Coronavirus: hur snabbt utvecklas COVID-19-symptomen och hur länge varar de?
Låt oss börja med en ansvarsfriskrivning – det kan kännas som om COVID-19 har funnits i evigheter, men detta är fortfarande en relativt ny sjukdom och bevisen förändras i snabb takt. Och i takt med att länder runt om i världen ser fler fall och hanterar pandemin på sina egna sätt, lär man sig nya lärdomar.
Under de första veckorna efter det att ett land drabbats eller en ny våg av fall inträffar, finns det vanligtvis tillräcklig kapacitet på sjukhus och intensivvårdsavdelningar (ICU). Men i takt med att hälso- och sjukvården överbelastas vårdas patienter som tidigare skulle ha lagts in på sjukhus för observation hemma, patienter som tidigare skulle ha ventilerats på intensivvårdsavdelningen hålls kvar på sjukhusavdelningarna med mindre invasiva metoder för andningsstöd, t.ex. kontinuerligt positivt luftvägstryck (CPAP), för att hålla dem vid liv, och ventilation på intensivvårdsavdelningen reserveras för de sjukaste av de sjuka.
Sedan pandemins första våg har det i själva verket stått klart att utfallet för de flesta patienter är bättre om mekanisk ventilation kan undvikas. Sjukhusen har börjat sköta patienterna ”liggande” (på framsidan) så mycket som möjligt och skjuta upp den mekaniska ventilationen när det är möjligt, vilket åtminstone delvis har bidragit till de förbättrade överlevnadssiffrorna sedan den första vågen.
För att göra saken ännu mer förvirrande varierar definitionerna av lindrig, måttlig och allvarlig infektion mellan olika länder.
Alla dessa variabler gör det omöjligt att göra helt exakta förutsägelser om genomsnittlig tid till sjukhusvistelse eller genomsnittlig tid innan patienten återhämtar sig från intensivvårdsavdelningen. Siffrorna i denna artikel bygger till stor del på en rapport från Världshälsoorganisationen om de kinesiska erfarenheterna. Vissa återspeglar erfarenheter från andra europeiska länder.
Tidslinjen nedan ger ungefärliga/genomsnittliga datum. De är utformade som vägledning – förlit dig inte på dem. De ersätter inte att söka hjälp om dina individuella symtom.
Inkubationstid – hur lång tid tar det innan symtomen börjar?
Inkubationstiden för en infektion är den tid som förflyter från det att man utsätts för infektionen till dess att symtom utvecklas. Det finns flera utmaningar med att räkna ut inkubationstiden för coronavirus:
- Det är inte alltid möjligt att veta när människor blev smittade för första gången, särskilt om de kan ha fått flera ”doser” virus.
- Det tycks finnas betydande variationer i hur lång tid det tar för människor att utveckla symptom.
- Vissa länder testar (och bekräftar) endast coronavirus hos personer med allvarlig infektion, och det är inte känt om inkubationstiden för personer med kritisk/allvarlig/moderat/mild infektion är annorlunda.
- Det antas att många människor inte utvecklar symtom (de är ”asymptomatiska”) så det finns inga symtom att räkna tillbaka från.
En studie har dock tittat på bekräftade fall från 50 provinser, regioner och länder utanför Wuhan, där det var möjligt att identifiera en enda infektionskälla. De fann att:
- Medianinkubationstiden (hälften av alla fall inträffar före denna tid och hälften efter) var 5,1 dagar.
- 97,5 % av de personer som utvecklar symtom kommer att ha fått dem inom 11,5 dagar.
Är du berättigad till gratis NHS-influensavaccinering?
Du kan ha rätt till gratis NHS-influensavaccinering från din husläkare eller lokala apotekare. Ta reda på om du är berättigad idag.
Ta reda på mer
Vilka symtom kommer först?
En rapport från Världshälsoorganisationen baserad på 56 000 bekräftade fall avslöjade att de vanligaste symtomen var:
- Fiber (88 %).
- Torrhosta (68 %).
- Trötthet (38 %).
- Hosta upp sputum (33 %).
- Andnöd (19 %).
- Muskulatur- eller ledvärk (15 %).
- Halsont (14 %).
- Huvudvärk (14 %).
- Huvudvärk (14 %).
- Blockad näsa (5 %).
- Hosta upp blod (1 %).
- Rosa/rött i det vita i ögonen (1 %).
- Upp till 1 av 10 personer uppvisar diarré och känner sig illamående 1-2 dagar innan de utvecklar andra symptom.
Redaktörens anmärkning
Dr Sarah Jarvis, februari 2021
Nya uppgifter från Office for National Statistics tittar på frekvensen av symtom som rapporterats av människor i Storbritannien sedan slutet av 2020. De visar att med den ”nya” Kent-varianten, som nu är den vanligaste stammen i Storbritannien, är vissa symtom något vanligare och andra något mindre vanliga än med den ursprungliga varianten. Dessa inkluderar:
Mer vanligt:
- Halsont (22 % med den nya varianten jämfört med 18 % med den ursprungliga stammen).
- Hosta (33 % med den nya jämfört med 28 %).
- Svaghet och trötthet (32 % vs 28 %).
- Muskelsmärtor (25 % vs 22 %).
Mindre vanligt:
- Förlust av/förändring av lukt- och smaksinne(15 % vs 18 %).
Samma frekvens med båda stammarna:
- Känner sig sjuk eller är sjuk (10 %).
- Svår andning (13 %).
- Diarré (7 %).
- Bagsmärta (7 %).
Det verkar inte finnas något särskilt mönster i ordningen för symtomutvecklingen. Vissa personer börjar med hosta, andra får feber och hostan kommer först några dagar senare. Bland mina patienter verkar utmattning och värk i hela kroppen vara vanliga tidiga tecken.
