En kognitionsforskare har tagit fram ett drogfritt sömntrick för ditt rastlösa sinne
En kognitionsforskare kan ha löst en välkänd sömngåta: Om du har svårt att somna kommer du troligen att fortsätta tänka på hur du inte kan somna, vilket gör det svårare att somna. Så hur slutar man att tänka på att man har svårt att sova?
Luc Beaudoin vid Simon Fraser University i Vancouver, Kanada, har uppfunnit en metod som kallas kognitiv omblandning och som är tänkt att vagga in hjärnan i det groggy tillstånd som föregår en sömncykel genom att be den att fokusera på slumpmässiga ord och bilder, utan att göra kopplingar mellan dem. När han talar med andra kognitionsforskare kallar han konceptet för ”serial diverse imagining”
Det finns två sätt att göra denna kognitiva omblandning. Det första är att spela en enkel ordlek när du ligger i sängen: Välj ett ord som innehåller minst fem bokstäver. Ta den första bokstaven och skapa en ny lista över ord som börjar med den, och föreställ dig sedan livligt vart och ett av dem i ditt sinne. När du får slut på idéer eller inspiration går du vidare till nästa bokstav. ”Frö”-ordet kan vara vad som helst, men det bör vara känslomässigt neutralt och bör inte innehålla för många upprepade bokstäver. Beaudoin använder ”bedtime” som exempel på sin webbplats.
Det andra alternativet är att använda Beaudoins app, mySleepButton, som fungerar enligt en liknande princip men gör allt det tunga jobbet åt dig. Slå på den och en generiskt behaglig röst läser upp en lista med slumpmässiga objekt, scener och aktiviteter med några sekunders mellanrum; allt du behöver göra är att ställa in timern för hur länge du vill att rösten ska fortsätta att räkna upp objekt, och sedan föreställa dig varje objekt livligt.
Cognitive shuffling är Beaudoins svar på hans ”incoherent mentation somnolence hypothesis”. I huvudsak föreslår han att när hjärnan övergår till sömn slutar den att ”skapa mening”. Den har stängt av de högre ordningens bearbetningsfunktioner som vi använder under dagen, vilket gör att tankar och bilder kan bli surrealistiska. Det är en ”signal till subkortikala regioner att fortsätta övergången till sömn”, skriver han i en artikel som förklarar teorin, som först publicerades 2013.
Hans ordspel och app pressar medvetet hjärnan att tro att det är säkert att stå ner.
Vi har fått höra att vi ska räkna får för att vagga in vårt sinne till vila, men grundläggande räkneövningar är tråkiga, menar Beaudoin. Aktiviteten är helt enkelt inte tillräckligt klistrig för att hålla uppmärksamheten hos det som i buddhistisk tankevärld kallas för apsinnet. Däremot ger kognitiv blandning hjärnan precis tillräckligt med leksaker att leka med, men inte tillräckligt med sammanhängande information för att väcka den exekutiva funktionen.
Forskare vid Université de Montréal har börjat testa en enklare version av appen i en kontrollerad studie som ställer seriell mångfaldig föreställning mot att räkna baklänges. Preliminära resultat (på franska och engelska) tyder på att appens förmåga att underlätta sömnlöshet är lovande. I slutet av ett tvåveckorsförsök visade båda grupperna – en som använde appen och en som räknade baklänges – minskad sömnlöshet, men de som använde appen visade större förbättring. De kände också att det tog dem mindre tid att somna, den andra gruppen märkte ingen förändring. (Beaudoin noterar att han var inblandad i utformningen av försöket, som använde en app byggd på hans företags programvara.)
För tillfället är mySleepButton en av många appar som närmar sig ett gammalt problem, även om det är den enda som är utformad för att avsiktligt förvirra dina tankar.
Sömnlöshet är ett tillfälligt problem för mig, så jag provade appen i går kväll i ett helt ovetenskapligt experiment. När jag ställde timern på 20 minuter och orden började rinna ut ur min telefon började jag genast fundera på varför appförfattarna valde de ord de gjorde. Det gjorde mig säker på att appen skulle misslyckas.
Appen: En fågel i ett träd…
Mig: Afro? Vilken början. Rasrelaterade konnotationer. Är det coolt? Eller är det jag som är problemet för att jag tänker så?
Appen: Shopping på lördag… En pool på ett kommunalt center…
Mig: Vänta, varför ett kommunalt center? Varför inte ”en offentlig pool”? Är det en kanadensisk formulering?
Det fortsatte så här.
Efter vad som kändes som fem minuter märkte jag dock att varje nytt ord faktiskt utlöste en mikrodröm. Mitt sinne blev en improvisationstrupp som tog emot slumpmässiga idéer från publiken och satte dem i verket i märkliga scener. (Det var ungefär som den klassiska Carol Burnett-sketchen ”The Life Raft”, där verkliga människor tvingas spela upp en romanförfattares infall när han utformar sin oförutsägbara intrig.)
Det verkade dock som om det fanns en hake: mina udda drömmar avbröts hela tiden av nästa ord eller fras som inte kunde införlivas på ett enkelt sätt, vilket gjorde att jag vaknade. ”Light shining on a mountain” var en sådan trancebrytande gåta.
”Det verkar vara ett konstruktionsfel”, sa jag till mig själv – innan jag gled iväg och sov gott.