Är Hongkong ett land?
Hongkong är inte ett land i sig självt, utan en särskild administrativ region i Folkrepubliken Kina, där territoriet är tänkt att ha självstyre när det gäller politisk styrning och hur ekonomin sköts.
Historia
Under 1800-talet var Hongkong inte mycket mer än en fiskeby, men dess strategiska läge och hamn lockade handelsmän från det brittiska imperiet, och 1821 började britterna använda Hongkong som bas för fartyg som fraktade opium. År 1842 överlät kineserna Hongkongön till britterna efter det första opiumkriget (1839-1842), och Hongkong blev därför en brittisk koloni. Efter det andra opiumkriget (1856-1860) avstod Kina ytterligare territorium, nämligen Kowloonhalvön, till britterna. Nästan fyrtio år senare undertecknade Kina och Storbritannien konventionen från 1898, som upplät Hongkong till det brittiska imperiet för en period av 99 år. I slutet av århundradet hade territoriets befolkning vuxit till mer än 300 000 personer.
Under andra världskriget ockuperade de kejserliga japanska styrkorna Hongkong, och dess befolkning mer än halverades från 1,6 miljoner 1941 till endast 650 000 när japanerna kapitulerade 1945. Efter andra världskrigets slut började dock människor strömma tillbaka till Hongkong och territoriet började återuppliva sin ekonomi. Men det var inte förrän på 1970-talet som territoriets ekonomi började sticka iväg, vilket så småningom gjorde det till en av de så kallade asiatiska tigerekonomierna. I enlighet med konventionen från 1898 återlämnade Storbritannien 1997 Hongkong till kinesisk kontroll, men med särskilda villkor som syftade till att bevara territoriets fria marknadsekonomi och politiska system. Hongkong blev därmed vad som nu kallas en särskild administrativ region i Folkrepubliken Kina.
Högsta regeringsstruktur
Hongkongs nuvarande konstitutionella ram styrs av grundlagen för den särskilda administrativa regionen Hongkong. Enligt denna lag ska territoriet styras av konceptet ”ett land, två system”, där det upprätthåller politiskt och ekonomiskt självstyre och den kinesiska centralregeringen endast har jurisdiktion i frågor som rör utrikespolitik och försvar. Det finns en verkställande direktör som enligt grundlagen skulle ha valts direkt av Hongkongs väljare, men denna bestämmelse har inte genomförts. I stället är det en valkommitté bestående av invånare i området från olika yrken, branscher och andra intressegrupper som väljer den verkställande direktören. De lagstiftande funktionerna utförs av det lagstiftande rådet, som har sjuttio ledamöter. Trettiofem av dessa ledamöter väljs av Hongkongs röstberättigade allmänhet, medan de övriga 35 väljs av valkretsar som representerar olika grupper i territoriets samhälle, på samma sätt som valkommittén. Domstolarna styrs fortfarande av lagar från Förenade kungariket. Hongkong har också en egen valuta, Hongkongdollarn.
Nyare utveckling
Hong Kong har upplevt en aldrig tidigare skådad mängd politisk oro den senaste tiden. Det började 2019 när regeringen, med stöd av Kinas centralregering i Peking, försökte få igenom en lag som skulle göra det möjligt att utlämna Hongkongbor till det kinesiska fastlandet. Eftersom de fruktade att den nya lagen skulle användas för att undertrycka politisk nedstämdhet gick många Hongkongbor ut på gatorna för att protestera. Protesterna, som i vissa fall blev våldsamma, påverkade territoriets ekonomi negativt. Den föreslagna lagen lades slutligen på is i oktober 2019, men protesterna fortsatte. År 2020 föreslog den kinesiska regeringen en ny säkerhetslag som kritiker anser är avsedd att kriminalisera härkomst i territoriet. Kinas senaste ansträngningar att utvidga sin auktoritet över Hongkong, i respekt för konceptet ”ett land, två system”, har fördömts av både invånarna i territoriet och vissa röster i det internationella samfundet.