Faror med genetiskt modifierade livsmedel (GMO-livsmedel)

Faror med genetiskt modifierade livsmedel (GMO-livsmedel)

Faror med genetiskt modifierade livsmedel (GMO-livsmedel)

Kommentarer:

Förändringar skapar både rädsla och kontroverser hos oss, och det finns inget bättre exempel på detta än förändringen av vår livsmedelsförsörjning till att inkludera genetiskt modifierade, eller GMO, livsmedel. Medan en del människor kan vara nöjda med att genetiskt förändra sammansättningen av vår mat, pekar andra på risken för hälsoproblem till följd av onaturliga, laboratorietillverkade modifieringar.

Men vad är egentligen GMO? Och vad är det som är så dåligt med dem?

Fakten är att vi inte helt och hållet vet vilka riskerna kan vara, även om vi har en god förståelse för vad de skulle kunna vara och redan är. Vi har faktiskt redan sett de dåliga effekterna av hybridisering – en ”naturlig” metod för att förbättra en växt- eller djurart – så det vore bara logiskt att vara ännu mer orolig för genetiska modifieringar.

I det här inlägget kommer vi att gå igenom några av frågorna kring GMO, vad de är och deras negativa effekter på din hälsa.

Vad är GMO?

För att börja står GMO för Genetiskt Modifierad Organism, vilket innebär att den genetiska sammansättningen hos växten eller djuret i fråga har ändrats vetenskapligt. Detta görs vanligen för att öka skördens storlek, minska en växts eller ett djurs motståndskraft mot patogener, svamp eller sjukdomar eller för att hjälpa grödor att bli mer motståndskraftiga mot torka i takt med att vårt klimat blir varmare och torrare.

Processen för att skapa en genetiskt modifierad organism innebär att vetenskapsmännen lokaliserar en gen i en organism som har egenskaper som önskas i en annan organism. Genen extraheras sedan, kopieras och förs in i den nya organismens arvsmassa, så att de önskade egenskaperna finns i den nya organismen.

Men även om vissa kan säga att detta bara är en förbättrad metod för hybridisering, så är det inte så. Det finns faktiskt två problem här, det ena är idén att skapandet av genetiskt modifierade organismer är lika ofarligt och säkert som naturlig avel, och det andra är att det redan finns hälsoproblem för människor i samband med hybridisering – ”naturlig” eller inte.

Tag till exempel vete. Även om vete i sig har konsumerats av människor i tusentals år var det inte förrän i mitten av 1900-talet som det hybridiserades till en dvärgsort som gav en gröda med högre avkastning och lägre kostnader att odla. Tyvärr ändrades också vetets proteinsammansättning i hybridiseringsprocessen, och även om det moderna vetet innehåller en mängd olika proteiner är det bara ett som vissa människor känner igen, och de andra proteinerna är allergiframkallande för dem. (1)

Visst, de flesta hybridiseringar kan vara helt okej och ha fördelar som uppväger eventuella negativa aspekter. Men det faktum att hybridiseringsprocessen kan skapa något som är ohälsosamt för människokroppen säger oss att det sannolikt är ännu mer riskabelt att förändra något genetiskt.

Vad gör genetisk modifiering med maten och hur förändrar den dess struktur?

När en organism modifieras genetiskt överförs gener förbi biologiska barriärer som normalt sett skulle förbjuda en sådan förening. Detta gör att onaturliga saker kan hända med livsmedel, t.ex. äpplen som inte blir bruna, tomater som förblir mogna länge efter skörd och, vilket kanske är det mest oroväckande av allt, grödor som kan motstå kraftig användning av bekämpningsmedel och herbicider.

Problemen med herbicid- och bekämpningsmedelsresistens

Då herbicidresistenta grödor gör det möjligt för lantbrukare att bekämpa ogräs med herbicider som glyfosat utan att behöva oroa sig för att det ska döda grödan, finns en tendens att lantbrukare använder ännu mer av det. Tyvärr är detta inte bara skadligt för vår och miljöns hälsa, utan det skapar sannolikt också herbicidresistenta ogräs.

Organismer kan också genetiskt modifieras för att bli resistenta mot skadedjur, vilket, även om det verkar vara en bra sak som kan bidra till att lindra överanvändningen av bekämpningsmedel, också skapar andra oroande problem.

Starlink-majs är till exempel en majsstam som är genetiskt modifierad för att använda Bacillus thuringiensis-genen (Bt-genen) för att göra växten motståndskraftig mot den europeiska majsborren. Trots att Starlink-majs endast var avsedd att användas som djurfoder och aldrig som människoföda har en del av den tyvärr kommit in i livsmedelsproduktionen – troligen på grund av en slapp inställning till restriktioner från utsädesförsäljarnas sida. Detta ledde till att bearbetade livsmedel för miljontals dollar måste förstöras i stället för att låta de farliga toxinerna konsumeras av allmänheten.

Ett annat problem med växter som använder Bt-toxin är att pollen från sådana växter sätter sig på blad av mjölkörtsplantan, som är en viktig näringskälla för larverna av monarkfjärilar. Eftersom pollenet från den genetiskt förändrade växten innehåller höga halter av Bt-toxin blir bladen giftiga för larverna när det sätter sig på dem. Detta är särskilt oroande när man betänker att den ikoniska arten har minskat i population med över 68 % under de senaste 24 åren.

