Stecken och symtom på influensa och laboratoriediagnostikens roll

Stecken och symtom på influensa och laboratoriediagnostikens roll

Tecken och symtom

Tecknen och symtomen på influensa kan variera beroende på ålder, immunstatus och förekomst av underliggande medicinska tillstånd. Okomplicerad influensa kan innefatta något eller några av dessa tecken och symtom: feber, muskelvärk, huvudvärk, energilöshet, torrhosta, halsont, nästäppa och eventuellt rinnande näsa. Feber förekommer inte alltid hos influensapatienter, särskilt inte hos äldre personer. Febern och kroppsvärken kan vara 3-5 dagar och hostan och energilösheten kan vara i 2 eller fler veckor, särskilt hos äldre personer. Influensa kan vara svår att diagnostisera enbart utifrån kliniska tecken och symtom eftersom tecken och symtom på influensa kan likna dem som orsakas av andra smittämnen, inklusive, men inte begränsat till, Mycoplasma pneumoniae, adenovirus, respiratoriska syncytialvirus, rhinovirus, parainfluensavirus och Legionella spp.

Komplikationer som förknippas med influensa kan variera beroende på ålder, immunstatus och underliggande medicinska tillstånd. Några exempel är försämring av underliggande kroniska medicinska tillstånd (t.ex. försämring av kongestiv hjärtsvikt; exacerbation av astma; exacerbation av kronisk obstruktiv lungsjukdom); sjukdom i de nedre luftvägarna (lunginflammation, bronkiolit, krupp, andningssvikt); invasiv bakteriell saminfektion; hjärt- (t.ex.t.ex. myokardit); muskuloskeletalt (t.ex. myosit, rabdomyolys); neurologiskt (t.ex. encefalopati, encefalit); multiorgansvikt (septisk chock, njursvikt, respiratorisk svikt).

Ansvarig behandling av patienter med respiratorisk sjukdom är beroende av att diagnosen ställs korrekt och i rätt tid. Tidig diagnos av influensa kan minska olämplig användning av antibiotika och ge möjlighet att använda antiviral behandling. Eftersom vissa bakterieinfektioner kan ge tecken och symtom som liknar influensa bör dock bakterieinfektioner övervägas och behandlas på lämpligt sätt om de misstänks. Dessutom kan bakteriell saminfektion förekomma som en komplikation till influensa.

Influensaövervakningsinformation om prevalensen av cirkulerande influensavirus och diagnostiska tester kan underlätta den kliniska bedömningen och hjälpa till att vägleda behandlingsbeslut. Noggrannheten i den kliniska diagnosen av influensa enbart på grundval av tecken och symtom är begränsad eftersom symtom från sjukdomar orsakade av andra patogener kan överlappa influensa avsevärt. Influensaövervakning som utförs av statliga och lokala hälsovårdsmyndigheter och CDC kan ge information om förekomsten av influensa A- och B-virus i samhället. Övervakningen kan också identifiera de dominerande cirkulerande typerna, subtyper av influensa A-virus och stammar av influensavirus.

Toppen av sidan

Laboratoriediagnostiska förfaranden

Ett antal tester kan vara till hjälp vid diagnos av influensa (se tabell). Men testerna behöver inte göras på alla patienter med misstänkt influensa. För enskilda patienter är testerna mest användbara när de sannolikt ger kliniskt användbara resultat som hjälper till med diagnos och behandlingsbeslut. Under ett utbrott av luftvägssjukdomar i en sluten miljö (t.ex. sjukhus, långtidsvård, kryssningsfartyg, internatskola, sommarläger) kan testning för influensa vara till stor hjälp för att fastställa om influensa är orsaken till utbrottet.

Diagnostiska tester som finns tillgängliga för influensa är bl.a. viral odling, serologi, snabb antigentestning, omvänd transkription av polymerasekedjereaktion (RT-PCR), immunofluorescensanalyser och snabba molekylära tester. Känsligheten och specificiteten för alla test för influensa kan variera beroende på vilket laboratorium som utför testet, vilken typ av test som används, tiden från sjukdomsdebut till provtagning och vilken typ av prov som testas. Bland respiratoriska prover för virusisolering eller snabb detektion av humant influensavirus har nasofaryngeala prover vanligtvis högre utbyte än näs- eller halssvabbprover. Som med alla diagnostiska test bör resultaten utvärderas i samband med annan klinisk och epidemiologisk information som är tillgänglig för vårdgivare.

