En historia om USA:s guldstandard

Sedan USA lämnade guldstandarden för gott 1971 har vissa politiker och investerare krävt att den ska återinföras. Vid en av de republikanska presidentdebatterna i oktober blev Texas-senatorn Ted Cruz den senaste, och han framhöll den stabilitet och det blomstrande välstånd som den amerikanska ekonomin åtnjöt under de år då dollarn var knuten till den gula metallen.

I tidigare Frank Talks har jag lyft fram några av konsekvenserna av att ha en fritt flytande fiatvaluta, en av dem är den skyhöga statsskulden. när pengar är begränsade, som de är i ett verkligt system med guldstandard, så är också de hänsynslösa statliga utgifterna begränsade.

Du kan se hur dramatiskt all skuld i USA, både offentliga och privata, började skjuta i höjden förbi den ekonomiska tillväxten när guldstandarden upphörde.

U.S. Global Investors

Men mitt mål i dag är inte att argumentera för eller emot en guldstandard. Systemet fungerade bra under andra halvan av 1800-talet, men ekonomierna har vuxit sig så stora att de inte längre kan upprätthållas av en så begränsad råvara.

Även den före detta centralbankschefen Alan Greenspan, som konsekvent har stött idén om att guld är pengar, håller med och sa till Gold Report 2013: ”Därför vill jag i stället redogöra för fakta om USA:s tidigare förhållande till guld som valuta och skingra några av de missuppfattningar som folk kan ha.

1789
Under de första 40 åren av sin existens arbetar USA med ett bimetalliskt system av guld och silver – åtminstone officiellt. I praktiken är silvermynt den föredragna valutan, och inhemska inköp som görs med guld är sällsynta.

1834
Kongressen justerar förhållandet mellan silver och guld, från 15-1 till 16-1. Detta gör guldet billigare i förhållande till världsmarknadens prisförhållande. Silver börjar exporteras och 1850 försvinner nästan alla silvermynt i USA. Den gula metallen blir den huvudsakliga valutan.

1862
USA överger kortvarigt guldmyntfoten under inbördeskriget. För första gången ger de ut fiatpengar utan konvertibilitet till silver, guld eller någon annan metall. År 1879 fryser kongressen mängden papperspengar i omlopp till 347 miljoner dollar, där den förblir i ungefär ett sekel.

En greenback på 1 dollar utgiven 1862. Det var första gången som USA gav ut papperspengar utan stöd av fysiskt guld eller silver.
U.S. Global Investors

1879
USA antar slutligen en ”klassisk” guldstandard, en standard som förespråkare som senator Cruz vill återuppliva. I ett sådant system definierar en standardmassa av den gula metallen värdet av en valutaenhet. Papperspengar är alltså inte en separat vara från guldet och är fullt konvertibla.

Detta system varar fram till första världskriget. Även om denna period inte är fri från finanskriser anses den ändå allmänt vara en av de mest ekonomiskt stabila i USA:s historia.

Men låt oss inte överdriva denna stabilitet. Tabellen nedan visar oss att mellan 1879 och 1913, när den klassiska guldstandarden är i kraft, upplever USA faktiskt en genomsnittlig deflationstakt på -0,02 procent. Samtidigt har konsumentpriserna en standardavvikelse på endast 1,98. Inflationen sjunker aldrig under -4,74 procent eller stiger över 4,53 procent. De andra perioderna har däremot enorma svängningar i konsumentpriserna.

U.S. Global Investors

1900
Orolyckad över att USA skulle kunna vara på väg att återgå till ett bimetalliskt system antar kongressen Gold Standard Act, vilket gör gulddollarn till den officiella valutaenheten. Greenbacks förblir lagliga betalningsmedel men kan för första gången lösas in i guld.

1913
Som svar på periodiska bankpaniker när guldreserverna blev otillräckliga, inrättas Federal Reserve som en långivare i sista hand. Fed får inte bara i uppdrag att upprätthålla guldstandarden utan börjar också utfärda Federal Reserve-sedlar som till 40 procent är uppbackade av den gula metallen.

En politisk karikatyr från 1940-talet kritiserar president Roosevelts beslut att lämna guldstandarden.
U.S. Global Investors

1933
Fyra år efter Wall Street-kraschen 1929 tar Fed bort USA från guldstandarden för att utvidga penningpolitiken. Konvertibiliteten upphör därför.

”Den fria cirkulationen av guldmynt är onödig”, säger president Franklin Roosevelt till kongressen och insisterar på att överföringen av guld ”är väsentlig endast för betalningen av internationella handelsbalanser”.

Roosevelt nationaliserar guldet genom att utfärda en exekutivorder där han kräver att alla guldmynt, guldtackor och guldcertifikat ska överlåtas till Fed till ett pris av 20,67 dollar per uns. Att hamstra guld i form av mynt eller buljonger är straffbart med böter på upp till 10 000 dollar och/eller fängelse. Denna politik förstärks i Gold Reserve Act från 1934.

1944
Representanter från USA och 43 andra länder träffas i Bretton Woods, New Hampshire, för att normalisera de kommersiella och finansiella förbindelserna. Avtalet är en kvasiguldstandard där varje annan valuta än den amerikanska dollarn har en fast paritet till dollarn, som i sin tur är knuten till och kan bytas mot guld till 35 dollar per uns. (Detta gäller dock inte amerikaner, som fortfarande inte kan inneha guld.) Dollarn blir världens reservvaluta.

1971
President Richard Nixon ”stänger guldfönstret” efter att ha meddelat att USA inte längre skulle omvandla dollar till guld. Detta steg är till en början tänkt att vara tillfälligt, men 1976 blir USA:s monetära system officiellt ett system med enbart fiatpengar. Guldet stiger med 2 330 procent under decenniet, från 35 dollar per uns till 850 dollar.

1974
Den 31 december tillåter president Gerald Ford återigen privat guldägande i USA.

NÄRMARE VÄKTNING:

NOW WATCH: Populära videor från Insider Inc.

NOW WATCH: Popular Videos from Insider Inc.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.