Den sicilianska maffians smutsiga historia
Det är dags att du får höra den berättelse som alla sicilianare känner till. Det här är inte den sortens berättelse som hjälper dina barn att somna på kvällen, den är mycket, mycket mörkare. Detta är historien om den sicilianska maffian, som har varit den största och mäktigaste organiserade brottsorganisationen i hela världen.
Den sicilianska maffian är en berömd kriminell organisation. De är också välkända som Cosa Nostra. Även om organisationen än i dag finns kvar på Sicilien har den funnits här sedan början av 1800-talet.
Under andra halvan av 1900-talet skulle organisationen bli internationell.
Uttrycket maffia är generiskt, eftersom det kan syfta på vilken kriminell organisation som helst. Därför har sicilianare myntat termen ”Cosa Nostra” för att representera den sicilianska maffian här på Sicilien och varhelst denna organisation kan finnas i världen.
På engelska betyder ”Cosa Nostra” ”Our Thing”, vilket är ironiskt med tanke på dess numera stora räckvidd i USA och utanför.
Det är en vanlig uppfattning att maffian började på Sicilien, i första hand genom de första stora härskare och makthungriga grupper som ockuperade ön. Det enda vi vet med säkerhet är de uppgifter om deras existens som går tillbaka till början av 1800-talet.
Låt oss titta på var den sicilianska maffian startade och hur den växte till en stor internationell kriminell organisation.
Cosa Nostras historia
Från början av 1800-talet skapades Cosa Nostra i ett förvånansvärt enkelt grepp om makten. Detta var Gabellottos tid – entreprenörer som arrenderade jordbruksmark från dåvarande aristokrater.
De skulle anställa vakter som både skulle skydda egendomen och ha kontroll över de arbetande bönderna.
Dessa aristokrater skulle ständigt stå i skuld till Gabellotto för hyra och skatter. Detta skulle leda till att de förlorade sina egendomar helt och hållet, och Gabellotto blev en obestridlig makt på ön.
Gabellotto och hans vakter skulle ta större bitar av kakan genom att tillhandahålla säkerhet i områden på ön som staten inte styrde. Det skulle inte dröja länge innan Gabellotto hade makt över godsägarna och bönderna lika mycket.
Detta var den första anmärkningsvärda närvaron av en maffia på Sicilien.
Gabellotti använde sig av skrämseltaktik och våld för att få ut skyddspengar från bönder på egendomar som de förvaltade åt den tidens adel. De anses vara den äldsta formen av maffia på Sicilien.
Det skulle faktiskt bli den italienska staten som oavsiktligt skulle ge maffian fotfäste på Sicilien. Under en liten ekonomisk kris 1861 mitt under Italiens enande försökte den italienska staten hitta ett sätt att kontrollera regeringen på ön som de visste väldigt lite om.
De bestämde sig för att förlita sig på maffian som visste allt om hur saker och ting fungerade lokalt.
Med ett fotfäste på Sicilien skulle maffian här stiga till makten. De skulle börja utbyta både tjänster och röster, och snart var politiken och maffian sängkamrater (ungefär som de fortfarande är idag).
Den största delen av deras vinster vid den här tiden kom från Pizzo (skyddspengar) som de uppmanade entreprenörer och handlare att betala till dem. Deras stora genombrott skulle ske på 1900-talet när många italienare sökte ett nytt liv i USA.
Maffian skulle spela en stor roll i denna illegala invandringsprocess. Nya rekryter skulle stärka organisationen ytterligare, till exempel Joe Masseria. Han är också känd som ”mannen som kan undvika kulor” efter att ha undkommit en brutal maffiaattack utan en skråma.
Giuseppe ”Joe the Boss” Masseria:
Alla dör. Alla håller inte sina löften.
Under en period av fascism gav den italienske diktatorn Mussolini uppdrag åt en prefekt. Cesare Mori var känd för många som ”järnprefekten”.
Hans uppgift var att göra sig av med maffian med alla nödvändiga medel.
Men även om det kunde ha ansetts vara strängt, var Moris process medveten och effektiv. Snart greps och dömdes hundratals ma
fiosi.
En av de kanske mest kända händelserna var belägringen av Gangi (1926). Denna lilla bergsby var ett välkänt maffiafäste.
Vito Cascio Ferro skulle gripas i slutet av denna belägring, misstänkt för att ha iscensatt mordet på en detektiv från New York (Joe Petrosino) i Palermo vid den centrala Piazza Marina.
Efter att flera bossar hamnade i handbojor sökte nästan alla återstående bossar skydd i USA och åtog sig att stärka sin organisation där.
När andra världskriget var i full gång sökte USA:s underrättelsetjänst (Office of Strategic Service vid den tiden) upp fängslade sicilianska maffiabossar i USA. Några av de mest kända av dessa skulle vara Lucky Luciano och Vito Genovese.
För deras hjälp med att hjälpa den amerikanska armén att befria Italien (vilket började med att de landade på den sicilianska kusten) skulle de förtjäna sin frihet.
När Italien var befriat från nazisternas kontroll skulle dessa bossar stanna kvar för att hålla ett politiskt grepp om ön. Det var dock inte bara de amerikanska bossarna som kontaktades för hjälp.
Sicilianare som Calogero Vizzini, Giuseppe Genco Russo och Vincenzo Di Carlo tillfrågades också, och dessa män skulle komma att spela en avgörande roll för att förändra Italiens historia.
Lucky Luciano:
Det finns inga bra eller dåliga pengar. Det finns bara pengar.
När ön återigen var under italiensk kontroll tog maffian igen den förlorade tiden genom att ta allt de kunde så fort de kunde.
Cosa Nostra blev en maktfaktor i Palermo och återvände till gamla vinstvägar samt nya företag (kontrakt och byggnationer).