Hur stöder universiteten studenterna under COVID-19-pandemin?
Pandemin har oväntat nog haft en enorm inverkan på studenterna. COVID-19 har inneburit att studenterna…
Hur och när utvecklas symtomen?
Om du har en lindrig sjukdom kommer febern troligen att sjunka inom några dagar och du kommer troligen att känna dig betydligt bättre efter en vecka – den minsta tiden då du kan lämna självisolering är tio dagar.
Du kan fortsätta att hosta i ett par veckor – även om du bör vara mycket noga med att hålla socialt avstånd, vilket alla bör göra, behöver du inte stanna i isolering bara för att din hosta inte helt har gått över. Om du mår bra i övrigt är sannolikheten att du smittar andra i detta skede låg.
Förlust av luktsinnet kan också kvarstå – hos många patienter har detta fortsatt i flera månader. Persisterande förlust eller förändring av lukt- eller smaksinnet är dock inget skäl att fortsätta att självisolera om dina övriga symtom har lagt sig. Om du fortfarande har feber efter tio dagar måste du stanna i självisolering.
För personer med allvarligare infektion är det troligt att andfåddhet blir mer uttalad 7-10 dagar efter att de fått symtom. Detta beror på att infektionen tar fäste djupt i lungorna, vilket leder till en inflammation som förhindrar en effektiv överföring av syre från lungorna till blodomloppet. Symtomen kan utvecklas snabbt (inom några timmar) och förvärras på några minuter.
Även om du har fyllt i formuläret tidigare och fått besked om att du inte behöver läkarhjälp måste du ringa 999 om:
- Du är för andfådd för att kunna prata mer än några få ord, eller
- Din andning har blivit svårare och snabbare den senaste timmen, även när du inte gör någonting.
Du måste ringa 111 och prata med en sjuksköterska om:
- Du känner dig så dålig att du har slutat att göra allt du brukar göra (t.ex. titta på tv, använda telefonen, gå upp ur sängen), eller
- Du har plötsligt blivit förvirrad (detta kan vara ett symptom på syrebrist till hjärnan).
Den slutliga utgången – hur sannolikt är det att jag dör?
Det är viktigt att komma ihåg att även om du är tillräckligt sjuk för att behöva läggas in på sjukhus, är det mycket troligare att de flesta människor tillfrisknar än att de dör.
I början av pandemin var Storbritannien mycket dåligt på att tillhandahålla COVID-19-testning – i själva verket testades människor för COVID-19 endast om de var tillräckligt sjuka för att behöva läggas in på sjukhus. Därför var ”case fatality rate” – andelen personer som diagnostiserats med COVID-19 och som dog till följd av sin infektion – mycket hög.
I april 2020 föreslog en brittisk studie att 0,66 % (1 av 150 personer) av de personer som diagnostiserats med COVID-19 dog. Redan i detta skede var inflytandet av stigande ålder tydligt – bland denna patientgrupp varierade dödligheten från 0,0016 % bland barn under 9 år till 7,8 % (1 på 12) bland personer över 80 år.
I själva verket har färre än 10 barn under 14 år dött av COVID-19 i Storbritannien under hela pandemin, och den genomsnittliga åldern vid dödsfallet är över 80 år, med mer än 90 % av dödsfallen bland personer över 65 år.
Och även om NHS test- och spårningssystem har varit behäftat med problem har det nu kapacitet att testa den stora majoriteten av de människor som utvecklar symptom. I början av augusti 2020 fann REACT-studien – en landsomfattande övervakningsstudie – antikroppsbevis som tyder på att 6 % av människorna i England (cirka 3,3 miljoner) hade smittats sedan pandemin inleddes. I detta skede hade cirka 47 000 personer (1 på 1 170 av befolkningen) dött av den.
En ”modellbaserad analys” av den mycket varierande statistiken om dödssiffrorna för coronavirus, baserad på siffror från 37 länder, tyder på att även bland personer med allvarligare sjukdom är ”case fatality”-kvoten (andelen personer med bekräftad sjukdom som dött) cirka 1.4 % – cirka 1 på 300 personer under 60 år, 1 på 15 personer över 60 år och 1 på 7 personer över 80 år.
En annan artikel bekräftar att risken att dö, även om man hamnar på sjukhus, till stor del beror på åldern. Även om ett betydande antal personer som behöver intensivvård inte kommer att återhämta sig, är återhämtningsgraden för personer som inte behöver ventilation god.
Hur orolig ska jag vara?
Den stora majoriteten av personer som drabbas av coronavirus har en mild eller måttlig sjukdom och återhämtar sig helt inom 2-4 veckor. Men även om du är ung och frisk – vilket innebär att risken för allvarlig sjukdom är låg – är den inte obefintlig. Och en betydande andel av de personer som återhämtar sig lämnas med försvagande långvariga symtom – så kallade ”long covid”.
Vi måste ALLA spela vår roll för att minska spridningen av coronavirus genom att följa regeringens regler.
Om du får symtom:
- Kontrollera om du har röda flaggor på NHS 111 online checker.
- Isolera dig själv från omvärlden och från alla som du lever med i minst tio dagar.
- Om du har symtom kan du boka ett gratis test online.
- Säkerställ att alla du lever med isolerar sig i tio dagar från början av dina symtom eller positivt testresultat eller tio dagar från det att de får symtom, beroende på vilket som är längst.
- Vård dig själv med mycket vila, vätska och smärtstillande medel vid behov.
- Håll utkik efter de försämrade symtomen ovan.
- Sök läkarhjälp vid behov.