Assistansboende
I USA finns det ingen nationellt erkänd definition av assistansboende. Anläggningar för assisterat boende regleras och licensieras på delstatsnivå i USA. Dessa bestämmelser omfattar personal, utbildning samt kvalitets- och säkerhetsnormer. Detta skiljer sig från vårdhem, som regleras på federal nivå och som i allmänhet har strängare normer. Mer än två tredjedelar av delstaterna använder licensbegreppet ”assisted living”. Andra tillståndstermer som används för denna vårdfilosofi är bland annat bostadshem, boende för assisterad vård och personliga vårdhem. Varje statligt tillståndsmyndighet har sin egen definition av den term som används för att beskriva assisted living. Eftersom begreppet assisted living inte har definierats i vissa stater är det ofta en marknadsföringsterm som används av en mängd olika äldreboenden, licensierade eller olicensierade. Faciliteter för assisterat boende i USA hade en nationell medianmånadskostnad på 3 500 dollar 2014, en ökning med 1,45 procent jämfört med 2013 och en ökning med 4,29 procent under en femårsperiod från 2009-2014.
TypesEdit
Så varierande som de statliga licenserna och definitionerna är, lika varierande är typerna av fysisk utformning av byggnader där tjänster för assisterat boende tillhandahålls. Den genomsnittliga assistansboendeanläggningen ligger i en kommersiell byggnad, men vissa assistansboenden använder stora bostadsbyggnader, så kallade Residential Assisted Living homes (RAL). Bostadshus för assisterat boende kan variera i pris och bekvämligheter, och kan till och med grupperas i en separat term som kallas Luxury Residential Assisted Living Home, eller ”LRAL”. Anläggningar för assisterat boende kan variera i storlek från ett litet bostadshus för en invånare till mycket stora anläggningar som tillhandahåller tjänster till hundratals invånare. Assistansboende ligger någonstans mellan ett självständigt boende och en kvalificerad vårdinrättning när det gäller nivån på den vård som tillhandahålls. I äldreboendeanläggningar kombineras independent living, assisted living och omvårdnad i en och samma anläggning.
Personer som bor i nyare assisted living-anläggningar har vanligen en egen privat lägenhet. Det finns vanligtvis ingen särskild medicinsk övervakningsutrustning som man kan hitta på ett vårdhem, och deras vårdpersonal kanske inte är tillgänglig alla tider på dygnet. Utbildad personal finns dock vanligtvis på plats dygnet runt för att tillhandahålla andra nödvändiga tjänster. Hushållssysslor utförs: lakan byts, tvätt görs och mat lagas och serveras som en del av grundhyran och de inkluderade tjänsterna. Beroende på hur tjänsterna beskrivs kan tjänsterna för assisterat boende omfatta läkemedelshantering, hjälp med bad, påklädning, ledsagning till måltider och aktiviteter, toalettbesök, förflyttning och insulininjektioner som utförs av en sjuksköterska. Vissa assistansboenden erbjuder också bekvämligheter som träningsrum eller en skönhetssalong på plats. Ofta finns det också matleveransservice. När det finns privata lägenheter är de i allmänhet fristående, dvs. de har ett eget sovrum och badrum och kan ha ett separat vardagsrum eller ett litet kök. Registrerade sjuksköterskor och licensierade praktiska sjuksköterskor är tillgängliga via telefon eller e-post 24 timmar om dygnet för att säkerställa att lämplig undervisning och/eller utbildning av personalen finns tillgänglig.
Alternativt kan individuella bostadsutrymmen likna en sovsal eller ett hotellrum som består av en privat eller halvprivat sovplats och ett gemensamt badrum. Det finns vanligtvis gemensamma utrymmen för socialt umgänge samt ett centralt kök och matsal för att förbereda och äta måltider.
Typisk boendeEdit
Hitta källor: ”Assisted living” – nyheter – tidningar – böcker – forskare – JSTOR (juli 2016)
En boende på ett assisterat boende definieras som en boende som behöver hjälp med minst en av aktiviteterna i det dagliga livet.
En typisk boende på en anläggning för assisterat boende är vanligen en äldre vuxen som inte behöver den vårdnivå som erbjuds på ett sjukhem, men som föredrar mer sällskap och behöver viss hjälp i det dagliga livet. Åldersgrupperna varierar med varje anläggning. Det pågår för närvarande en omvandling inom långtidsvården. Kommunerna med stödboende accepterar allt högre vårdnivåer och sjukhemmen blir en plats för dem som genomgår rehabilitering efter en sjukhusvistelse eller som behöver omfattande assistans. Många assisted living communities tar nu emot personer som behöver hjälp med alla aktiviteter i det dagliga livet.
