Verkställande: Definition, funktioner och typer av verkställande organ

Verkställande: Definition, funktioner och typer av verkställande organ

Direktör: Definition, funktioner och typer av verkställande!

Det andra men mäktigaste organet i regeringen är den verkställande makten. Det är det organ som genomför de lagar som lagstiftaren antagit och regeringens politik. Framväxten av välfärdsstaten har ökat statens, och i verkligheten den verkställande maktens, funktioner enormt. I vanligt språkbruk tenderar människor att identifiera den verkställande makten med regeringen. I modern tid har den verkställande maktens makt och roll ökat kraftigt i varje stat.

Vad är verkställande organ?

Begreppet ”verkställande organ” har definierats både i sin breda och snäva form. I sin breda form avser det alla funktionärer, politiska makthavare (politisk ledning) och fasta tjänstemän som genomför lagar och politik och sköter statsförvaltningen.

I sin snäva form avses endast de verkställande cheferna (ministrar, dvs. den politiska verkställande makten) som leder de statliga avdelningarna, formulerar politiken och övervakar genomförandet av regeringens lagar och politik. I den snäva formen ingår inte den offentliga förvaltningen och dess administrativa funktioner i den verkställande maktens område.

Traditionsenligt brukade endast den snäva betydelsen accepteras av statsvetarna. I modern tid definieras dock den verkställande makten i sin bredare form och den omfattar både den politiska verkställande makten och den offentliga förvaltningen.

Exekutiv: Definition:

(1) ”I en bred och kollektiv bemärkelse omfattar det verkställande organet den samlade eller totala mängden av alla funktionärer och organ som har att göra med verkställandet av statens vilja så som denna vilja har formulerats och uttryckts i termer av lag”. Garner

(2) ”I sin bredaste bemärkelse består det verkställande organet av alla regeringstjänstemän utom de som agerar i egenskap av lagstiftare eller domare. Den innefattar alla de statliga myndigheter som arbetar med att verkställa staternas vilja såsom den uttrycks i termer av lag.” Gettell

Dessa två definitioner klargör att den verkställande makten omfattar den politiska verkställande makten (ministrar och statschef) och den icke-politiska permanenta verkställande makten (civilförvaltning eller byråkrati). Den politiska verkställande makten har till uppgift att utforma politiken och se till att alla lagar tillämpas på ett korrekt sätt av alla regeringsavdelningar.

Den permanenta verkställande makten, dvs. byråkratin/civil service, sköter den dagliga administrationen och arbetar på regeringsdepartementen. Den arbetar under den politiska verkställande maktens övervakning och kontroll.

De två delarna av den verkställande makten: Den politiska verkställande makten & Den permanenta verkställande makten: Distinktion:

i) Den politiska verkställande makten (ministrar):

Den består av statens verkställande chef och andra chefer för de verkställande avdelningarna är ministrar. Ministrarna är politiska ledare. De är oftast valda representanter för folket och ansvariga för alla sina beslut och sin politik inför allmänheten. Den politiska ledningen arbetar under en fast mandatperiod på cirka fem år.

Den fungerar som en tillfällig verkställande makt i den meningen att den byts ut efter varje val. Efter en mandatperiod måste ministrarna återigen ställa upp i val. De kan återigen bli ministrar först när det parti som de tillhör återvänder till makten som majoritetsparti.

Ministrarna är amatörer, icke-experter och icke-professionella. Deras uppgift är att formulera politik och få denna politik och lagar godkända av den lagstiftande församlingen. Därefter genomförs statens politik och lagar av tjänstemännen, som arbetar under den politiska exekutivens kontroll. Den politiska verkställande makten leder regeringen. Varje minister är chef för ett departement eller en del av regeringen.

(ii) Den icke-politiska permanenta verkställande makten (tjänstemän):

Den består av tjänstemännen (byråkratin) från den lägsta till den högsta nivån. Den utför den dagliga administrationen genom att arbeta på regeringsdepartementen. Tjänstemännen är politiskt neutrala. De är inte skyldiga något politiskt parti trohet.

