5.5. Strimelfot på en vägg av betongblock
(introduktion…)
TEMA: 5. FOTNINGAR
INLEDNING: Det finns många olika typer av fotningar som alla har sin egen funktion och det är bara några få saker som de har gemensamt.
Syftet med det här avsnittet är att lära eleverna hur man gör ordentliga fotsteg och identifierar de olika typerna av fotsteg.
MÅL:
5.1. Eleverna måste känna till syftet med en footing och dess korrekta djup och form.
5.2. Eleverna måste kunna identifiera olika typer av stolpar eller stubbar och deras egenskaper.
5.3. Eleverna ska veta hur stubbar eller stolpar bäddas inkorrekt i betongen för att förhindra att de sjunker ner i marken.
5.4. Eleverna måste veta hur man avslutar betongens överdel som omger en stolpe eller stubbe.
5.5. Eleverna ska kunna beskriva en bandfot för en mur av betongblock, hur den är armerad och vilken blandning av betong som används.
5.6. Eleverna ska kunna ange namnen på de olika kontrollfogarna och varför det är nödvändigt att göra kontrollfogar.
5.7. Eleverna bör känna till det korrekta förfarandet för att lägga betongblock.
5.8. Eleverna ska kunna beskriva en bandfot för en murad vägg och måtten för att placera armeringsstängerna och armeringsnätet.
5.9. Eleverna ska känna till de olika typerna av bandfötter och hur de förstärks på rätt sätt.
METOD: Vi förbereder fotokopior av de olika grundstommarna som delas ut till eleverna efter lektionen i klassrummet och klistras in i elevernas teoribok.
Detta ämne kan också vara svårt att demonstrera. Om det inte finns tillräckligt med resurser och om det inte finns några pågående byggprojekt att arbeta med kan man göra modeller av olika grundstommar i skala 1:10 för demonstration för att ge eleverna en bättre förståelse för detta mycket viktiga arbete.
OBS: I slutet av detta ämne kan ett arbetsblad förberedas som eleverna fyller i på sin egen tid för att ytterligare förstärka ämnet och som bedöms senare.
Foderna bär byggnadens vikt och det är därför mycket viktigt att de är tillräckligt djupa i marken och tillräckligt fasta för att bära vikten utan att sjunka.
5.1. Korrekt djup och form
a) Djup:
– Om platsen har fyllts igen måste du gräva ner fundamentet tillräckligt djupt för att gå ner till minst 550 mm i fast jord.
Figur
– På ostörda eller utgrävda platser ska grundläggningen vara minst 550 mm djup.
Figur
b) Form:
– Eftersom ytan på botten av fotstöden bestämmer hur mycket vikt de kan bära utan att sjunka, är formen mycket viktig. Om formen på en grund är som en kil kommer den lätt att sjunka ner i marken.
Figur
– Den korrekta formen på en grund bör vara större i botten än i toppen.
Figur
5.2. Stolpar eller stubbar
Stolpar eller stubbar kan vara gjorda av järnstolpar, behandlade trästolpar eller betong. Höga pelare eller stubbar måste vara stagade.
a) Järnstolpar: – Järnstolparnas diameter beror på antalet pelare eller stubbar per kvadratmeter, antalet våningar och våningshöjden över marknivå. Vinkeljärn måste svetsas på toppen och stålstänger måste svetsas på järnstolpens nedre del för att öka stödytan. Den andra metoden är att utvidga rörets eller stolpens undersida.
Stålstänger svetsas fast på stubben
Stubbens undersida utbränd
b) Stolpe av behandlat virke: – På toppen av den behandlade timmerstolpen ska det finnas en skåra. Minst bäraren måste sitta i skåran två tredjedelar av bärarens tjocklek.
Figur
c) Betongstubbe: – För betongstubbar måste man göra en form och placera ett ankare innan betongen blir torr.
Det är lämpligt att lägga armeringsjärn.Armeringsjärn placeras i varje hörn.
Figur
5.3. Korrekt inbäddning av pirar eller stubbar
När pirarna är inbäddade i betongfundamentet är det viktigt att minst 150 mm betong lämnas kvar mellan botten av piren och botten av fundamentet.
– För nära botten kan piren tränga igenom och sjunka ner i marken.
Figur
– Piren är på rätt avstånd till botten.
Figur
5.4. Avslutning
För att få en snygg avslutning på fotstöden och skydda pelarna måste nivån på fotstödens överkant vara över marknivån. Använd boxning för att säkerställa jämnheten och avsluta med en stålspackel. Fotstödens ytor måste luta bort från piren.
Figur
5.5. Strimelfot på betongblockvägg
Strimelfot är den tjockare sektionen av betong vid basen av en pelare, en bärande vägg, en murad vägg eller en blockvägg. Strimelfoten är förstärkt med D12-stänger (deformerade stänger med en diameter på 12 mm). Cementbruk ska bestå av en volymdel cement och fyra volymdelar sand. (1:4) För vertikal armering används återigen D12-stänger med 600 mm mellanrum.
Figur
5.6. Kontrollfogar för betongblockväggar
Betong expanderar och krymper vid extrema temperaturer eller vid temperaturvariationer. Den kan också krympa och orsaka slumpmässiga sprickor. För att förhindra slumpmässiga sprickor byggs kontrollfogar i betongblockväggen. Dessa kontrollfogar byggs om väggen är längre än 10 meter. Det finns olika typer av kontrollfogar, de heter: Michigan-typ, packningstyp, kontrollblocktyp och racktyp.
a) Michigan-typ:
Figur
b) Packningstyp:
Figur
c) Typ av styrblock
Figur
d) Rackad typ:
Figur
5.7. Applicering av murbruk på ett block
Mörbruket appliceras på den nedre raden av blocken. Applicera tillräckligt med murbruk vid båda kanterna så att avståndet mellan blocken är 10 mm.Fyll därefter ut hålrummen i blocken.
Figur
5.8. Strimelfot på murad vägg av murverk (betong)
För armering används D12-stänger. Horisontell armering har ett avstånd på 480 mm och vertikal armering har ett avstånd på 600 mm.
Figur
5.9. Olika typer av bandfötter
Foder ska bära en byggnads vikt. Det beror på väggens typ, antalet våningar och väggarnas tjocklek. En murad vägg (av betong) är mycket tyngre än en pelarvägg. Därför är grunden för en murad vägg starkare än grunden för en kolonnvägg.
Figur
Figur
Figur
Figur
Figur
|
4/D12-stänger eller 2/D16-stänger för grundstommar |
med en bredd på mindre än 400 mm. |
|
mellan 400 mm och 600 mm bred. |
R.D. = minska avståndet för att ge rätt täckning. Med täckning menas avståndet från stången till ytan.
Figur