som gör saker och ting riktigt intressanta. Boaz, som blev Ruts förlösande make, var son till Rahab. (Av den bibliska uppteckningen framgår det att Boaz’ far var Salmon och hans mor Rahab (Rut 4:21, 1 Krön 2:11, Matt 1:5), men eftersom bibliska genealogier ibland hoppar över generationer är det möjligt att Rahab var Boaz’ mormor eller gammelmormor. Oavsett detta skulle hennes moderliga inflytande i Boaz’ familj sannolikt ha haft en liknande effekt på Boaz som den jag föreställer mig här).
Kommer du ihåg Rahab? Hon var en annan icke-judisk kvinna, en kananéer och en före detta prostituerad. Hon och hennes familj var de enda som överlevde Israels erövring av Jeriko, eftersom hon gömde de judiska spionerna och hjälpte dem att fly.
Föreställ dig de historier som Boaz hörde när han växte upp. Och föreställ er hur det faktum att ha en mor som hade varit en utlänning och en sköka, men som ändå genom Guds nåd var inympad i Israels olivträd, påverkade hur Boaz såg på Rut den dag han såg henne plocka på sin åker. Andra män hade kanske bara sett en utländsk kvinna som letade efter mat, som en parasit. Men Boaz såg något bekant och kärt i en kvinna som hade lämnat sin familj, sin nation och sina gudar för att omfamna Noomi, sin nation och sin Gud.
Det verkar som om Boaz var unikt förberedd av Gud för Rut och Rut för Boaz. Är inte det vackert? Ett äktenskap gjort i himlen.
Men det fanns så mycket mer på gång än en sagoromantik. Deras förening gav en son som hette Obed, som hade en son som hette Isai, som hade en son som hette David, som blev den störste kung som Israel någonsin haft.
Intill dess att Davids avkomma gav upphov till en kung som hette Jesus.
Notoriska kvinnor i Jesu familj
Jesus skäms inte för att han hade kvinnor med tvivelaktigt rykte i sin familj. I själva verket gör han faktiskt allt för att påpeka dem. I Jesu släkttavla som anges i Matteus kapitel ett finns endast fäder och söner med, med fem anmärkningsvärda undantag där även mödrar nämns.
Både Rut och Rahab finns med på listan (Matt 1:5). Det gör även Tamar (Matt 1:3), som kom in i den kungliga blodslinjen genom att förkläda sig som sköka och förföra Juda så att han gjorde henne gravid (på grund av det orättvisa sätt på vilket han behandlade henne – se 1 Mos 38). Batseba, som David stal från Uria, nämns (Matt 1:6). Och det gör även Maria, Jesu egen mor, som blev gravid med Jesus utanför äktenskapet, och vars påstående om mirakulös befruktning togs emot av de flesta med… um… skepsis (Matt 1:16).
Är det inte underbart? Människor tenderar att dölja de mer skamliga händelserna och personerna i sin familj. Men inte Jesus. Han väljer att lyfta fram de kanske fem mest skandalösa kvinnorna i sin släkt.
Gud väver in sin nåd genom hela Bibeln – till och med genom släktböckerna! Gud älskar att frälsa syndare. Han älskar att skapa något vackert ur smutsiga familjebakgrunder. Han älskar att göra främlingar till sina barn och försona sina fiender. Han älskar att få allt att samverka till det goda för dem som älskar honom och är kallade enligt hans syfte (Rom 8:28).
Var och en av dessa kvinnor, som trädde in i frälsningshistorien under det gamla förbundets epok, är vackra illustrationer av vad Gud senare skulle säga till Petrus när han klargjorde att hans nåd utsträcks till alla folk: ”Det som Gud har gjort rent, ska du inte kalla för vanligt” (Apg 10:15). Det är otroligt goda nyheter för vanliga människor, utlänningar och syndare som vi.