Förbättrar eller försvårar sociala medier kommunikationen?
Isabelle Osborne undersöker effekterna av beroendet av sociala medier på hur vi kommunicerar med varandra.
Sociala medier: 2000-talets bultande hjärta. År 2017 hade 3,8 miljarder människor världen över någon form av närvaro på nätet. Sociala medier är ovärderliga för att ansluta och kommunicera med människor över hela världen, bygga upp yrkesmässiga och personliga relationer och göra det möjligt för oss att fånga det nuvarande ögonblicket och få det att bestå.
Men i en värld där den genomsnittliga dagliga tiden på sociala nätverkssajter har ökat till 136 minuter, är det så att de apparater vi har i våra händer hotar det traditionella, personliga samspelet?
Förutom frågorna om ökande ångest, medieberoende och försämrad självkänsla, prioriterar sociala mediesajter en form av kommunikation som människor inte är naturligt benägna att anamma. Före framväxten av sociala medier var det otroligt begränsat att kommunicera med människor som inte befann sig i den omedelbara närheten, men nu kan vi chatta med människor på andra sidan jordklotet genom att bara klicka med ett finger.
Det är lätt att glömma att det finns en virtuell barriär mellan oss och den person vi pratar med: en barriär som kanske hindrar oss från att prata direkt med den personen. De icke-verbala sätt vi kan kommunicera ansikte mot ansikte, till exempel användningen av handgester och ansiktsuttryck, saknas i konversationer på nätet, och ofta kan detta leda till missförstånd, vilket kanske gör onlinekommunikation mer öppen för tvetydigheter och feltolkningar.
Vissligen har människor blivit så betingade av att kommunicera via en skärm att den traditionella kontakten från person till person har blivit en social ångest som många drar sig för. Det går inte att förneka att personlig kommunikation med människor gör det möjligt för oss att utveckla djupare och mer meningsfulla kontakter, men i takt med att våra digitala profiler utvecklas blir vår förmåga att skapa personliga kontakter svårare.
En undersökning har visat att 74 procent av millennieungdomarna pratar mer med andra på nätet än personligen, vilket belyser hur enormt samhället har förändrats sedan de sociala medierna kom fram. FOMO – ”fear of missing out” (rädsla för att missa något) – har blivit så intensivt att människor hellre avbryter en konversation vid middagsbordet för att uppdatera sitt Facebook-flöde eller ta en bild av sin mat för sin Instagram-story.
Verbal kommunikation är inte det enda som riskerar att försämras: elevernas läs- och skrivförmåga har i allt högre grad äventyrats av förkortningar och dålig grammatik. Sociala medier påverkar inte bara vår förmåga att lyssna och engagera oss i andra, utan även vår förmåga att kommunicera effektivt på papper.
Frågan måste ställas: kan scrollandet genom våra sociala mediekanaler ersätta konversation helt och hållet? En studie visade att 62 procent av de tillfrågade personerna erkände att de använde digitala prylar när de var tillsammans med andra, som om vårt beroende av att kolla sociala medier prioriteras framför samtal ansikte mot ansikte. Det verkar som om konversation genom meddelanden på nätet håller på att bli normen.
Detta betyder inte att samhället bör återgå till att använda duvor för att förmedla meddelanden. Det finns många värdefulla komponenter i sociala medier som har gynnat samhället enormt. Men när siffrorna tyder på att vårt samhälle påverkas så starkt av våra identiteter på nätet har vi rätt att frukta hur framtiden kan se ut. De som löper störst risk för att bli bortträngda i kommunikativt hänseende är förmodligen de som tillhör den unga generationen. Nu när mer än fyra av tio föräldrar har sagt att de skulle ”tillåta sina barn att använda sociala medier innan de har uppnått den minimiålder som krävs”, är det kanske bara en tidsfråga innan vårt samhälle misslyckas med att kommunicera aktivt och effektivt.
Ironiskt nog har vår värld till synes utvecklats till ett tillstånd av grottmänniskans inkompetens, eftersom vi saknar förmågan att konversera och skapa kontakter utan ett virtuellt tangentbord och emojis. Och även om det kan öka kvantiteten i kommunikationen genom att skicka ett sms eller ta en bild, kommer kvaliteten på sådan kommunikation alltid att vara sämre.
Det är inte förvånande att tv-program som Netflix Black Mirror, en spekulativ satirisering av teknikens inflytande på den mänskliga naturen, lämnar tittarna med en obehaglig känsla. De frågor som utforskas antyder uppkomsten av ett samhälle som på ett skrämmande sätt kan relateras till det som vi befinner oss i idag.