Det är dags att göra slut på stereotypen ”kattfulla kvinnor”

Lyssna på, systrar.

I dag hoppar jag rakt in i en hård sanning som berör oss alla, så ta en klunk kaffe, tvinga upp ögonlocken och fokusera. För idag tar vi oss an en giftig trope som är skadlig som fan för kvinnor. Och jag kommer att behöva dig vaken för att detta ska fungera.

*finish coffee*

Let’s go.

Det största tricket som patriarkatet någonsin har gjort var att övertyga kvinnor om att vi inte gillar varandra. Den här idén har vi fått in i oss sedan grundskolan (akta er för de elaka flickorna!), den har förstärkts på arbetsplatsen (den där bitchiga chefen) och den har fortlevt i varje form av media som vi kan tänkas konsumera. Jag menar, jag kan inte ens komma ut ur kassakön utan att bli tvångsmatad med berättelsen om att kvinnor inte kan vara snälla.

Där står jag och väntar på att få betala för matvarorna, och boom. Femton olika tidningar är staplade i ögonhöjd, och varenda en av dem handlar om någon kvinnlig fejd i Hollywood. Det spelar ingen roll att historierna alla är skräp. Även om det är sant är det inte poängen. Det handlar om den smärtsamt uppenbara dubbelmoralen här.

Kan någon eller några tala om för mig vad den nedsättande manliga motsvarigheten till ett kattbråk är?

Spoiler alert: det finns ingen.

Vilket är konstigt, eller hur? Att vara oense är inte ett kvinnligt beteende i sig självt. Män argumenterar och diskuterar saker och ting hela tiden. Skillnaden är att när de gör det är det ingen som hånar dem med bilder av kattungar som klöser och väser åt varandra.

När män argumenterar är det en sund debatt. När kvinnor bråkar är det meow! Det är en kattmatch.

Kvinnor, jag vet inte hur det är med er, men jag är trött på denna trivialiserande trope, den dubbelmoral som den vidmakthåller och det faktum att vi accepterar den som normal. Om jag kunde slita ett verktyg ur patriarkatets bälte och kasta det i den sopcontainerbrand som 2017 var, skulle det vara det här. Av för många anledningar för att räknas upp här, men jag ska erbjuda några:

För det första används etiketten ”catty woman” för att bortse från giltig kvinnlig ilska. Kvinnor tillåts inte ha interrelationella hastighetshinder utan att målas upp som småaktiga. Detta tvingar oss att maskera legitima problem för att undvika orättvisa bedömningar. Detta är inget som män måste hantera.

För det andra övertygar det kvinnor i arbetslivet om att de bör se varandra som konkurrenter – i stället för allierade. Enligt Facebooks vd Sheryl Sandberg: ”Kvinnors största fiende, har vi blivit varnade för, är en mäktig kvinna. Om du kontaktar en sådan för att få råd, kommer hon i stället för att öppna en dörr att stänga dörren innan du ens har hunnit få in en fot… Men statistiskt sett är det inte sant.”

Se dig omkring. Jag har hyperlänkat den här artikeln med faktiska vetenskapliga studier som motbevisar berättelsen om catty women. Fakta finns där ute – men tropen fortsätter att existera. Systrar, det är dags att vi frågar oss varför.

Varför är det så att detta vetenskapligt motbevisbara narrativ fortsätter att överleva?

Jag ska berätta varför. Detta är en lögn som är avsedd att splittra oss. För att hindra oss från att göra framsteg. Om kvinnor misstror varandra förblir samhället splittrat. Vår makt går förlorad.

Och tyvärr fungerar det.

Jag tillbringade hela mitt unga vuxenliv med att misstro kvinnor, tills jag anslöt mig till ett yrkesteam som nästan uteslutande bestod av kvinnor. Jag trodde att de skulle vara oförbätterliga, men jag hade så fel. De är starka och skarpsinniga. De är tävlingsinriktade som fan, men de äter inte varandra levande. Vi har våra meningsskiljaktigheter, men de är inga jäkla kattkamper. Som järn som vässar järn har dessa starka kvinnor gjort mig till en starkare person. Och ärligt talat har jag aldrig känt mig mer stöttad i mitt liv. För kvinnor som arbetar bra tillsammans är inte sällsynta alls – det är normen.

I motsats till vad pappa patriarkatet vill få oss att tro gillar vi faktiskt varandra. Vi tycker till och med om att hjälpa varandra. Om vi får en chans yrkesmässigt är vi mer benägna att dra upp varandra än att trycka ner varandra.

Hör du orden som kommer ut ur min mun?

Kvinnor. Aren’t. Catty.

De är jäkligt häftiga.

Så, kan vi sluta acceptera denna stereotyp? Kan vi sluta föreviga den? Patriarkatet behöver ingen hjälp, systrar. Höj din röst och låt världen veta att hela fenomenet med ”kattfulla kvinnor” är #FakeNews.

Det är tröttsamt och måste läggas ner.

Jo förr desto bättre.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.