Vad är inflation inom ekonomin? Definition, orsaker och exempel

Många av oss har någon gång hört en mor- eller farförälder berätta om barndomstiden då ett godis knappt kostade något. År 1908 kostade en chokladkaka från Hershey’s endast 2 cent. I dag kostar samma chokladkaka 1,34 dollar på Walmart. Hur kan en sådan massiv ökning ske? Inflation, ökningen av priset på varor och tjänster under en viss tidsperiod.

Inflation har en stor effekt på hela landets ekonomi. Den påverkar inte bara regeringen utan även de små sakerna i den genomsnittliga människans dagliga liv. Inflationen är både en orsak och en effekt av hur ekonomin mår och har både sina anhängare och sina motståndare. Många anser att vissa mängder inflation är bra för en blomstrande ekonomi, men att större nivåer ger upphov till oro. Den kan devalvera valutan avsevärt och har i värsta fall varit en viktig komponent i recessioner.

Så den amerikanska centralbanken Federal Reserve försöker hålla inflationen under kontroll samtidigt som den tillåts. Men vad exakt är inflation, vad orsakar den och vad händer i tider med betydande inflation?

Vad är inflation?

Inflation är, som nämnts, hastigheten med vilken ett pris stiger, och i huvudsak hur mycket dollarn är värd vid en viss tidpunkt när det gäller köp. Tanken bakom att inflationen är en positiv kraft i ekonomin är att en tillräckligt hanterbar inflationstakt kan stimulera den ekonomiska tillväxten utan att devalvera valutan så mycket att den blir nästan värdelös.

Fed fastställer i allmänhet ett inflationsmål på cirka 2 %. Låt oss säga att det är den inflationstakt som faktiskt inträffar från år till år. Om denna inflationstakt påverkar bensin kan du betala 2,75 dollar per gallon i år och förvänta dig att betala ungefär 2,81 dollar vid samma tidpunkt nästa år. Inflationstakten fungerar inte alltid på det sätt som regeringen skulle vilja. Om den gjorde det skulle en godisbit idag inte kosta 6 700 procent vad den gjorde för 110 år sedan.

Inflationen kan också variera från tillgång till tillgång. Beroende på tiden på året kan bensinpriset stiga separat från den allmänna inflationen, vilket det ofta gör när sommaren närmar sig. Det finns till och med en term – kärninflation – för inflation som tar hänsyn till allt utom livsmedel och energi (gas och olja), eftersom dessa sektorer har separata faktorer som bidrar till dem.

Det finns många olika typer av inflation, inte bara beroende på vilken vara som prissätts utan också på vilken inflationstakt som faktiskt råder. Vad händer till exempel om inflationstakten ligger långt över Feds avsedda mål? Vid en högre takt, men fortfarande i ensiffriga tal, kallas det för vandringsinflation. Den ses som oroande men hanterbar.

När den når tvåsiffriga tal och hamnar i intervallet 10-20 procent blir det löpande inflation. Detta är ett mycket större bekymmer för ett lands medborgare, eftersom valutan devalveras mycket snabbare än vad den behöver göra. Om priserna stiger så drastiskt kan det få en förödande effekt på låg- och arbetarklassens befolkning, som redan hade det svårt ekonomiskt. Inkomsterna stiger inte i takt med priserna och färre varor köps, vilket kastar ekonomin in i kaos.

Hyperinflation är den mest sällsynta, men mest katastrofala varianten av inflation i en ekonomi. En helt ohanterlig ökning på 50 % eller mer inom en månad, detta kan få en ekonomi att störtdyka. Recessioner förvandlas till depressioner. Människor förlorar tron på fiatvalutan och börjar i stället hamstra guld, vilket leder till en betydande minskning av varuutbytet. Finansiella institutioner, vars pengar nu i princip är värdelösa, går i konkurs. Hyperinflation är mycket sällsynt, men har inträffat tidigare.

Det kan också förekomma en form av inflation som kallas ”stagflation”, där inflationstakten stiger trots att ekonomin befinner sig i en stagnerande period. Särskilda omständigheter orsakar stagflation, till exempel USA på 1970-talet, då oljepriset trots hög arbetslöshet och negativ ekonomisk tillväxt sköt i höjden.

Hur mäts inflationen?

Hur kan man mäta inflationen som ett enda tal när det finns så många olika varor och tjänster? Det är inte lätt. Den amerikanska regeringen har ett par olika metoder för att beräkna den aktuella inflationen:

Consumer Price Index. CPI är det sätt på vilket USA:s Bureau of Labor Statistics, BLS, mäter detaljhandelspriserna på varor och tjänster i USA genom att placera mer än 80 000 köpbara varor från hundratals olika kategorier i en ”marknadskorg” som grupperar dem tillsammans. Detta index mäts varje månad och varje månad publicerar BLS prisförändringen. I augusti publicerade BLS sin rapport som beskriver hur de kombinerade priserna på dessa varor och tjänster steg med 0,2 % i juli.

Personliga sammansättningsutgifter. Vissa analytiker föredrar att använda PCE framför KPI när de mäter inflationstakten. Prisindexet Personal Composition Expenditures mäter den tidigare nämnda kärninflationen, som är inflationen för varor och tjänster exklusive livsmedel, gas och olja. Dessa är volatila varor med unika faktorer som andra varor inte har. Det mäts av U.S. Bureau of Economic Analysis, BEA, och är det index som Federal Reserve använder som sin främsta källa för inflationstakten.

Inflationsorsaker

Det finns många olika sätt som inflationstakten kan stiga på, och de kan klumpas ihop i två olika kategorier: Kostnadsdrivande inflation och efterfrågedrivande inflation.

