Den stora Hanshin-jordbävningens inverkan på människors reaktion på miljövibrationer orsakade av Shinkansen
En allvarlig jordbävning med magnitud 7,2 drabbade den västra delen av Japan den 17 januari 1995. En del av Shinkansen-järnvägen, som är ett av de mest populära höghastighetsmassetransportsystemen i Japan, skadades allvarligt av jordbävningen. Ungefär 80 dagar senare återupptogs Shinkansen-trafiken, men klagomålen om vibrationer på grund av den passerande Shinkansen ökade snabbt bland invånarna i närheten av spåren. I denna artikel redovisas resultaten av två undersökningar som genomfördes i både drabbade och icke drabbade områden för att fastställa orsaken till klagomålen. I den första undersökningen mättes den markvibrationsutbredning som orsakas av förbipasserande tåg. I den andra undersökningen delades frågeformulär ut till de människor som bor nära Shinkansen-spåren. Resultatet visade att vibrationsnivåerna före och efter jordbävningen var nästan desamma på de flesta mätpunkterna i det drabbade området. Det konstaterades också att vibrationsnivåerna i det drabbade området och i ett område som inte var drabbat var nästan desamma inom 50 meter från Shinkansen-spåren. Resultaten av enkätundersökningen visade dock att människors besvär på grund av vibrationerna i det drabbade området var klart större än i det icke drabbade området. Denna inkonsekvens förklarades med hjälp av ”kategoribedömningsmetoden”, som i allmänhet används för att fastställa förhållandet mellan ett fysiskt stimuli och en psykologisk reaktion. Enligt resultaten av denna analys var den vibrationsnivå vid vilken 50 % av invånarna klagade på Shinkansen-vibrationer cirka 54 dB i det icke drabbade området och 50 dB i det drabbade området. Detta resultat tyder på att de människor som upplevde den svåra jordbävningen blev 4 dB känsligare för Shinkansen-vibrationer än de människor som bodde i ett icke drabbat område, trots att denna undersökning genomfördes 10 månader efter att jordbävningen inträffat.