Din uppgift är att genomföra regeringens lagar och politik utan politisk hänsyn. De är särskilt utbildade och tränade personer. De är experter och yrkesverksamma. De ger expertråd och yttranden samt samlar in, klassificerar och presenterar uppgifter för den politiska ledningen på grundval av vilka den senare fattar alla beslut.

När de väl har utsetts förblir tjänstemännen i tjänst tills de uppnår pensionsåldern, vanligtvis upp till 55 eller 60 års ålder. De får regelbundna och fasta löner och är hierarkiskt organiserade i högre och lägre relationer.

Den verkställande maktens funktioner:

1. Verkställighet av lagar:

Den verkställande maktens primära funktion är att verkställa lagar och upprätthålla lag och ordning i staten. Närhelst ett lagbrott äger rum är det den verkställande maktens ansvar att täppa till brottet och ställa förövarna inför rätta. Varje regeringsavdelning är ansvarig för genomförandet av de lagar och riktlinjer som rör dess arbete. För att upprätthålla lag och ordning i staten organiserar och upprätthåller den verkställande makten polisstyrkan.

2. Utnämningsfunktioner:

Alla viktiga utnämningar görs av den verkställande direktören. Till exempel utnämner Indiens president överdomaren och andra domare i Högsta domstolen och High Courts. Ambassadörer, Indiens generaladvokat, medlemmar i unionens kommission för offentlig tjänst, delstaters guvernörer osv.

På samma sätt gör USA:s president ett mycket stort antal viktiga utnämningar. Alla sekreterare som leder olika regeringsavdelningar, domare i Högsta domstolen och andra federala domstolar, federala tjänstemän i delstaterna osv. utses av USA:s president. Alla sådana utnämningar måste dock godkännas av den amerikanska senaten (den amerikanska kongressens överhus, dvs. parlamentet).

Medlemmarna i den offentliga förvaltningen utses också av den verkställande chefen. Detta sker vanligen på rekommendation av en rekryteringskommission. I Indien håller Union Public Service Commission årligen uttagningsprov för All India Services, Central Services och Allied Services.

Den rekryterar på grundval av meriter kandidater för utnämning till dessa kadrer. Utnämningarna görs av den verkställande chefen i enlighet med rekommendationerna från UPSC. Liknande praxis råder i nästan alla delstater. Utnämningar är således en uppgift för den verkställande makten.

3. Funktioner som rör upprättande av fördrag:

Det är den verkställande maktens ansvar att besluta om vilka fördrag som ska undertecknas med vilka andra länder. Den verkställande makten förhandlar om fördragen i enlighet med det förfarande som fastställs i internationell rätt och även i enlighet med bestämmelserna i statens konstitution.

Varje fördrag undertecknas av en medlem av den verkställande makten. De flesta av fördragen måste också ratificeras av statens lagstiftande församling. Det är återigen den verkställande maktens ansvar att säkerställa lagstiftarens godkännande av de fördrag som undertecknas av den verkställande makten.

4. Försvar, krig och fredsfunktioner:

En av statens viktigaste funktioner är att försvara och bevara landets enhet och integritet och att skydda det i händelse av yttre angrepp eller krig. Det är den verkställande maktens ansvar att utföra detta arbete. Att organisera militären för att försvara staten, att förbereda sig för och utkämpa kriget om det blir nödvändigt och att förhandla och underteckna fredsöverenskommelser efter varje krig är de funktioner som utförs av den verkställande makten.

Den verkställande makten är den slutgiltiga domaren över arten av hotet mot landets säkerhet. Den har det främsta ansvaret för att vidta alla de åtgärder som behövs för att skydda statens säkerhet och integritet. Statens verkställande direktör är också överbefälhavare för statens väpnade styrkor.

5. Utrikespolitiskt beslutsfattande och genomförandet av utrikesförbindelser:

I denna tid av ständigt ökande globalt ömsesidigt beroende har det blivit en av regeringens viktigaste uppgifter att formulera statens utrikespolitik och att bedriva utrikesförbindelser. Denna funktion utförs också av den verkställande makten.