I händelse av kostnadsdrivande inflation drivs priserna upp av de stigande kostnaderna för att tillverka eller tillhandahålla varor och tjänster. Detta kan leda till en utbudsbrist, men efterfrågan på varorna och tjänsterna har inte minskat.

I vissa fall vid cost-push-inflation har priset på själva materialen stigit, vilket leder till att priset på relaterade varor också stiger. Detta händer ofta om det råder brist på ett material som olja; priset drivs upp kraftigt. På samma sätt kan naturkatastrofer göra vissa material knappa, och detta utnyttjas ofta genom att driva upp priset.

Ett annat sätt för priserna att stiga är om lönerna också stiger. Många företag höjer priserna i kölvattnet av högre löner till sina anställda för att försöka kompensera de nya kostnaderna. Detta kallas också för wage push-inflation.

Medan cost-push-inflation är ett resultat av krympande utbud som inte kan nå upp till den genomsnittliga efterfrågenivån, är demand-pull-inflation när efterfrågan skjuter i höjden och priset stiger så att företagen kan försöka skapa tillräckligt med utbud för att möta denna efterfrågan.

På sätt och vis kan demand-pull-inflation vara den typ av inflation som företagen drömmer om. Ett potentiellt tecken på en blomstrande ekonomi, människor har pengar och vill så gärna spendera dem att de måste höja priserna, inte för att täcka kostnaderna på en stagnerande marknad, utan för att ha råd att tillverka mer av en populär produkt. Det har också teoretiserats att efterfrågetryck kan ske som ett resultat av hög sysselsättning, vilket innebär att folk har mer disponibel inkomst.

Å andra sidan kan dock ofta inflationen genom efterfrågetryck utvecklas som ett resultat av att för mycket pengar tjänas, vilket devalverar valutan och kräver en prishöjning.

Statliga utgifter kan också resultera i en prishöjning, i synnerhet när det gäller försäljning av militära produkter efter en ökning av de militära utgifterna. En annan faktor som kan orsaka en ökning av inflationstakten? Bara ett allmänt antagande om att den kommer att stiga. Om det finns en förutsägelse om att inflationen är på väg att inträffa kan företag höja sina priser i väntan på det, vilket gör det till en självuppfyllande profetia.

Effekter av inflationen:

Inflationen påverkar många olika grupper när den slår till. Alla grupper påverkas inte på samma sätt. Vem gynnas av inflationen och vem gynnas inte?

I allmänhet kan arbetssökande gynnas under en period av mild inflation. Ökade utgifter kan innebära ökad efterfrågan, och företag kan besluta att anställa nya medarbetare för att bättre kunna hantera den nya efterfrågan. Om du har lånat pengar av en långivare kan inflationen vara till nytta för dig. Med en devalverad valuta motsvarar det du lånade för ett eller två år sedan nu en lägre summa pengar.

I denna antagna hanterbara inflationsnivå kan även företag som säljer varor och tjänster gynnas. En hälsosam inflation sägs öka och ge incitament till att spendera mer; i bästa fall kan det fungera på så sätt att de ökade kostnaderna kompenseras av en ökad försäljning.

En ohälsosam, ohanterlig nivå är dock förödande för nästan alla. Om inflationen går ur kontroll förlorar människor förtroendet för sin valuta. De finansiella institutionerna drabbas när folk drar ut sina pengar ur dem. Företagen lider då deras varor blir för dyra för de flesta människor.

De med låga inkomster och fasta inkomster drabbas vid alla nivåer av inflation. Värdet på en valuta sjunker, men inkomsterna har inte nödvändigtvis ökat. Om någons årsinkomst bara är 25 000 dollar och inflationen från ett år till ett annat är 2 %, motsvarar den lönen nu vad 24 500 dollar var året innan.

Exempel på inflation

Inflation sker ständigt från månad till månad, även om det är i mindre skala. Faktum är att under den ökända stora recessionen, när arbetslösheten sköt i höjden, fanns det en förvånansvärt hanterbar inflationstakt på 1,7 % i oktober 2009.

Hyperinflation är å andra sidan en mycket mer sällsynt företeelse. Men under det senaste århundradet har flera företag genomgått hyperinflation och dess fruktansvärda konsekvenser.

Några anmärkningsvärda exempel på hyperinflation är:

  • Zimbabwe genomgick på 2000-talet en allvarlig hyperinflation. Många ekonomer pekar på landets finansiering av det andra Kongokriget genom att trycka mer pengar som en viktig orsak till detta. Inflationen var så allvarlig att valutan blev ohållbar, och så småningom blev landets plan att demontera sin valuta helt och hållet och gå över till utländsk fiatvaluta.
  • Ungern hanterade ett allvarligt hyperinflationsproblem 1946, efter andra världskriget. När det var som värst var inflationstakten för pengő (Ungerns valuta vid den tiden) långt över 200 procent per dag. Priserna fördubblades var 15:e timme. Precis som i Zimbabwe nådde inflationen en punkt som inte gick att åtgärda och där den enda lösningen var att överge valutan och starta en helt ny. Landet återinförde forinten, den valuta de använde i slutet av 1800-talet, i augusti 1946.
  • Tyskland upplevde i kölvattnet av första världskriget en hyperinflation av pappersmarken. Weimarrepubliken förlorade kriget och landet var tvunget att trycka mer och mer hårdvaluta för att kunna betala de enorma skulder de ådragit sig från alla medel de lånat för kriget. Marken blev utomordentligt devalverad och på gränsen till värdelös.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.