Guide to the Comparative Inuit-Yupik-Unangan Collection
Bakgrundsinformation:
Språkinformation: Språkfamiljen inuit-yupik-unangan (eskimå-aleut) talas från delar av ryska Fjärran Östern till Grönland. Den består av två olika språkgrupper, aleut och inuit-yupik; den senare delas vidare upp i två eller tre olika undergrupper, däribland yupik och inuit, där sireniksi kanske utgör en tredje gren. Unangan (aleut) är ett enda språk, som idag består av två erkända dialekter och en eller flera föråldrade dialekter. Yupik-grenen av Inuit-Yupik omfattar centralsibirisk yupik (som talas på den tschuktjiska halvön i Ryssland och på Sankt-Lawrence-ön), Naukanski (som talas i Östkap, den nordostligaste punkten i ryska Fjärran Östern), centralalaskisk yup’ik (som talas i sydvästra Alaska), alutiiq (även känd som sugpiaq eller sugcestun och som talas längs Alaskas Stillahavskust söder om centralalaskisk yup’ik). Vissa lingvister inkluderar även det numera utdöda språket Sirenikski (som en gång talades som ett yupikspråk, även om andra ser det som den enda dokumenterade resterna av en tredje, separat gren av eskimåerna. Inuitspråk och dialekter talas från Sewardhalvön i Alaska till Grönland; tre viktiga underavdelningar av inuit är de grönländska dialekterna, de östkanadensiska dialekterna och de västkanadensiska och alaskanska inupiaqdialekterna. Inuitgrenen betraktas vanligen som ett dialektkontinuum, även om skillnaderna mellan östra och västra varieteterna i dag är betydande.
Tecknet inuit används ibland för att hänvisa till en språkfamilj, men denna term hänvisar mer korrekt till ett enda språk, av vilket alaskansk inupiaq är en dialekt. För mer information om användningen av termerna inuit och eskimå, se denna artikel på ANLC.
Omfattning och innehåll Anmärkning: Omfattningen av Comparative Eskimo-Aleut Language Collection är ganska bred eftersom den strävar efter att inkludera allt material som är skrivet eller publicerat om komparativa studier av språkfamiljen eskimå-aleut. När Dr. Michael Krauss utvecklade denna samling ville han också upprätthålla kompletta samlingar av material om de enskilda språken som finns representerade i samlingen. Som ett resultat av detta är många av materialen i Comparative Eskimo-Aleut Language Collection duplikat av material i respektive språksamlingar, eller så är de duplicerade i respektive samlingar. Samlingsutvecklingen har avtagit i slutet av 1990-talet, och den senare delen av samlingen är för närvarande inte heltäckande.
The Alaska Native Language Archive Comparative Inuit-Yupik-Unangan manuskriptbeståndet innehåller cirka 600 föremål som är daterade mellan 1745 och 2004. Det finns endast 4 föremål från 1700-talet. De flesta föremål från 1800-talets första hälft (ca 20 föremål) kommer från journaler från vetenskapliga expeditioner eller från upptäcktsresor och avser jämförande vokabulär, t.ex. Kirill Timofeevich Khlebnikovs anteckningar om kolonierna i Ryska Amerika eller Ferdinand von Wrangells etnografiska anteckningar om invånarna i nordvästra delen av Stilla havet. Ett antal av verken från denna tidiga period innehåller dock också viktiga bidrag till andra områden inom lingvistiken, särskilt Rasks anmärkningar om korrespondensen i kasusmorfologin mellan grönländska och aleut. Under 1800-talets andra hälft (ca 30 poster) finns det fler verk som ägnas specifikt åt språken, inklusive komparativa vokabulärer (t.ex. Dall, Nelson och Wells, Jr.), dialektstudier (Rink), grammatiska studier (t.ex. Barnum) samt en bibliografi av Pilling.
Material före 1920-talet avser till stor del expeditionsrapporter, t.ex. utdrag ur rapporten från Billings expedition 1791 eller Jenness rapport från den kanadensiska arktiska expeditionen 1913-1918; etnografiska redogörelser, t.ex. Murdochs anteckningar från 1890 om astronomiska och matematiska kunskaper hos eskimåerna i Point Barrow; och ordlistor, t.ex. Beecheys vokabulär för västra eskimåer från 1826 eller Kellys vokabulär för eskimåer från 1890. I vissa fall, där inupiaq är sekundärt för verket, har endast de relevanta sidorna i ett verk fotokopierats och inkluderats i Inupiaq-samlingen; sålunda är endast de sidor som innehåller ortnamn på Sewardhalvön och i Berings sund, sidorna 54-58, i Billings verk inkluderade.
Den överväldigande majoriteten av samlingen omfattar verk från 1900-talet. Nästan alla dessa är språkliga arbeten i form av publicerade artiklar eller konferensbidrag, och de sträcker sig från lexikala jämförelser till jämförelser av fonologi, morfologi och, i betydligt mindre utsträckning, syntax. Även om allt material i denna samling är komparativt till sin natur har vissa författare koncentrerat sig mer på ett språk eller en grupp av språk än andra. Följande är en mycket allmän sammanfattning av de olika språkområdena och några av de författare som har bidragit mest produktivt till arbetet inom dessa områden; det finns dock viktiga arbeten om komparativ inuit-yupik-Unangan av ett stort antal andra författare:
För arbete som rör grönländska (i jämförelse med andra inuit-yupik-Unangan-språk), se Thalbitzer, Hammerich, Fortescue, Rischel, Petersen. För arbeten som gäller särskilt inuiter från Central- och Östkanadien, se Kaj Birket-Smith och Dorais. För arbeten som rör västra inuiter, se Jenness och Kaplan. För verk om det ryska inflytandet på eskimåerna, se Hammerich och Menovshchikov. För arbeten om Alaskan Yupik, se Hammerich, Menovshchikov, Miyaoka, Krauss, Leer och Jacobson. För arbeten om sibirisk yupik och aleut, se Menovshchikov, Krauss, Jacobson och Vakhtin. För språkfamiljens ursprung och språkens historiska utveckling, se Rask, Uhlenbeck, Hammerich, Jakobson, Swadesh, Bergsland, Fortescue, Krauss och Rapelli.