7 viktiga slutsatser om religion och politik i Israel
För att vara ett litet land är Israel av stor betydelse för tre av världens största religiösa grupper. Den moderna judiska staten är inte bara ”det förlovade landet” för judar, utan också det enda land i världen där de utgör en majoritet av befolkningen. För kristna är Israel det ”heliga landet”, eftersom det är den plats där Jesu liv och död utspelades. Och för muslimer är Jerusalem den plats där profeten Muhammed steg upp till himlen.
Och även om Israels religiösa betydelse sträcker sig tillbaka till antiken, får landet fortfarande ofta internationell uppmärksamhet, till stor del på grund av de nästan ständiga religiösa, etniska och politiska konflikterna. Som en del av sin strävan att bättre förstå religion runt om i världen har Pew Research Center genomfört en omfattande studie av religionen i Israel, där det finns stora klyftor inte bara mellan judar och araber, utan även mellan de viktigaste undergrupperna av israeliska judar.
Här är flera av de viktigaste resultaten från den rapporten, som bygger på en omfattande undersökning av mer än 5 000 israeler som genomfördes i slutet av 2014 och början av 2015:
1Israeliska judar är i stort sett eniga om behovet av att deras nation ska vara ett hemland för judar, oavsett deras ursprung. Över hela spektrumet av religiös observans stöder israeliska judar nästan enhälligt (sammanlagt 98 %) rätten för judar runt om i världen att flytta till Israel och få omedelbart medborgarskap (även känt som att göra aliyah). En stor majoritet (91 %) anser också att en judisk stat är nödvändig för det judiska folkets långsiktiga överlevnad – kanske till stor del på grund av att ungefär tre fjärdedelar av de israeliska judarna (76 %) anser att antisemitismen är vanlig och ökar i världen. En stor majoritet av de israeliska judarna håller också med om att Israel bör ge förmånsbehandling till judar (79 %).
2Israeliska judar är långt ifrån en homogen grupp. Nästan alla judar i Israel identifierar sig med någon av fyra stora religiösa undergrupper: Hiloni (”sekulär”), Masorti (”traditionell”), Dati (”religiös”) och Haredi (”ultraortodox”). Hilonim är de minst religiösa och utgör ungefär hälften av de israeliska judarna (49 %). Datiim (ibland kallade moderna ortodoxa judar) följer i allmänhet judiska traditioner, men de är mer integrerade i det moderna samhället än haredim och tenderar att luta sig åt höger politiskt, särskilt i frågor som rör konflikten med palestinierna. Masortim intar den religiösa mittfåran, men deras andel av de israeliska judarna tycks minska, medan haredim utgör en ökande andel (för närvarande 9 %).
3Judiska grupper är konsekvent oeniga i en rad specifika frågor som rör den offentliga politiken, med mer religiöst observanta judar som till exempel säger att Israel bör stänga ner kollektivtrafiken på sabbaten (vilket det oftast gör), medan sekulära judar nästan universellt säger att kollektivtrafiken bör fortsätta att vara i drift. Judar med olika nivåer av religiös observans intar också helt olika ståndpunkter när det gäller vissa viktiga aspekter av den judiska staten. I en hypotetisk konflikt mellan demokratiska principer och judisk lag (halakha) säger till exempel ultraortodoxa judar till överväldigande del att judisk lag bör ha företräde (89 %), medan en lika stor andel sekulära judar säger att demokratiska ideal bör prioriteras.
4Omkring åtta av tio (81 %) israeliska vuxna är judar, medan resterande till största delen är etniskt arabiska och religiöst muslimska (14 %), kristna (2 %) eller drusier (2 %). Överlag är de religiösa arabiska minoriteterna i Israel mer religiöst observanta än judarna. Och alla dessa grupper är i stort sett isolerade från varandra socialt; det finns praktiskt taget inga religiösa blandäktenskap i Israel, och en stark majoritet av judar, muslimer, kristna och druser säger att alla eller de flesta av deras nära vänner tillhör den egna religiösa gruppen.
5 Den kanske starkaste indikationen på de stora sprickorna i det israeliska samhället är att ungefär hälften av de israeliska judarna (48 %) säger att araberna bör förflyttas eller utvisas från Israel, medan en lika stor andel (46 %) inte håller med om detta. Dessutom är israeliska judar och araber oense om huruvida landet kan vara en judisk stat och en demokrati samtidigt. Ungefär tre fjärdedelar (76 %) av de israeliska judarna anser att detta är möjligt, men relativt få israeliska araber (27 %) håller med. Och en minskande andel israeliska araber tror att Israel och en oberoende palestinsk stat skulle kunna samexistera fredligt (74 % trodde detta 2013, jämfört med 50 % i den nya undersökningen). Få judar (10 %) tror att det palestinska ledarskapet uppriktigt söker en fredsuppgörelse, medan få israeliska araber (20 %) tror att den israeliska regeringen uppriktigt strävar efter fred.
6Tillsammans är Israel och USA hemvist för omkring 80 % av judarna globalt sett, och det finns starka band mellan världens två största judiska befolkningar. De flesta israeliska judar känner att de delar ett gemensamt öde med amerikanska judar och anser att amerikanska judar har ett gott inflytande på israeliska angelägenheter. Amerikanska judar hyser också varma känslor för Israel. Vår undersökning av amerikanska judar från 2013 visade att de flesta säger att de antingen är ”mycket” (30 %) eller ”något” (39 %) känslomässigt knutna till Israel, och att omsorgen om Israel är antingen väsentlig eller viktig för vad det innebär för dem att vara judar. Mer än en tredjedel av de israeliska judarna har rest till USA och en liknande andel av de amerikanska judarna har varit i Israel.
7 Israeliska judar är överlag mer religiösa än amerikanska judar, delvis på grund av att ortodoxa judar utgör en större andel av deras befolkning. Men israeliska judar är också mer religiöst polariserade än amerikanska judar: De är mer benägna än amerikanska judar att säga att de går i synagogan antingen varje vecka eller aldrig, medan judiska amerikaner är mycket mer benägna att gå i synagogan vid enstaka tillfällen (t.ex. några gånger per år, t.ex. vid de judiska högtiderna). Judarna i de två länderna har också olika politiska ideologier: Ungefär hälften av de amerikanska judarna (49 %) identifierar sig som politiskt liberala i ett amerikanskt sammanhang, medan endast 8 % av de israeliska judarna placerar sig till vänster i det israeliska politiska spektrumet. Dessa två politiska spektrum (liberal/moderat/konservativ i USA och vänster/center/höger i Israel) representerar olika konstellationer av åsikter om politiska, ekonomiska och sociala frågor i varje land. I både Israel och USA tenderar dock religiösa judar att luta sig mer åt höger, medan mer sekulära judar är centristiska eller liberala.