Hälsoeffekter av Tjernobylolyckan
Augusti 2018
Snabba fakta
- Hälsoeffekterna av Tjernobylolyckan var 1986 års olycka vid kärnkraftverket i Tjernobyl i Ukraina och var historiens största okontrollerade utsläpp av radioaktiva ämnen.
- Den första ångexplosionen resulterade i två arbetares död. 134 anställda vid anläggningen och räddningsarbetare drabbades av akut strålningssyndrom (ARS) på grund av höga strålningsdoser. 28 av dem dog senare av ARS.
- Det totala antalet fall av sköldkörtelcancer som registrerades under perioden 1991-2015 bland personer som var under 18 år 1986 (för hela Vitryssland och Ukraina samt för de fyra mest kontaminerade oblasterna i Ryska federationen) uppgick till närmare 20 000.
- Omkring 5 000 fall av sköldkörtelcancer kunde hänföras till exponering för radioaktivt jod (jod-131) hos dem som var barn eller ungdomar vid tidpunkten för olyckan.
- De återstående 15 000 fallen beror på en mängd olika faktorer, t.ex. ökad spontan incidensgrad med befolkningens åldrande, medvetenhet om risken för sköldkörtelcancer efter olyckan och förbättrade diagnostiska metoder för att upptäcka sköldkörtelcancer.
- Det fanns inga andra påvisade ökningar av andelen solida cancersjukdomar, leukemier och icke-cancersjukdomar till följd av strålningsexponeringen.
- I de tre mest drabbade länderna – Vitryssland, Ryska federationen och Ukraina – var stråldoserna till allmänheten relativt låga.
Olyckan 1986 vid kärnkraftverket i Tjernobyl i Ukraina var det största okontrollerade radioaktiva utsläppet i historien.
Den 26 april 1986 ledde ång- och väteexplosioner vid Tjernobylverkets enhet 4 till en spricka i reaktorkärlet och en brand som varade i tio dagar. Explosionerna och branden orsakade utsläpp av stora mängder radioaktivt jod och cesium i luften, främst i närheten av anläggningen; vinden förde en del material över Vitryssland, Ryska federationen, Ukraina och andra delar av Europa.
Nedan följer en sammanfattning av de hälsobedömningar som publicerades i rapporten från FN:s vetenskapliga kommitté för effekterna av atomär strålning (UNSCEAR) från 2008, med titeln Health effects due to radiation from the Chernobyl accident, och i UNSCEAR:s vitbok från 2018, med titeln Evaluation of data on thyroid cancer in regions affected by the Chernobyl accident. Resultaten i dessa rapporter bygger på cirka 30 års studier av hälsokonsekvenserna av strålningsexponering från Tjernobylolyckan. UNSCEAR erkänner att sköldkörtelcancer efter Tjernobylolyckan är ett stort problem och att ytterligare undersökningar behövs för att fastställa de långsiktiga konsekvenserna.
Ett fotografi som togs några timmar efter explosionen i Tjernobyl och som visar omfattande skador på enhet 4.
Strålning som släpptes ut under Tjernobylolyckan
Arbetare och allmänheten exponerades för tre huvudtyper av radionuklider: jod-131, cesium-134 och cesium-137.
När jod-131 släpps ut i miljön överförs det snabbt till människor och tas upp av sköldkörteln. I-131 har dock en kort halveringstid (8 dagar). Barn som exponeras för radioaktivt jod får vanligtvis högre doser än vuxna, eftersom deras sköldkörtel är mindre och de har en högre ämnesomsättning.
Cesiumisotoper har längre halveringstider (cirka 2 år för cesium-134 och 30 år för cesium-137), vilket ökar risken för långtidsexponering genom intag av kontaminerad mat och vatten, inandning av kontaminerad luft eller från radionuklider som avsatts i marken.
Hälsokonsekvenser för arbetstagarna
Dagen för olyckan fanns 600 arbetstagare på plats. 134 drabbades av akut strålningssjuka, varav 28 avled under de första tre månaderna. För dem som överlevde strålningssjukdomen tog återhämtningen flera år.
Av de 600 arbetstagarna på plats registrerades en ökad förekomst av leukemi och grå starr för dem som utsattes för högre stråldoser; i övrigt har det inte skett någon ökning av förekomsten av solida cancerformer eller leukemi bland resten av de exponerade arbetstagarna. Det finns inga belägg för en ökning av andra icke-cancersjukdomar till följd av joniserande strålning.