Pollen från genetiskt modifierade grödor kan också överföras till vilda växter, där de egenskaper som konstruerats i dem kan orsaka ytterligare miljöskador, t.ex. förändringar i ekosystemet när en växt inte längre kan användas av arterna som en födokälla. (2,3)

Faror med genetiskt modifierade livsmedel

Förutom faran med oavsiktligt mänskligt intag av växter som modifierats för att inkludera Bt-genen i sin arvsmassa, finns det även en del andra farhågor kring genetiskt modifierade organismer. Det finns till exempel farhågor om att genetisk modifiering av en växt kan orsaka utveckling av sjukdomar som är resistenta mot antibiotika. Detta beror på möjligheten att virusresistens leder till nya virus och sjukdomar.

Detta är utöver risken för att nysyntetiserade proteiner utgör en risk för allergier – i likhet med vad som har hänt med hybridisering av vete. När till exempel bönplantor förändrades för att öka innehållet av aminosyrorna cystein och metionin, visade sig det uttryckta proteinet från transgenen vara ett starkt allergiframkallande ämne, vilket ledde till att projektet skrotades. Detta betyder dock inte att varje allergiframkallande protein eller potentiellt giftigt ämne för människor kommer att ”fångas upp” innan ett genetiskt förändrat livsmedel godkänns för allmänheten, eftersom den långsiktiga potentialen för faror är nästan omöjlig att upptäcka – särskilt eftersom nästan alla tester utförs på djur och sällan på människor. (4)

Ett ännu mer oroande är kanske ökningen av följande hälsotillstånd som började efter introduktionen av genetiskt modifierade organismer 1996:

• Kroniska sjukdomar
• Födaktallergier
• Födaktstörningar
• Autism
• Förtäringsproblem

Detta inkluderar ökningen av amerikaner med tre eller fler kroniska sjukdomar, som ökade med 6 % på bara nio år efter införandet av GMO. Även om det inte finns tillräckliga bevis för att stödja sambandet mellan utsättningen av GMO och dessa hälsorisker måste vi också överväga den tydliga möjligheten att detta är mer än en ren tillfällighet – särskilt när några av GMO:s starkaste förespråkare också har ett mycket starkt politiskt inflytande, inklusive den före detta Monsanto-advokaten Michael Taylor, som nu är USA:s tsar för livsmedelssäkerhet. (5)

Exempel på GMO-livsmedel och vad man ska leta efter på etiketterna för att undvika GMO

Tyvärr kan det vara nästan omöjligt att undvika GMO i livsmedel som majs, av vilken cirka 92 procent av allt som odlas i USA baserat på areal har varit genetiskt modifierat. Ännu mer oroande är den snabba globala ökningen av arealer med genetiskt modifierade grödor, som har ökat från 67,7 miljoner hektar (10 000 kvadratmeter eller 2,471 tunnland) år 2003 till 185,1 miljoner år 2016, vilket motsvarar en ökning med mer än 117 procent. (6)

Det finns dock livsmedel att leta efter och sådana att undvika, samt saker att leta efter på livsmedelsetiketter för att minska hälsoriskerna med genetiskt modifierade livsmedel.

An vanliga GMO-grödor att hålla utkik efter är bland annat:

• Majs
• Canola (används vid framställning av rapsolja)
• Sojabönor
• Potatis
• Äpplen
• Ris
• Hawaiian Papayas
• Plommon (7)
• Sockerbetor
• Tomater
• Squash

Helst, genom att undvika högförädlad mat och konventionellt odlad mat till förmån för 100 % ekologiskt odlad helhetsmat kan du bättre undvika genetiskt modifierade organismer. Du kan också leta efter etiketter som anger att produkten är GMO-fri, även om detta är en frivillig klassificering för företagen, vilket kan ge upphov till problem när det gäller efterlevnaden. Därför är det bäst att leta efter en tredjepartscertifiering, till exempel Non-GMO Project Verified Seal, som garanterar att vissa standarder för efterlevnad uppfylls före certifieringen. (8)

Non-GMO-livsmedel att leta efter

Förutom att köpa 100 % ekologiska och Non-GMO Project-certifierade livsmedel kan du också handla lokalt från små producenter, t.ex. på bondemarknader eller i din lokala hälsokostbutik, varav många har åtagit sig att endast sälja icke-GMO-produkter. Att odla sin egen mat är också ett bra sätt att hålla GMO borta, även om det inte är alla som har tid och odlingsområde för detta.

De flesta gröna bladgrönsaker är dock säkra, liksom de flesta andra produkter, även om detta kan komma att ändras. Tyvärr gör bristen på lagstiftning som kräver GMO-märkning det också till en gissningslek när det gäller att identifiera GMO-livsmedel, vilket gör att det bästa alternativet när du handlar är att hålla dig till 100 % ekologiskt.

• https://maninisglutenfree.wordpress.com/2011/07/05/the-history-of-how-wheat-became-toxic/
• https://www.repository.law.indiana.edu/cgi/viewcontent.cgi?article=1227&context=ijgls
• https://www.biologicaldiversity.org/species/invertebrates/monarch_butterfly/
• https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3791249/
• https://responsibletechnology.org/10-reasons-to-avoid-gmos/
• https://www.statista.com/statistics/263292/acreage-of-genetically-modified-crops-worldwide/
• https://www.aphis.usda.gov/aphis/ourfocus/biotechnology/permits-notifications-petitions/petitions/petition-status
• https://www.nongmoproject.org/product-verification/verification-faqs/