Den verkställande makten formulerar målen för det nationella intresset och fastställer prioriteringarna. Den formulerar först nationens utrikespolitik och genomför den sedan för att säkerställa de fastställda målen för det nationella intresset. Den verkställande makten utser statens ambassadörer till andra stater.

6. Politikutformning:

Den moderna välfärdsstaten måste utföra ett stort antal funktioner för att säkra folkets socioekonomiska och kulturella utveckling. Den måste formulera politik, utarbeta kortsiktiga och långsiktiga planer och genomföra dessa. Alla statens åtgärder styrs av bestämda strategier och planer.

Det är den verkställande makten som åtar sig uppgiften att utforma politiken och planera utvecklingen. Detta är de två viktigaste funktionerna för den verkställande makten, eftersom staten genom dessa utför sitt mål att främja befolkningens välfärd.

7. Funktioner som rör lagstiftning:

Lagstiftning är i första hand en uppgift för den lagstiftande församlingen. Den verkställande makten spelar dock också en roll i lagstiftandet. Även på detta område har den verkställande maktens roll ökat med stormsteg. I ett parlamentariskt system är ministrarna också medlemmar av den lagstiftande församlingen och de spelar en ledande roll i lagstiftandet.

De flesta lagförslagen införs och lotsas av dem i den lagstiftande församlingen. Det mesta av den lagstiftande församlingens tid går åt till att anta regeringens lagförslag. De lagförslag som antas av den lagstiftande församlingen blir lagar först när dessa undertecknas av statschefen.

8. Lagstiftning enligt systemet med delegerad lagstiftning:

Systemet med delegerad lagstiftning har avsevärt ökat den verkställande maktens roll som lagstiftare. Enligt detta system delegerar den lagstiftande församlingen en del av sin lagstiftande makt till den verkställande makten. Den verkställande makten utfärdar sedan regler på grundval av dessa befogenheter. Mängden delegerad lagstiftning som utförs av den verkställande makten är mycket större än de lagar som antas av den lagstiftande makten.

9. Finansiella funktioner:

Det är den lagstiftande församlingen som är förvaltare av alla finanser. Den har befogenhet att införa, eller minska eller avskaffa en skatt. I praktiken utövar dock den verkställande makten ett antal finansiella funktioner. Den har ansvaret för att utarbeta budgeten. Den föreslår uttag av nya skatter eller ändringar i skattestrukturen och skatteförvaltningen. Den samlar in och spenderar pengarna i enlighet med lagstiftarens godkännande.

Den verkställande makten bestämmer på vilket sätt pengarna ska samlas in och spenderas. Den formulerar all ekonomisk politik och alla ekonomiska planer. Den vidtar lämpliga åtgärder för att reglera produktion och distribution av varor, penningmängd, priser samt export och import. Den ingår utländska lån, förhandlar om utländskt bistånd och upprätthåller statens ekonomiska trovärdighet.

10. Vissa semijudikala funktioner:

Den verkställande maktens utnämning av domare anses vara den bästa metoden för att säkerställa rättsväsendets oberoende. I nästan alla demokratiska system har den verkställande direktören befogenhet att utse domare. Vidare har han rätt att bevilja benådning, uppskov och amnesti till brottslingar. Enligt systemet med administrativ domsrätt har de verkställande organen befogenhet att pröva och avgöra ärenden som rör särskilda områden av administrativ verksamhet.

11. Beviljande av titlar och hedersbetygelser:

En annan viktig funktion för den verkställande makten är att bevilja titlar och hedersbetygelser till människor som ett erkännande av deras förtjänstfulla insatser för nationen. Sådana personer som gör ett förtjänstfullt arbete inom sina respektive verksamhetsområden – konst, vetenskap, litteratur etc. – tilldelas titlar av den verkställande makten.