Med hjälp av sitt stöd till politiker som kandiderade till ämbetet kunde maffian landa pengar på att bygga kvarter och byggnader inom de större italienska städerna. Cosa Nostra var mycket inflytelserik, vilket skulle ge deras politikerkollegor tusentals röster.
Nu när maffian växte i både Italien och USA skulle de två fraktionerna påbörja en serie möten 1957 för att reda ut detaljerna kring den stora narkotikahandeln. Detta skulle vara monetärt fördelaktigt för båda sidor.
Av de amerikanska bossarna som var närvarande var bl.a.: Lucky Luciano, Joseph Bonanno, Carmine Galante, John Bonventre och Santo Sorge. De sicilianska bossarna som var närvarande var Tommaso Buscetta, Cesare Manzella, Giuseppe Genco Russo, Salvatore Greco, Gaetano Badalamenti och Angelo La Barbera.
Under 1970-talet strävade Corleonesi-familjen (ledd av boss Toto Riina) efter att nå höjdpunkten inom Cosa Nostra. I och med deras framträdande ställning skulle två fraktioner bildas. Den ena skulle vara Corleonesi-familjen med Michele Greco (som ansågs vara bossarnas boss) vid sin sida.
Den andra sidan skulle bestå av Don Tano Badalamenti, med chefen Tommaso Buscetta (maffians första boss som förvandlades till informatör) i sitt hörn, Catania-familjerna och deras ledare Pippo Calderone.
Det skulle uppstå ett blodbad som inleddes med att Riina gav order om att Calderone skulle mördas. Riina skulle bilda en allians med Benedetto Santapaola (som skulle ta Calderones plats). Corleonesi skulle sedan döda Badalementi, vilket satte Toto Riina i toppen av Cosa Nostra i Italien.
Det huvudsakliga tillvägagångssättet under en tid efter detta var blodsutgjutelse och våld, eftersom Corleonesi försökte undanröja varje hinder mellan Cosa Nostra och deras fortsatta uppgång till makten. De dödade politiker, domare och poliser.
Även anti-maffiahjältar som Piersanti Mattarella (ordförande för Siciliens regionala regering), Pio La Torre (ledare för det italienska kommunistpartiet) och general Carlo Alberto Dalla Chiesa skulle möta sin död när de motsatte sig familjen Corleonesi.
Två domare som skulle mördas 1992 (Giovanni Falcone och Paolo Borsellino) skulle bli en vändpunkt i detta ändlösa krig med maffian.
Dessa två domare skulle bli avgörande för att åtala mer än 450 maffianer (däribland gudfadern Toto Riina) för ett stort antal brott i ”Maxiprocesso” eller Maxiprocessen. Detta skulle lamslå organisationen.
År 2006 tilldelades båda dessa domare guldmedaljen för civil tapperhet (Medaglia al valore civile) och ansågs vara de senaste 60 årens hjältar.
Då Toto Riina nu var fängslad skulle Bernardo Provenzano ta över ledningen av Cosa Nostra. Han skulle radikalt förändra den sicilianska maffians arbetssätt och införa en politik där de rikaste distrikten skulle dela med sig och stödja de mindre lyckligt lottade.
Detta skulle i teorin gynna alla lika mycket och förhindra krig. Den 11 april 2006 skulle Provenzano slutligen gripas efter att ha tillbringat imponerande 43 år på flykt från polisen. Han hittades i en liten stuga i Montagna dei Cavalli (ca 2 km från Corleone).
Därefter, i november 2007, hittades Salvatore Lo Piccolo (Provenzanos förmodade efterträdare) i ett hus i Giardinello (en liten by utanför Palermo). Han hade tillbringat de senaste 25 åren dessförinnan på flykt från arrestering.
Vad är den sicilianska maffians struktur?
Cosa Nostra består av flera familjer som kontrollerar specifika områden (distrikt). Det är ett hierarkiskt system där varje familj har ett överhuvud och utser specifika personer till makten under dem.
Det finns en Capomandamento eller chef för distriktet (som väljs av varje familj exklusivt), och den chefen väljer en ställföreträdare och sällan mer än tre betrodda rådgivare. Under denna nivå finns Capodecina (chef för tio). De kontrollerar familjernas fotsoldater (Picciottos).
Varje familj kontrolleras av gudfadern (Padrino).
Vad som har möjliggjort deras framgång är Omertà. Detta är en praxis som varje medlem av maffian tar till sig och som skyddar informationen om dess affärer och infrastruktur.
I grund och botten kommer medlemmarna inte att säga något när de grips av polisen, även om de stirrar på ett liv i fängelse.
Varifrån kommer ordet ”maffia” egentligen?
Redan 1863 fanns det en pjäs som utspelade sig i Vicaria-fängelset med titeln ”I Mafiusi de la Vicaria” (Maffian i Vicaria-fängelset)” Den skrevs av Giuseppe Rizzotto och grundskolläraren Gaspare Mosca.
Då detta drama blev så framgångsrikt i hela landet skulle begreppet ”maffia” bli välkänt.
Är maffian fortfarande en sak?
Men även om den sicilianska maffian inte är lika framträdande och mäktig som förr är den fortfarande mycket levande i både Italien och USA. Maffian, som får sina pengar från penningtvätt och narkotikaverksamhet, väntar på att hitta ett fotfäste någonstans igen.
Med en mer medveten brottsbekämpning om deras hot och rörelser som syftar till att förhindra utpressningspraxis (t.ex. den sicilianska AddioPizzo), har deras antal onekligen minskat.
Var inte orolig för att besöka Sicilien, eftersom det är 👉ett av de säkraste i hela Italien och du kommer aldrig så mycket som att se en mafioso i ansiktet.