De föredragna respiratoriska proverna för influensatestning inkluderar nasofaryngeal- eller nässvabbar och nässköljning eller aspirat, beroende på vilken typ av test som används (se tabell). Proverna bör samlas in inom de första 3-4 dagarna av sjukdomen. Snabba diagnostiska test för influensa (RIDT) ger resultat inom cirka 15 minuter; virusodling ger resultat inom 3-10 dagar. De flesta av de diagnostiska snabbtest för influensa som kan utföras på en läkarmottagning är ungefär 50-70 % känsliga för att upptäcka influensa och ungefär mer än 90 % specifika. Därför är falskt negativa resultat vanligare än falskt positiva resultat, särskilt under hög influensaaktivitet i samhället. Snabba molekylära tester kan ge resultat på cirka 20 minuter med hög känslighet och specificitet. Andra molekylära analyser blir alltmer tillgängliga och kan ge resultat på cirka 60-80 minuter med mycket hög känslighet och specificitet.

För att maximera upptäckten av influensavirus bör luftvägsprover samlas in så nära sjukdomsdebuten som möjligt (helst <3-4 dagar efter sjukdomsdebuten; molekylära analyser kan påvisa RNA från influensavirus i luftvägsprover under längre perioder efter sjukdomsdebuten än antigenupptäckningsanalyser). För sjukhusvårdade patienter med sjukdom i de nedre luftvägarna och misstänkt influensa bör prover från de nedre luftvägarna samlas in och testas för influensavirus med RT-PCR, eftersom influensavirus i de nedre luftvägarna kan påvisas under längre perioder än i de övre luftvägarna. Om patienten är kritiskt sjuk och får invasiv mekanisk ventilation och om ett prov från de övre luftvägarna har visat negativt resultat, även genom en molekylär analys, bör ett prov från de nedre luftvägarna (endotrakealaspirat eller bronchioalveolär lavagevätska) samlas in för influensatestning genom RT-PCR eller andra molekylära analyser.

Toppen av sidan

Virusodling

Under utbrott av luftvägssjukdom när influensa misstänks bör vissa luftvägsprov testas med molekylära analyser och både snabba diagnostiska test för influensa och med virusodling. Insamling av vissa luftvägsprov för virusodling är nödvändig för att fastställa vilka subtyper av influensa A-virus och vilka influensa A- och B-virusstammar som orsakar sjukdomen och för övervakning av nya virusstammar som kan behöva ingå i nästa års influensavaccin. Vid utbrott av influensaliknande sjukdom kan virusodling också hjälpa till att identifiera andra sjukdomsorsaker.

Vid utbrott av luftvägssjukdom när influensa misstänks bör vissa luftvägsprov testas med molekylära analyser och virusodling. Insamling av vissa respiratoriska prover för virusodling är viktigt för att fastställa vilka subtyper av influensa A-virus och vilka influensa A- och B-virusstammar som orsakar sjukdomen och för övervakning av nya virusstammar som kan behöva ingå i nästa års influensavaccin. Vid utbrott av influensaliknande sjukdom kan virusodling också hjälpa till att identifiera andra orsaker till sjukdomen.

Toppen av sidan

RIDTS

Kommersiella snabba diagnostiska test för influensa (RIDT) är antigenupptäckningstester som kan påvisa influensavirus inom 15 minuter med låg till måttlig känslighet och hög specificitet. Vissa tester är CLIA-fria och godkända för användning i vilken öppenvårdsmiljö som helst, medan andra måste användas i ett måttligt komplext kliniskt laboratorium. Dessa diagnostiska snabbtest för influensa skiljer sig åt när det gäller vilka typer av influensavirus de kan påvisa och om de kan skilja mellan olika typer av influensavirus. Olika tester kan påvisa 1) endast influensa A-virus, 2) både influensa A- och B-virus, men inte skilja mellan de två typerna, eller 3) både influensa A- och B-virus och skilja mellan de två typerna. Vissa RIDT-test använder en analysläsare för att standardisera resultaten och förbättra känsligheten.