I ”Overview of Assisted Living Report” från 2010 anges att 54 procent av de boende på assisted living är 85 år eller äldre, 27 procent är 75-84 år gamla, 9 procent av de boende är mellan 65 och 74 år och 11 procent är yngre än 65 år. 74 procent av de boende på stödboenden är kvinnor, 26 procent är män.
Särskilda behovRedigera
Hitta källor: ”Assisted living” – news – newspapers – books – scholar – JSTOR (July 2016)
Bostaden kan hjälpa till med att ordna lämpliga medicinska, hälso- och tandvårdstjänster för varje boende. Den boende väljer i allmänhet sin läkare och sina tandvårdstjänster.
Boende som har perioder av tillfällig oförmåga på grund av sjukdom, skada eller återhämtning från operation väljer ofta assisterat boende som ett stödjande alternativ för att hjälpa dem att återhämta sig snabbt så att de sedan kan återvända hem. Vid dessa kortvariga avlastningsvistelser fungerar boenden med stödboende som en brygga mellan sjukhus och hem.
Kortvariga avlastningsvistelser i stödboende är också ett alternativ för familjer när den primära vårdaren reser bort eller på annat sätt inte kan ge den vård som behövs.
Nyare byggda anläggningar är utformade med betoning på att de ska vara lätta att använda för funktionshindrade. Badrum och kök är utformade med rullstolar och rullatorer i åtanke. Korridorer och dörrar är extra breda för att rymma rullstolar. Dessa anläggningar är med nödvändighet helt förenliga med Americans with Disabilities Act från 1990 (ADA) eller liknande lagstiftning på annat håll.
Socialiseringsaspekterna av ALFs är mycket fördelaktiga för de boende. Vanligtvis har anläggningen många aktiviteter schemalagda för de boende, med hänsyn till olika funktionshinder och behov.
Låsta enheterRedigera
Hitta källor: ”Assisted living” – news – newspapers – books – scholar – JSTOR (July 2016)
Många ALFs tillgodoser också behoven hos personer med någon form av demens, inklusive Alzheimers sjukdom, och andra med psykiska funktionshinder, så länge de inte utgör en överhängande fara för sig själva eller andra. De delar av byggnaden där dessa invånare bor kallas ofta för minnesvård. I USA definierar lagstiftning som antagits av varje delstat inte bara vårdnivån, utan ofta också vilka tillstånd som är förbjudna att vårdas i ett sådant hem.
- I Kalifornien är dessa enheter inte ”låsta” de är säkrade genom larm, fördröjningar, knappsatser som kräver en kod, etc. De är dock inte låsta enheter som en psykiatrisk avdelning.
Många ALF arbetar för att tillgodose en person som lider av svåra former av Alzheimers genom att ha separata privata enheter. Dessa specialiserade vårdområden är en del av huvudbyggnaden men är säkrade så att boende med Alzheimers sjukdom inte kan lämna den och eventuellt skada sig själva. Dessa vårdområden rymmer vanligtvis färre personer och mer uppmärksamhet från vårdarna ges.
Enheterna, som vanligtvis kallas låsta enheter, fokuserar på att tillämpa kognitiva och mentala aktiviteter för att försöka hjälpa till att hålla sinnet fräscht. Eftersom det inte finns något botemedel mot sjukdomen är målet att arbeta för att förlänga eller fördröja sjukdomen. Om man inte ägnar sig åt aktivitet kommer minnet att försämras snabbare.
KontroverserEdit
2011 Miami Herald investigationEdit
En undersökning av Miami Herald från 2011 om anläggningar för assisterat boende i Florida vann Pulitzerpriset och visade att:
- ”de skyddsåtgärder som en gång hyllades som de mest progressiva i landet har ignorerats i en rad tragedier som aldrig tidigare avslöjats för allmänheten,”
- ”att Agency for Health Care Administration, som övervakar delstatens 2 850 anläggningar för assisterat boende, har misslyckats med att övervaka oseriösa operatörer, utreda farliga metoder eller stänga ner de värsta förövarna”, och
- ”när antalet boenden med stödboende växte för att ge plats åt Floridas blomstrande äldrebefolkning, misslyckades staten med att skydda de människor som den var tänkt att betjäna”.”
Undersökningen fann dussintals incidenter av grov misskötsel och kriminellt beteende på anläggningar för assisterat boende runt om i Florida, en stat med 20 miljoner invånare som är populär bland amerikanska pensionärer. Tidningen begärde att få ut statliga dokument som rörde över 300 personers dödsfall på anläggningar för assisterat boende mellan 2003 och 2011, men nekades dessa dokument. Ändå fann tidningen i sin undersökning inte mindre än 70 personer som hade dött på grund av ”åtgärder från deras vårdare”. Dödsfallen visade sig ha orsakats av misskötsel av anläggningar för assisterat boende och av personalens och chefernas metoder som drogade de boende, berövade dem grundläggande förnödenheter som mat och vatten, misshandlade de boende verbalt, psykologiskt och fysiskt och försummade deras behov.
