Handens falanger

Handens falanger

Händernas falanger är de rörformade benen i fingrarna och tummen. Andra till femte fingrarna innehåller vardera ett proximalt, ett medel- och ett distalt falangben medan tummen endast innehåller ett proximalt och ett distalt falangben.

Grovanatomi

Osteologi

Mittelfingrarna och de proximala falangbenen har vardera en bas proximalt, ett huvud distalt och en kropp däremellan. Baserna är konkava för att kunna artikulera med det konvexa huvudet på den mer proximala metakarpalen eller falangen. De distala falangerna har också en konkav bas, smalnar av distalt och expanderar sedan till en tuberositet som är uppruggad på böjningsytan för fastsättning av en digital fibrös kudde 1.

Artikulationer

• Metakarpophalangealleden: mellan metakarpaleden och de proximala falangerna
• Proximal interfalangealleden: mellan de proximala och mellersta falangerna
• Distal interfalangealleden:
• Tummen har endast en enda interfalangealled

Anslutningar

Musculotendinous

På palmarsidan fäster de fyra senorna till flexor digitorum profundus vid den proximala kroppen av den distala falangen. Flexor digitorum superficialis är insatt av två glidningar på vardera sidan av motsvarande mittfals.

På den dorsala aspekten sprider sig extensor digitorum i extensor expansionen, som består av tre band: laterala band passerar på vardera sidan av proximala falangen till distala falangen, ett medianband passerar till basen av mittfalsen, och ett retinakulärt ligament löper snett längs med mittfalsen. I pekfingerutvidgningarna sitter även extensor indicis och i lillfingerutvidgningarna sitter även extensor digiti minimi. Interosseimusklerna (dorsala och palmara) går också in i expansionerna av extensorerna, och vissa fibrer från både dorsala och palmara senor går också in i basen av det proximala falangbenet.

På tummen ansluter extensor pollicis brevis senan till den dorsala aspekten av basen på proximala phalanx, och extensor pollicis longus senan ansluter till distala phalanx 1.

Ligamentous

De palmara ligamenten (eller volarplattorna) är tjocka band av tät fibrös vävnad som fäster de metakarpofalangeala och interfalangeala lederna. Vid metakarpophalangealleden förenas dessa också av det djupa transversala ligamentet i handflatan. Fibrösa flexorskidor överbryggar de palmara ligamenten och fäster längs de proximala falangerna innan de omsluter flexor digitorum profundus-senorna på de distala falangerna. De bildar en serie ringformiga (A1 till A5 från proximalt till distalt) och korsformiga (C1 till C3) remskivor som omger synovialhöljen till böjsenorna. Rullarna A1, A3 och A5 utgår från de volara plattorna; A2 och A4 utgår från periost på den proximala halvan av den proximala falangen respektive mitten av den mellersta falangen. C1 ligger mellan A2 och A3, C2 mellan A3 och A4 och C3 mellan A4 och A5.

Kollaterala ligament fäster också på vardera sidan av de metakarpofalangeala och interfalangeala lederna 1.

Blodförsörjning

Från den ytliga palmarbågen försörjer en palmar digital artär den ulnara sidan av lillfingret. Tre gemensamma palmara digitala artärer löper sedan distalt längs svävutrymmena mellan fingrarna och förgrenar sig till egna palmara digitala artärer som försörjer intilliggande fingrar på vardera sidan. Från den djupa palmarbågen försörjs tummen av artären princeps pollicis och den radiala sidan av pekfingret försörjs av artären radialis indicis. De dorsala metakarpalartärerna ger också anastomotiska grenar till dorsalbågen, den ytliga bågen och den gemensamma palmara digitala artären. 1.

Variant anatomi

Sesamoidben kan ibland finnas vid metakarpalhuvudena, särskilt det andra och femte, inom palmarkapseln i de metakarpophalangeala lederna. De kan också ibland finnas vid de interfalangeala lederna 1.

Utveckling

Ossifiering

Phalangerna är ossifierade från kroppen och den proximala extremiteten. Ossifieringen av kroppen börjar under den åttonde veckan av fosterutvecklingen. Ossifieringen av den proximala extremiteten börjar i benen i den första raden mellan det tredje och fjärde året, och ett år senare i benen i den andra och tredje raden. De två centrumen förenas i varje rad mellan det artonde och tjugonde året 2.

Plansfilm

Falangerna kan visualiseras på ett antal serier av den distala övre extremiteten, inklusive:

• handröntgenbild
• tumbröntgenbild

Kross-sectional imaging

• CT hand
• MRI finger
• MRI tumme

• phalanxfraktur
• mallet finger
• Jersey finger
• Proximal phalanx fraktur
• Medelfalanx fraktur
• Distal phalanx fraktur
• Brachydaktyli typ A1 – Farabee typ
• brachydaktyli typ A2 – Mohr Wreidt typ
• brachydaktyli typ A3
• brachydaktyli typ A4 – Temtamy typ
• Thiemanns sjukdom
• volarplåtsavulsionsskada
• tuberkulös daktylit
• psoriasisartrit
• fingerklubbning
• subperiostal benresorption
• symphalangism