11 saker om junisolståndet
Sommar & Vintersolstånd
På norra halvklotet, där det är årets längsta dag när det gäller dagsljus, kallas junisolståndet även för sommarsolståndet. På det södra halvklotet är det däremot årets kortaste dag och kallas för vintersolståndet.
Årets första solstånd
Solståndet inträffar två gånger om året – i juni och december. Junisolståndet inträffar runt den 21 juni, när solen står rakt ovanför Kräftans vändkrets. Solståndet i december äger rum runt den 21 december. Denna dag befinner sig solen exakt över Stenbockens vändkrets.
När solen verkar stå stilla
Solstånd kommer från de latinska orden sol, som betyder sol, och sistere, som betyder att stanna upp eller stå stilla. På dagen för junisolståndet når solen sin nordligaste position, sett från jorden. Vid det tillfället rör sig inte zenit i norr eller söder som under de flesta andra dagar på året, utan den står stilla vid Kräftans vändkrets. Därefter vänder den sin riktning och börjar röra sig söderut igen.
Det motsatta sker under decembersolståndet. Då når solen sin sydligaste position på himlen – Stenbockens vändkrets – står stilla och vänder sedan sin riktning mot norr.
Ten saker om decembersolståndet
Det inträffar vid samma tidpunkt…
…över hela världen. Tekniskt sett är junisolståndet det exakta ögonblick då solen befinner sig direkt över Kräftans vändkrets. År 2021 kommer detta att ske den 21 juni klockan 03:32 UTC.
2021 Junisolståndet i din lokala tid
Det kan ske den 20, 21 eller 22 juni
Även om de flesta anser att den 21 juni är datumet för junisolståndet kan det ske när som helst mellan den 20 och 22 juni. Solstånd den 22 juni är sällsynt – det senaste solståndet den 22 juni i UTC-tid ägde rum 1975 och det kommer inte att bli något annat förrän år 2203.
Datum för junisolståndet:
Det är sommarens första dag…
…beroende på vem du frågar. Astronomer och forskare använder datumet för junisolståndet för att markera början på sommaren på norra halvklotet och vintern på södra halvklotet. För meteorologer däremot började sommaren för nästan tre veckor sedan, den 1 juni.
Hur definieras säsonger?
I många kulturer på norra halvklotet anses dagen traditionellt vara mitten av sommarsäsongen. Midsommarfirande på eller runt det nordliga sommarsolståndet är vanligt i många europeiska länder.
Jorden är längst från solen
Man skulle kunna tro att eftersom det är sommar på norra halvklotet är jorden närmast solen under junisolståndet. Men det är tvärtom. Jorden är faktiskt längst bort från solen under denna tid på året. Faktum är att jorden kommer att befinna sig på sitt afelium några veckor efter junisolståndet.
Är denna tidpunkt ett sammanträffande?
Jordets avstånd från solen har mycket liten inverkan på årstiderna på jorden. I stället är det lutningen av jordens rotationsaxel, som är vinklad i cirka 23,4 grader, som skapar årstiderna.
Riktningen för jordens lutning ändras inte när jorden kretsar runt solen – de två halvklotet pekar alltid åt samma håll i rymden. Det som förändras när jorden kretsar runt solen är halvklotens position i förhållande till solen – det norra halvklotet vänder sig mot solen under junisolståndet och upplever därmed sommar. Den södra halvklotet lutar bort från solen och upplever därför vinter under denna tid.
Varför har vi årstider?
Årets tidigaste soluppgång sker inte denna dag
Även om junisolståndet är årets längsta dag på norra halvklotet ser man på de flesta platser inte årets tidigaste soluppgång denna dag. Den tidigaste soluppgången sker några dagar före och den senaste solnedgången sker några dagar efter junisolståndet.
Soluppgångs- och solnedgångstider i din stad
På södra halvklotet, där denna dag markerar vintersolståndet, inträffar den tidigaste solnedgången några dagar före solståndet, och den senaste soluppgången inträffar några dagar efter det.
Detta sker på grund av obalansen mellan den tid som mäts med hjälp av klockor och den tid som mäts med ett solur. Läs mer
Inte vanligtvis årets varmaste dag
I själva verket inträffar årets varmaste dag på norra halvklotet vanligtvis några veckor eller ibland månader efter solståndet. Detta beror på att det tar tid för haven och landmassorna att värmas upp, vilket återigen möjliggör högre lufttemperaturer. Detta fenomen kallas för årstidernas fördröjning eller eftersläpning.
Den arktiska cirkeln har 24 timmars dagsljus
Junussolståndet är den enda dagen på året då alla platser inom polcirkeln upplever en sammanhängande period av dagsljus i 24 timmar. På grund av atmosfärens brytning är dock midnattssolen synlig under några dagar före och på junisolståndet från områden så långt som 97 kilometer söder om polcirkeln. När man rör sig längre norr om polcirkeln ökar antalet dagar med midnattssol.
Vad orsakar midnattssolen?
På den antarktiska cirkeln är det 24 timmars natt på junisolståndet. Precis som på norra halvklotet har alla platser söder om Antarktiska cirkeln polarnatt flera dagar före junisolståndet.
Det firas runt om i världen
Junisolståndet har en speciell plats för firande i många kulturer. Människor runt om i världen firar dagen med fester, picknickar, dans och musik.
Teman: Astronomi, solen, årstider, december, solstånd