Globalisering och miljö | Globalisering101
Dessa frågor har uppstått främst till följd av den ökade ekonomiska integrationen, men globaliseringen har också inneburit en viktig begreppsförändring i vårt sätt att se på miljön. Många av oss ser nu miljöproblem som en internationell angelägenhet och inte bara som ett nationellt intresse – t.ex. att skydda haven och atmosfären från föroreningar. Miljön betraktas nu som ”mänsklighetens gemensamma arv”, och miljöproblem blir allt oftare föremål för internationella insatser på grund av deras gränsöverskridande effekter och omöjligheten att bara en eller några få nationer kan lösa dessa problem på egen hand (Baslar, 2011).
En legion av offentliga internationella och privata icke-statliga organisationer försöker därför hitta lösningar på miljöfrågorna, som till exempel FN:s miljöprogram, Greenpeace och Worldwatch Institute. En mängd fördrag har ingåtts för att harmonisera regeringarnas politik för miljöskydd. Vissa miljöaktivister har till och med föreslagit att en ”världsmiljöorganisation” skall inrättas för att samordna den internationella miljöpolitiken.
Det finns en växande mängd litteratur från miljöaktivister och icke-statliga organisationer om vikten av en sådan global miljöstyrning (Esty, 2001). Ett förslag från 2007 från Frankrikes tidigare president Jacques Chirac om att skapa ett sådant organ inom FN fick stöd av över fyrtio andra länder. En dialog om ett sådant inrättande har också nått de högsta nivåerna inom WTO där det har föreslagits flera gånger av direktörerna och debatteras i årliga offentliga forum och konferenser. FN:s miljöorgan har inte inrättats, främst på grund av Förenta staternas och Kinas ovilja. I januari 2012 krävde Frankrike återigen att en världsmiljöorganisation skulle inrättas för att förhindra resurskonflikter och det växande hotet från den globala klimatförändringen, men detta förkastades återigen vid Rio+20-konferensen. Konferensen resulterade dock i starkare
förslag för att stärka FN:s nuvarande miljöprogram (Johnson, 2012).
Andra har dock ifrågasatt behovet av ett rigoröst miljöskydd av vetenskapliga,ekonomiska och suveränitetsskäl. Kritiker av miljöskydd hävdar att påstådda faror, såsom global uppvärmning, har överdrivits och att den ekonomiska skadan från reglering av naturresurser har minimerats, i strävan efter en radikal, antikapitalistisk agenda. De hävdar att för mycket reglering är både onödig och i slutändan skadlig eftersom den håller människor fattiga genom att förhindra en konkurrenskraftig användning av deras resurser (Murray, 2006).
Miljöskyddsförespråkare säger däremot att oreglerad ekonomisk verksamhet har lett till miljöförstöring och att den måste bromsas, och de säger att deras kritiker är likformiga och följer sin egen agenda om ohämmad kapitalistisk expansion (Malakoff, 2007).
Miljöskyddet kan innebära en hämsko på den ekonomiska tillväxten på kort sikt. Industrier som måste anpassa sig till miljöbestämmelser drabbas av störningar och högre kostnader, vilket skadar deras konkurrenskraft. Frågan är vad man ska göra av detta. Vissa hävdar att det kan vara värt en långsammare ekonomisk tillväxt för att skydda miljön. Andra menar att den fria marknaden och tekniska framsteg är de bästa verktygen för att lösa miljöproblem och lyfta människor ur fattigdom, snarare än ökad reglering.
Sambandet mellan miljö och ekonomisk utveckling kan dock vara mer komplicerat än så. Faktum är att miljöskydd och främjande av ekonomisk tillväxt på många sätt är kompletterande mål. Fattigdom i utvecklingsländerna är en av de främsta orsakerna till miljöförstöring. Till exempel har ”slash-and-burn” markröjning av självhushållningsjordbrukare varit en viktig orsak till utarmningen av Amazonas regnskog (Butler, 2012). Att öka den ekonomiska tillväxten kan då vara ett effektivt verktyg för att främja miljöskyddet. Detta är tanken bakom rörelsen för hållbar utveckling, som syftar till att främja ekonomiska möjligheter för fattiga länder på miljövänliga sätt.
Källa: Enligt National Institute for Space Research har avskogningen i Amazonas regnskog sjunkit till de lägsta nivåerna på 24 år, vilket sammanfaller med Brasiliens löften om att minska avskogningen med 80 procent fram till 2020. Vidare har bättre tillämpning av miljölagar och övervakningsteknik orsakat minskningen av avskogningen (Associated Press, 2012). Trots denna minskning är avskogningen fortfarande ett problem i andra delar av världen där lagarna inte verkställs eller övervakas.
Denna fråga på djupet undersöker de kritiska miljöutmaningar som jorden står inför inom denna ram att miljöproblem nu erkänns som globala frågor som kräver lösningar som samordnas mellan många nationer. Men meningsskiljaktigheter om hur man skall gå vidare, särskilt när det gäller avvägningen mellan miljöskydd och ekonomisk utveckling, har hindrat dessa ansträngningar.
Först kommer vi att titta på några specifika tvister som rör miljö och frihandel för att illustrera svårigheten med att balansera dessa frågor och för att se hur det internationella handelssystemet har närmat sig problemet. För det andra kommer vi att undersöka miljöproblem i ett större sammanhang av internationell politik och diskutera multilaterala insatser för att lösa miljöproblem. Avslutningsvis kommer vi att titta på idén om hållbar utveckling för att se om den kan skapa den balans mellan ekonomisk tillväxt och miljöhälsa som dess anhängare hoppas uppnå.