Gallgång
BlockeringRedigera
Blockering eller obstruktion av gallgången på grund av gallstenar, ärrbildning efter skada eller cancer hindrar gallan från att transporteras till tarmen och den aktiva beståndsdelen i gallan (bilirubin) ansamlas istället i blodet. Detta tillstånd resulterar i gulsot, där huden och ögonen blir gula av bilirubinet i blodet. Detta tillstånd orsakar också svår klåda på grund av bilirubinet som avsätts i vävnaderna. Vid vissa typer av gulsot blir urinen märkbart mörkare och avföringen mycket blekare än vanligt. Detta orsakas av att allt bilirubin går till blodomloppet och filtreras till urinen av njurarna, i stället för att en del förloras i avföringen genom Vaters ampulla.
GulsotRedigera
Gulsot orsakas vanligen av tillstånd som bukspottkörtelcancer, som orsakar blockering av gallgången som passerar genom den cancersjuka delen av bukspottkörteln; kolangiokarcinom, cancer i gallgångarna; blockering av en sten hos patienter med gallsten; och från ärrbildning efter skada på gallgången vid avlägsnande av gallblåsan.
DräneringRedigera
Dränering av gallan utförs med ett rör eller en kateter (kallad galldränering, gallstent eller gallkateter) av en kirurg eller, vanligen, en interventionell radiolog. Det kan användas för att avhjälpa en blockering i gallgången, antingen permanent eller som en tillfällig lösning före definitiv behandling, t.ex. operation. Dränaget kan placeras perkutant genom levern och förfarandet kallas då perkutan transhepatisk galldränage (PTBD). Detta kan dessutom utföras som en del av en perkutan transhepatisk kolangiografi, då en form av interventionell radiologi. Ett galldränage kan också användas för att ta gallprover för diagnostisk utredning eller sjukdomsövervakning, samt för att tillhandahålla en administreringsväg för medicinska substanser.
En kirurgiskt skapad passage mellan gallgången och jejunum i ett ingrepp som kallas choledochojejunostomi, kan utföras för att lindra symtomen på gallvägsobstruktion.
Vid spädbarn med biliär atresi är hepatoportoenterostomi en alternativ metod för att ge galldränering.
KolangiokarcinomRedigera
Kolangiokarcinom eller gallgångscancer är en form av cancer som består av muterade epitelceller (eller celler som visar kännetecken för epitelial differentiering) som har sitt ursprung i gallgångarna. Kolangiokarcinom anses vara en obotlig och snabbt dödlig cancer om inte både den primära tumören och eventuella metastaser kan avlägsnas fullständigt genom kirurgi. Det finns ingen potentiellt botande behandling förutom kirurgi, men de flesta har ett avancerat sjukdomsstadium vid presentationen och är inoperabla vid diagnostillfället.
InjuryEdit
Vid kolecystektomi finns det en liten risk (0,3-0,5 %) för att gallgångarna skadas, vanligast i den gemensamma gallgången. Denna komplikation kan variera från lindriga former, som är lätta att åtgärda under operationen, till allvarligare former. Om inte dessa skador åtgärdas kan de vara handikappande och leda till betydande sjuklighet. Sådana skador kan förebyggas genom att rutinmässigt använda röntgenundersökning av gallgångarna (intraoperativ kolangiografi (IOC))
.