Tullar
Vad är tullar och vad gör de?
En tull, på den mest grundläggande nivån, är en skatt som tas ut på varor eller tjänster när de flyttas från ett land till ett annat. Du kan också se att de kallas ”tull”, eftersom termen ofta används omväxlande med ”tariff”. Tullar tas vanligtvis ut av det land som importerar varorna. De tjänar två syften: ekonomiskt sett genererar de intäkter för det importerande landet och skyddar inhemska industrier som tillverkar samma varor. Vissa tullar, så kallade skyddstullar, tar ut en högre skatt på importerade varor så att de inhemskt producerade versionerna av samma varor kan säljas till ett mer konkurrenskraftigt pris.
I motsats till skyddstullar finns intäktstullar i första hand till för att få in pengar på varor som inte produceras inhemskt, vilket gör det möjligt för staten att investera i andra resurser. Till exempel omfattar icke skyddstullar importskatter på olja som produceras på annat håll, eller produkter som endast produceras i andra länder.
Tullar i världsekonomin
Tullar har vuxit och utvecklats i takt med att den moderna världshandeln har avancerat. Från och med mitten av 1900-talet har den storskaliga internationella handeln ökat exponentiellt. Ett av de tidigaste försöken att reglera världshandeln var Allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) 1948, som syftade till att inleda förhandlingar, fastställa internationella standarder och sänka tullar för att uppmuntra handeln.
GATT var dock inte en permanent lösning för världshandeln, vilket ledde till historiens största internationella handelsförhandling: Uruguayrundan. Som ett resultat av Uruguayrundan (som pågick 1986-1994) skapades Världshandelsorganisationen (WTO) för att övervaka och hantera internationell handel och tullar. För första gången var det inte bara varor som omfattades av internationella handelsregler och tullar – tjänster och immateriella rättigheter (som mönster och teknik) inkluderades också.
Fördelar med tullar
Tullar gynnar främst importländerna, eftersom det är de som fastställer politiken och får pengarna. Den främsta fördelen är att tullar ger intäkter på varor och tjänster som förs in i landet. Tullar kan också fungera som en öppningspunkt för förhandlingar mellan två länder. GATT, WTO och andra handelsavtal använder reglering av tullar som ett sätt att föra samman nationer för att bestämma den ekonomiska politiken.
Tullar kan också stödja en nations politiska mål och hjälpa landet att stabilisera eller reglera sina egna industrier. En regering kan fastställa skatter på inhemska produkter som ligger i linje med internationella tullar för att jämna ut spelreglerna. Tullar kan göra en marknad förutsägbar. Ett utmärkt exempel på detta är jordbrukshandeln, som är föremål för kvoter, importbegränsningar och tullar.
Nackdelar med tullar
Tullar kan motarbeta befintliga problem mellan regeringar, vilket leder till konsekvenser som är både politiska och ekonomiska. Ett känt exempel på att tullar förändrade den globala politiska scenen är det amerikanska revolutionskriget. En av de viktigaste frågorna som drev en kil mellan Storbritannien och dess amerikanska kolonister var de höga tullar som sattes på varor som skickades till kolonisterna. Genom Townshend Acts (som antogs i parlamentet) infördes höga tullar på kolonierna, som inte hade något att säga till om i fråga om åtgärderna. ”Ingen beskattning utan representation” blev ett slagord för kolonisterna och bidrog till att underblåsa den förbittring som ledde till det amerikanska revolutionskriget.
Den politik som är involverad i tullar kan också utlösa eskalerande handelskonflikter mellan länder även i modern tid. År 2018 införde USA skyddstullar på stål och andra importerade varor från hela världen. Andra nationer, särskilt i Europeiska unionen och Kina, fann detta problematiskt och sade att de skulle lägga till nya tullar på amerikanska produkter som motorcyklar, apelsinjuice och bourbon till följd av detta. Vid den tidpunkten kallade EU:s handelskommissionär Cecilia Malmström det för ett ”farligt spel” på världsscenen.
På gott och ont bidrar tullar dagligen till att forma världsmarknader och relationer. Regeringens handelsförhandlingar kan verka ganska avlägsna från de flesta av våra vardagsliv, men vi köper produkter som påverkas av tullar varje dag: mat, kläder, bilar, elektronik med mera. Priserna på dessa produkter kan skyddas av importtullar om produkten också tillverkas på hemmaplan, eller priset kan höjas av tullar om den kommer från ett annat land. Även om vi inte kan se de tullförhandlingar som pågår bakom allt vi använder, vet vi att de finns och att de ständigt styr vår konsumtion bakom kulisserna.