Hur man skriver en svartlistningsdikt, steg för steg
”Så förklara de här dikterna du gör”, sa min kusin. ”Hur exakt fungerar det?”
Hon är inte den enda som har frågat. Sedan den 5 maj 2019 har jag åtagit mig att under 100 dagar skapa blackoutdikter (#the100dayproject). Varje dag skapar jag en originaldikt med konst som jag delar på sociala medier.
Detta samtal inspirerade mig att dokumentera. Så här, för min söta kusin Karen och alla andra som är intresserade, finns en förklaring av min process för blackout poem.
Vad är en ”blackout poem”?
Slackout poetry är en form av poesi som föds ur befintlig text. Den kända författaren och konstnären Austin Kleon använder till exempel tidningar. Många människor använder böcker. I huvudsak är redigerad (eller blackout) poesi ett derivatverk, där man använder urval från en annan författares verk som grund för att skapa nytt kreativt innehåll.
Den ”blackout” eller ”redigerade” aspekten hänvisar till att man tar bort de oönskade orden. Det enklaste sättet är en tjock svart linje. Men fantasin är din enda gräns.
Jag bestämde mig för att använda Artemis, en science fiction-roman av Andy Weir, som grund. Varför Artemis? Typsnittet är rent, den är tryckt på vackert, tjockt ekrufärgat papper och jag hade redan ett exemplar, som jag var villig att offra för konstens skull. För att förenkla och standardisera alla 100 dagar utarbetade jag mina egna regler:
- Att endast använda Artemis
- Välj sidor slumpmässigt (öppna boken och slita ut en)
- Ingen återställningar eller utbyten (två sidor på en sida,
- lev med misstag (ingen omstart på grund av misstag)
- dela den färdiga produkten, oavsett vad som händer
Jag bestämde mig också för att prova olika tekniker för mörkläggning i hopp om att bli inspirerad till att upptäcka min egen stil.
Vad behöver man för att börja?
Absolut nödvändigt för att skapa blackoutdikter? En gammaldags blyertspenna och ett kvalitetsgummi, plus en vässare för att hålla pennspetsen perfekt.
Här är vad jag har i min verktygslåda för blackoutdikter:
- Blyertspenna, suddgummi, och vässare
- hårdboksexemplar av Artemis
- sorterade Sharpie-pennor (fina och tjocka)
- flertal pennor
- färgpennor
- Vite-Out Extra Coverage (jag föredrar flaska med applikator framför tejp)
- linjaler (långa och små)
- washi tejp (tunn japansk maskeringstejp)
- klisterpinne
- 160-sidig skissbok i spiralform
Jag har organiserat en behållare så att alla pennfärger syns. Det viktigaste – blyertspenna, suddgummi, liten linjal, limsticka, vässare – kan enkelt förvaras och transporteras i en återanvändbar väska från Blue Avocado.
Också viktigt: ett dedikerat arbetsutrymme. Att sitta på golvet, framför ett stort fönster, omgiven av pennor och arbeta på ett bärbart skrivbord i knäet passar mig bäst.
Hur skriver du dikten?
När jag har rivit ut min sida skummar jag texten för att hitta intressanta ord eller fraser. Det är inte viktigt att faktiskt läsa sidan – jag tycker faktiskt att originaltexten ger för mycket inflytande. Lägg lätt i rutor eller ringar in intressanta ord eller fraser (lätt, eftersom du kommer att radera mycket).
Läs det du har valt och fundera över dessa ord. Ser du ett tema? Är det vissa ord som kallar på dig? Är det något som väcker en idé?
Radera linjerna runt ord som du bestämmer dig för att du inte behöver. Leta sedan efter sätt att koppla samman de intressanta ord och fraser som du har valt ut. Vad behöver läggas till för att komplettera idén? Använd gärna delar av befintliga ord (till exempel ”existera” som finns i ”existera”) eller skapa nya ord genom att välja bokstäver (förvandla ”existera” till ”exit” genom att täcka över ”s”).
Ta god tid på dig. Radera mycket. Prova olika kombinationer. När de ord du har valt förmedlar det du vill ha och gör dig glad är din dikt färdig.
Hur gör du mörkläggningsdelen?
Jag har lärt mig att det är viktigt att markera min dikt först. Ta en penna och gör färgade rutor runt valda ord. Det är lätt att av misstag färglägga över eller redigera lätt pennade rutor.
När dikten väl är på plats är det avgörande att distrahera läsarna från de yttre orden. Hur man gör det är en stor del av det roliga med blackoutpoesi.
Det finns klassisk redigering (hej, vi har alla sett Mueller-rapporten, eller hur?), där texten täcks av rena och enkla svarta linjer. Men det är möjligt att vara mycket mer konstnärlig. Den här exempeldikten, som skapades på dag 50, hade varit starkt påverkad av min tidigare chatt med Karen; vi hade pratat om åldrande, andlighet och yoga (bland många andra saker). Begreppet yin och yang kom naturligt i åtanke, och den symbolen var ett perfekt sätt att omge min dikt och täcka oönskad text.
Skissa på din design. Bestäm dina färger (använd ett testark för att prova koncept innan du bestämmer dig). Sök eventuellt efter befintliga bilder som modell och inspiration.
Vad man ska göra med mörkläggningsdikter när man är klar
Säkerställ att du har raderat alla oönskade blyertslinjer. Läs igenom din dikt några gånger. Skanna för att försäkra dig om att din design är komplett. Rengör linjerna vid behov.
Jag samlar mina blackout-dikter, var och en numrerad, titulerad och limmad på en sida i en särskild anteckningsbok. Att titta i den boken – något jag gör förvånansvärt ofta – är en sann källa till glädje.
Sociala medier (särskilt Instagram) är ett utmärkt sätt att dela blackoutdikter. Vissa översätts inte så bra till fotografier, så arbeta för att få den bästa bilden. Många författare transkriberar sin dikt i inläggets textfält.
Använd hashtaggar för att hjälpa människor att upptäcka dina dikter. Att följa #blackoutpoetry på Instagram har avslöjat en stor variation av stilar, innehåll och material och introducerat mig till en stödjande gemenskap av poeter, konstnärer och skapare. Om du vill se mina blackoutdikter kan du söka på Instagram efter #100dayprojectblackout – det är den hashtag jag använder för att tagga varje daglig övning (”senaste” visar dikter i kronologisk ordning).
Den 15 augusti 2019 är dag 100! Och vet du vad? Jag vet redan vad som kommer härnäst.