Ingen av de diagnostiska snabbtesterna för influensa ger någon information om subtyper av influensa A-virus. De typer av prover som kan användas (dvs. hals-, nasofaryngeala eller nasala aspirat, svabbar eller tvättar) varierar också från test till test. Specificiteten och i synnerhet känsligheten hos diagnostiska snabbtest för influensa är lägre än för virusodling och RT-PCR och varierar beroende på test. På grund av den lägre känsligheten hos de diagnostiska snabbtesterna för influensa bör läkare överväga att bekräfta negativa testresultat med RT-PCR, virusodling eller andra metoder, särskilt hos patienter som är inlagda på sjukhus eller vid misstänkta influensautbrott i institutioner, eftersom det finns risk för falskt negativa RIDT-resultat, särskilt under perioder då influensaaktiviteten i samhället är som störst. Däremot är falskt positiva RIDT-resultat mindre sannolika, men kan förekomma under perioder med låg influensaaktivitet. När läkarna tolkar resultaten av ett diagnostiskt snabbtest för influensa bör de därför beakta testets positiva och negativa prediktiva värden mot bakgrund av graden av influensaaktivitet i samhället. För mer information om användningen av diagnostiska snabbtest för influensa bör man konsultera bipacksedlar och det laboratorium som utför testet.

Toppen av sidan

Immunofluorescens

Immunofluorescensanalyser är antigenupptäckningstester som i allmänhet kräver att man använder ett fluorescerande mikroskop för att ge resultat på cirka 2-4 timmar med måttlig känslighet och hög specificitet. Både direkta (DFA) och indirekta fluorescerande antikroppsanalyser (IFA) finns tillgängliga för att påvisa antigener från influensa A- och B-virus i prover från luftvägarna. Subtypning eller ytterligare identifiering av influensa A-virus är inte möjlig med immunofluorescensanalyser. En snabb immunofluorescensanalys är en RIDT och använder en analysapparat som ger resultat på cirka 15 minuter.

Toppen av sidan

Snabba molekylära analyser

Snabba molekylära analyser är en ny typ av molekylär influensadiagnostik för prover från de övre luftvägarna med hög sensitivitet och specificitet.1 En plattform använder isotermisk nukleinsyraamplifiering och har hög sensitivitet och ger resultat på 15 minuter eller mindre. En annan plattform använder RT-PCR och har hög känslighet och ger resultat på cirka 20 minuter. Se Snabb diagnostisk testning för influensa: Information for Health Care Professionals för mer information.

1 Två FDA-godkända snabba molekylära tester finns tillgängliga i USA. Snabba molekylära tester kan ge resultat på cirka 20 minuter. Alere i Influenza A&B har godkänts av FDA för användning med både nässvabbar (direkt) och NP eller nässvabbar i VTM. Det har fått CLIA-tillstånd endast för användning med nässvabbar (direkt). Roche Cobas Influenza A/B godkändes av FDA och fick CLIA-tillstånd endast för användning med nasofaryngeala svabbprover.

Toppen av sidan

Andra molekylära analyser

Reverse transkription-polymeraskedjereaktion (RT-PCR) och andra molekylära analyser kan identifiera förekomsten av influensavirus-RNA i respiratoriska prover med mycket hög känslighet och specificitet. Vissa molekylära tester kan påvisa och skilja mellan infektioner med influensa A- och B-virus; andra tester kan identifiera specifika subtyper av säsongsinfluensa A-virus. Dessa tester kan ge resultat på cirka 1-8 timmar beroende på testet. Det är viktigt att notera att upptäckt av influensavirus-RNA med dessa tester inte nödvändigtvis indikerar upptäckt av livskraftigt infektiöst virus eller pågående replikation av influensavirus. Det är viktigt att notera att inte alla tester har godkänts av FDA för diagnostisk användning. Se Metoder för testning av influensavirus för mer information.

Toppen av sidan

Serologisk testning

Rutinmässig serologisk testning för influensa kräver parade akuta och konvalescenta serum, ger inga resultat som kan hjälpa till med det kliniska beslutsfattandet, finns endast tillgänglig vid ett begränsat antal folkhälsolaboratorier eller forskningslaboratorier och rekommenderas generellt sett inte, med undantag av forskning och folkhälsoundersökningar. Serologiska testresultat för antikroppar mot humant influensavirus på ett enda serumprov är inte tolkningsbara och rekommenderas inte.

Influensadiagnostisk tabell

Topp av sidan