2013 Frontline investigationEdit
Den 30 juli 2013 körde Frontline ett timslångt program med hjälp av ProPublica som beskrev några tragedier som inträffade på assisterade boenden.
I samband med att dokumentären sändes och publicerades konstaterade Frontline att: ”I dag bor nästan 750 000 personer på anläggningar för assisterat boende i hela landet. Nationella vinstdrivande kedjor, som både bryr sig om att ta hand om sina boende och om att tillfredsställa sina aktieägare, har kommit att dominera branschen. Standarderna för vård och utbildning – och till och med definitionerna av begreppet ’assisterat boende’ – varierar från delstat till delstat. Till skillnad från vårdhem regleras inte assistansboenden av den federala regeringen.” I en medföljande skriftlig skrivelse nämns dödsfall bland de boende, anläggningar som är underbemannade, anställda som är otillräckligt utbildade och att en övergripande ”push för att fylla anläggningarna och maximera intäkterna har gjort att personalen är överväldigad och att vården av de boende är i fara.”
I en relaterad artikel från ProPublica (Thomson och Jones, 29 juli 2013) står det att en anläggning som drivs av Emeritus Senior Living ”… hade befunnits vara otillräcklig i nästan alla viktiga avseenden. Och i själva verket hade den ”specialutbildade” personalen faktiskt inte utbildats för att ta hand om personer med Alzheimers och andra former av demens, vilket är en överträdelse av Kaliforniens lag”. Vidare står det: ”Anläggningen förlitade sig på en enda sjuksköterska för att följa upp hälsan hos de många boende, och de få licensierade läkare som arbetade där hade en tendens att inte hålla länge”, men också att ”under vissa perioder gick anläggningen i månader utan en heltidsanställd sjuksköterska på lönelistan”. ProPublicas artikel hävdade att problemet inte var specifikt för en anläggning och att ”statliga inspektörer i åratal hade anmärkt på Emeritus anläggningar i hela Kalifornien”. Emeritus svarade på detta påstående och beskrev ”alla brister som isolerade” samt att ”alla problem som uppstår åtgärdas snabbt”. Företaget hänvisade till sin ”växande popularitet som ett bevis på konsumenternas tillfredsställelse.”
Jämförelse mellan assisterat boende och personlig vårdRedigera
I Pennsylvania är personlig vård och assisterat boende termer som definieras separat.
Personlig vård och assisterat boende i PA regleras av Pennsylvania Bureau of Human Services Licensing (en avdelning av Department of Human Services). Fram till januari 2011 ansågs termerna ”assisted living” och ”personal care” vara utbytbara. Vid den tidpunkten började Pennsylvania licensiera anläggningar för assisterat boende separat från anläggningar för personlig vård.
Kapitel 2800 i 55 Pennsylvania Code definierar assisterat boende som ”ett betydande alternativ för långtidsvård för att göra det möjligt för individer att åldras på plats”, där de boende ”kommer att få den assistans som de behöver för att åldras på plats och utveckla och bibehålla största möjliga självständighet, utöva beslutsfattande och personliga val”.
Samma gäller för kapitel 2600 i 55 Pa. Code definieras personlig vård som ”En lokal där mat, husrum och personlig assistans eller tillsyn tillhandahålls under en period som överstiger 24 timmar, för fyra eller fler vuxna som inte är släktingar till operatören, som inte behöver tjänster i eller från en licensierad långtidsvårdsinrättning, men som behöver assistans eller tillsyn vid aktiviteter i det dagliga livet eller instrumentella aktiviteter i det dagliga livet.”
Skillnaderna mellan de två vårdnivåerna delas upp i tre kategorier:
Koncept – Stödboenden gör det möjligt för de boende att åldras på plats, vilket innebär att även om deras behov av hälso- och sjukvård ökar behöver de inte flytta till ett annat äldreboende för att få den vården, t.ex. kvalificerad omvårdnad.
Byggnation – Stödboenden måste ge de boende ett eget rum med låsbar dörr, ett eget badrum och ett litet kök. Personliga vårdhem behöver inte erbjuda dessa bekvämligheter.
Vårdsnivå – Stödboenden måste se till att de boende får kvalificerad sjuksköterskevård om deras behov överstiger standardtjänsterna för stödboenden.