Den beviljar också titlar till sådan försvarspersonal som visar exemplariskt mod och plikttrohet under krig eller fred. Även vanliga medborgare tilldelas utmärkelser som ett erkännande av deras förtjänstfulla arbete för samhället. Alla beslut i detta avseende fattas av den verkställande makten. Detta är de viktigaste funktionerna som utförs av den verkställande makten. Den verkställande makten har verkligen framstått som regeringens mäktigaste organ.

Typer av verkställande organ:

1. Nominell/Titulär och reell exekutiv:

Skillnaden mellan den nominella/titulära och den verkliga verkställande makten görs endast i ett parlamentariskt regeringssystem. I det är statschefen, presidenten eller monarken, den nominella verkställande makten och ministerrådet med premiärministern i spetsen är den verkliga verkställande makten. Alla befogenheter är juridiskt sett den nominella verkställande maktens, men i praktiken utövas de av den verkliga verkställande makten.

Den nominella verkställande makten är inte ansvarig för sina handlingar eftersom dessa utförs i dess namn av den verkliga verkställande makten. Den verkliga verkställande makten är ansvarig för den nominella verkställande maktens alla handlingar. Den nominella verkställande makten är den ceremoniella och värdiga delen av den verkställande makten, medan den verkliga verkställande makten är dess mäktiga del.

2. Ärftliga och valda verkställande makthavare:

När den verkställande makten tillträder sitt ämbete enligt lagen om ärftlig succession kallas den för den ärftliga verkställande makten. När den verkställande makten är direkt eller indirekt vald av folket för en bestämd period eller till och med på livstid kallas den för vald verkställande makten. I Storbritannien, Japan och Malaysia finns det ärftliga verkställande direktörer. I Indien, USA, Tyskland och många andra stater finns det valda verkställande direktörer.

3. Enda och plural verkställande direktörer:

När alla verkställande befogenheter ligger i händerna på en enda funktionär/ledare kallas det för en enda verkställande myndighet. I Indien, Storbritannien, USA, Australien, Frankrike och många andra stater finns det en enda verkställande myndighet. I Indien ligger alla verkställande befogenheter hos Indiens president. Enligt den amerikanska konstitutionen är det också Förenta staternas president som har den verkställande makten.

När de verkställande befogenheterna ligger hos en grupp personer eller hos en kommitté/ett råd/en kommission och dessa utövas kollektivt av alla medlemmar i denna kommission/det här rådet, kallas den verkställande makten för den pluralistiska verkställande makten. I Schweiz till exempel har alla verkställande befogenheter tilldelats det federala rådet, som består av sju medlemmar. Alla medlemmarna utövar kollektivt alla verkställande befogenheter.

4. Den parlamentariska och den presidentiella verkställande makten:

Unskillnaden mellan den parlamentariska och den presidentiella verkställande makten görs på grundval av förhållandet mellan den lagstiftande makten och den verkställande makten.

I den parlamentariska verkställande makten finns det:

(i) Ett nära förhållande mellan den lagstiftande och verkställande makten och medlemmarna av den verkställande makten är också medlemmar av den lagstiftande makten,

(ii) Medlemmarna av den politiska verkställande makten är individuellt och kollektivt ansvariga inför den lagstiftande makten,

(iii) Den politiska verkställande maktens mandatperiod är inte fastställd, eftersom den när som helst kan avsättas av den lagstiftande makten, och

(iv) Den lagstiftande makten kan upplösas av den verkställande makten.

I en verkställande president finns det:

(i) maktdelning mellan den verkställande och den lagstiftande makten,

(ii) de två organens sammansättning är oförenlig, dvs. en medlem av det ena organet kan inte vara medlem av det andra organet,

(iii) den verkställande makten är inte ansvarig inför den lagstiftande makten, och

(iv) ingen av dem kan upplösa eller avsätta den andra makten.

De parlamentariska verkställande organen fungerar i Indien, Storbritannien, Kanada, Nya Zeeland, Australien och flera andra stater. I Amerikas förenta stater är den verkställande makten presidentiell. I Frankrike finns det en blandning av dessa två former av verkställande.