Imaging the Universe
När du beräknar resultat som syftar till kända värden är felprocentformeln ett användbart verktyg för att bestämma precisionen i dina beräkningar. Formeln ges av:
Det experimentella värdet är ditt beräknade värde och det teoretiska värdet är ditt kända värde. En procentsats som ligger mycket nära noll innebär att du ligger mycket nära ditt målvärde, vilket är bra. Det är alltid nödvändigt att förstå orsaken till felet, till exempel om det beror på att din utrustning är oprecis, dina egna uppskattningar eller ett misstag i ditt experiment.
Exempel:
Den danske astronomen Ole Rømer från 1600-talet observerade att perioderna för Jupiters satelliter tycktes fluktuera beroende på Jupiters avstånd från jorden. Ju längre bort Jupiter befann sig, desto längre tid tog det för satelliterna att dyka upp bakom planeten. År 1676 fastställde han att detta fenomen berodde på att ljusets hastighet är ändlig, och uppskattade därefter dess hastighet till cirka 220 000 km/s. Det nuvarande accepterade värdet för ljusets hastighet är nästan 299 800 km/s. Hur stort var det procentuella felet i Römers uppskattning?
Lösning:
experimentellt värde = 220 000 km/s = 2,2 x 108 m/s
teoretiskt värde = 299 800 km/s 2.998 x 108 m/s
Så Rømer låg en hel del fel med dagens mått mätt, men med tanke på att han kom fram till denna uppskattning vid en tidpunkt då en majoritet av respekterade astronomer, som Cassini, fortfarande trodde att ljusets hastighet var oändlig, så var hans slutsats ett enastående bidrag till astronomin.