Beta-interferoner förlänger överlevnaden för patienter med återkommande MS, enligt en studie

Behandling av återkommande multipel skleros (MS) med beta-interferonterapier är förknippad med förlängd överlevnad för patienterna, särskilt om de har tagit sådana behandlingar i mer än tre år, enligt en verklig studie i Kanada och Frankrike.

Studien, ”Multiple sclerosis: effect of beta interferon treatment on survival”, publicerades i tidskriften Brain.

Beta-interferonformuleringar – som för närvarande omfattar EMD Seronos Rebif, Biogens Plegridy och Avonex, Bayers Betaseron/Betaferon och Novartis Extavia – var de första sjukdomsmodifierande terapier som godkändes för personer med MS, och förblir bland de vanligaste förskrivna i världen. Trots att de har visat sig vara effektiva i kortsiktiga kliniska prövningar behöver dock effekterna av dessa behandlingar under längre perioder mer forskning.

Då långtidsstudier som är särskilt utformade för att bedöma hur sjukdomsmodifierande behandlingar påverkar överlevnaden varken är genomförbara eller etiska, följde ett team vid University of British Columbia och Vancouver Coastal Health Research Institute en grupp på 5 989 vuxna med skovvis MS. Gruppens medelålder var 42 år, 75 % var kvinnor och alla var från British Columbia i Kanada och Rennes i Frankrike. Forskarna undersökte sambandet mellan beta-interferoner och dödlighet av alla orsaker och MS-relaterad dödlighet i den kliniska miljön.

Mer specifikt inkluderade den grupp som analyserades patienter med relapsing-remitting eller sekundär progressiv MS som följdes mellan 1986 och 2013 (genomsnittlig uppföljning på 11 år). Ingen av patienterna hade tagit ett immunsuppressivt medel eller en sjukdomsmodifierande behandling vid studiens start.

Fördelarna med betainterferoner jämfördes med fördelarna med alla andra tillgängliga behandlingar under studien, inklusive Copaxone (glatirameracetat, från Teva), immunsuppressiva medel som azathioprin eller mitoxantron, Tysabri (natalizumab, från Biogen) och Gilenya (fingolimod, från Novartis).

Under studiens löptid fick 32 % av patienterna beta-interferonbehandling i minst sex månader, 12 % Copaxone i minst sex månader och 13 % en annan sjukdomsmodifierande behandling i minst en dag.

Resultaten visade att det var förknippat med en 32 % lägre dödlighetsrisk att ta beta-interferon i minst sex månader jämfört med att inte få denna typ av behandling.

I linje med tidigare rapporterade resultat från samma analys förlängdes överlevnaden ytterligare genom att ta beta-interferon i mer än tre år. Dessa fördelar var likartade hos patienter från både Kanada och Frankrike och mellan män och kvinnor, även om kvinnor visade förlängd överlevnad endast vid behandling i tre eller fler år.

Också att påbörja behandlingen mer än fem år efter MS-debut eller efter 40 års ålder uteslöt inte samma fördel i överlevnad.

Totalt 742 dödsfall på grund av någon orsak inträffade under studien (medelålder 61 år vid dödsfallet), varav 489 (66 %) var MS-relaterade. Liksom för dödligheten av alla orsaker var det förknippat med en 29 % lägre risk för MS-relaterad död att ta beta-interferoner än att inte ta dessa läkemedel.

”Vår studie ger belägg för en betydande överlevnadsfördel bland personer med relapsing-onset som exponeras för beta-interferoner under rutinmässig klinisk praxis”, skriver forskarna.

”Detta är en viktig studie”, säger Elaine Kingwell, PhD, studiens första författare, i ett pressmeddelande.

”Även om dessa läkemedel har förskrivits sedan mitten av 1990-talet tar det tid innan forskare kan titta på effekten av dessa behandlingar på ett långsiktigt resultat som överlevnad. Vi fann att patienter som behandlades med dessa läkemedel under rutinmässig klinisk praxis överlevde totalt sett längre än patienter som inte hade tagit beta-interferon”, sade Kingwell.

Helen Tremlett, PhD, studiens huvudförfattare, nämnde i sin tur andra analyser som är värda att genomföra: ”Nu när vi vet att livet kan förlängas för personer med MS som tar dessa läkemedel måste vi ta hänsyn till livskvaliteten.” Förutom beta-interferoner planerar teamet också att undersöka effekterna av nyare MS-terapier.

Sharon Roman, som bor i Vancouver och fick diagnosen MS för två decennier sedan, tyckte att resultaten var ”uppmuntrande”.

”Studiens resultat skulle kunna påverka många människor, inte bara på grund av det stora antalet patienter som tar beta-interferon i hela världen, utan också för att det ger oss en trygghet när det gäller vår livslängd”, sade Roman. ”Detta erbjuder ett potentiellt incitament som kan övervinna en motvilja eller rädsla för injektioner och kan uppmuntra människor att följa det föreskrivna doseringsschemat.”

Observera att tre av studiens författare har mottagit konsultarvoden, bidrag, talararvoden och/eller resekostnader från Biogen, Novartis, Teva, Bayer, EMD Serono och/eller Biogen, men alla var orelaterade till den här studien.

  • Författaruppgifter

.

José är en vetenskaplig nyhetsskribent med en doktorsexamen i neurovetenskap från Universidade de Porto, i Portugal. Han har studerat biokemi också vid Universidade do Porto och har varit postdoktoral medarbetare vid Weill Cornell Medicine, i New York, och vid University of Western Ontario, i London, Ontario. Hans arbete har sträckt sig från sambandet mellan central kardiovaskulär kontroll och smärtkontroll till den neurobiologiska grunden för högt blodtryck och de molekylära vägar som driver Alzheimers sjukdom.
×

José är en vetenskaplig nyhetsskribent som har disputerat i neurovetenskap vid Universidade de Porto, i Portugal. Han har studerat biokemi också vid Universidade do Porto och har varit postdoktoral medarbetare vid Weill Cornell Medicine, i New York, och vid University of Western Ontario, i London, Ontario. Hans arbete har omfattat allt från sambandet mellan central kardiovaskulär kontroll och smärtkontroll till den neurobiologiska grunden för högt blodtryck och de molekylära vägar som leder till Alzheimers sjukdom.

Senaste inlägg

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.