De 530 000 registrerade arbetare i återvinningsverksamheten som arbetade på olycksplatsen mellan 1986 och 1990 exponerades för doser från 20 till 500 mSv (i genomsnitt 120 mSv). Denna kohorts hälsa följs fortfarande noggrant.
Skyltar varnar för att gå in i områden runt Tjernobyl som drabbats av höga strålningsnivåer.
Publikens hälsokonsekvenser
De 115 000 personer ur allmänheten som var tvungna att evakueras från området runt kärnkraftverket fick en genomsnittlig effektiv stråldos på 30 mSv. Stråldoser till allmänheten i de tre kontaminerade länderna (Vitryssland, Ryska federationen och Ukraina) var relativt låga, med en genomsnittlig effektiv dos på 9 mSv, ungefär samma dos som vid en medicinsk datortomografi (dvs. 10 mSv). Den totala globala genomsnittliga effektiva dosen från naturlig bakgrundsstrålning är cirka 2,4 mSv per år. I Kanada är den 1,8 mSv per år.
Av invånarna i Vitryssland, Ryska federationen och Ukraina hade det 2015 rapporterats nästan 20 000 fall av sköldkörtelcancer hos barn och ungdomar som exponerades vid tidpunkten för olyckan. Ungefär 5 000 av dessa fall av sköldkörtelcancer kan sannolikt tillskrivas barn som drack färsk mjölk som innehöll radioaktivt jod från kor som hade ätit kontaminerat gräs under de första veckorna efter olyckan. De återstående 15 000 fallen beror på en mängd olika faktorer, t.ex. ökad spontan incidens med befolkningens åldrande, medvetenhet om risken för sköldkörtelcancer efter olyckan och förbättrade diagnostiska metoder för att upptäcka sköldkörtelcancer.
Strålningsdosen till följd av Tjernobyl i andra europeiska länder var mindre än 1 mSv. I mer avlägsna länder hade strålningen från olyckan ingen inverkan på de årliga bakgrundsdoserna och ansågs inte ha någon betydelse för folkhälsan.
Fyrmännen som först reagerade på Tjernobylkatastrofen är ihågkomna i en närliggande staty.
Psykologiska eller mentala hälsoproblem
Enligt flera internationella studier har personer som utsatts för strålning från Tjernobyl höga ångestnivåer och är mer benägna att rapportera oförklarliga fysiska symtom och dålig hälsa.
Oro om fertilitet och fosterskador
Det finns inga belägg för att fertiliteten skulle vara minskad hos män eller kvinnor i de drabbade områdena. Eftersom doserna till den allmänna befolkningen var låga är det osannolikt att det skulle bli någon ökning av dödfödda barn, negativa graviditetsutfall, förlossningskomplikationer eller negativa effekter på barnens allmänna hälsa. Oavsett detta förblir övervakningen viktig och pågår.
Sammanfattning
Den nya säkra inneslutningen i slutligt läge över reaktor 4 vid kärnkraftverket i Tjernobyl.
Unscear-rapporten från 2008 om Tjernobyl bekräftade att de viktigaste slutsatserna om hälsokonsekvenserna av Tjernobylolyckan från 1986 i stort sett stämmer överens med tidigare bedömningar, även om det har kommit fram nya forskningsdata. I UNSCEAR:s vitbok från 2018 erkänns att sköldkörtelcancer är det viktigaste hälsoproblemet (hos personer som var barn eller ungdomar vid tidpunkten för olyckan) och att ytterligare undersökningar behövs för att fastställa de långsiktiga konsekvenserna av strålningsexponering. Den tidigare farhågan om en ökning av leukemifrågorna har inte förverkligats, och inga fertilitetsproblem har heller uppstått. Som tidigare bedömningar visar har psykologiska effekter – såsom hög ångest – och allmänt dålig hälsa observerats. Tidigare undersökningar har visat att det inte fanns några globala konsekvenser av olyckan i Asien och Nordamerika, vilket fortfarande gäller idag.
För mer information om Tjernobyl:
- 2008 United Nations Scientific Committee on the Effects of Atomic Radiation (UNSCEAR) report entitled Health effects due to radiation from the Chernobyl accident (Annex D)
- Health Effects of the Chernobyl Accident and Special Health Care Programmes (WHO, 2006)
- Environmental Consequences of the Chernobyl Accident (IAEA , 2006)
- United Nations Scientific Committee on the Effects of Atomic Radiation (UNSCEAR) 2018 White Paper titled Evaluation of data on thyroid cancer in regions affected by Chernobyl accident
Date modified: 2018-08-29