Japan: En geografisk skiss
Japan: En geografisk skiss
Japan är en önation. Det består av fyra huvudöar – Hokkaido, Honshu, Shikoku och Kyushu – mer än 3 000 små angränsande öar och holmar i Nanpo-kedjan och mer än 200 andra mindre öar i Ryukyu-arkipelagen. De fyra större öarna skiljs åt av smala sund och sträcker sig längs en nordost-sydvästlig axel och bildar en naturlig enhet.
Den japanska skärgården ligger utanför Asiens östkust och är åtskild från fastlandet genom Japanska havet. Avståndet mellan Japan och den asiatiska kontinenten är cirka 124 miles (200 kilometer), med den koreanska halvön som närmaste landmassa. De japanska öarna täcker ungefär 147 116 kvadratmil (381 000 kvadratkilometer) och mäter nästan 3 800 kilometer från norr till söder.
Mer än två tredjedelar av Japan är bergigt. En lång bergskedja löper i mitten av landet och delar det i två delar. Den ena halvan vetter mot Stilla havet och den andra mot Japanska havet. De japanska öarna är i själva verket topparna på bergsryggar som lyftes upp nära den asiatiska kontinentalsockelns ytterkant.
Det är på slätterna och i bergsbassängerna som den största delen av befolkningen är koncentrerad. Detta innebär att de flesta städerna, fabrikerna, jordbruken och människorna är pressade på en tredjedel av Japans totala yta.
Japan ligger i Stillahavsbäckenet, en zon där jordskorpan är instabil. Många jordbävningar inträffar varje år. Bergen i Japan är vulkaniska och mer än fyrtio av vulkanerna är aktiva.
Japan ligger på ungefär samma latitud som USA:s östkust. Årstidsväxlingarna är tydligt markerade. Två stora havsströmmar påverkar Japans klimat. Den svarta strömmen strömmar norrut på Stilla havssidan och värmer områden så långt norrut som Tokyo, medan en annan ström strömmar söderut längs norra Stilla havet och kyler ned intilliggande kustområden. Monsunvindar bidrar till de varma och fuktiga somrarna, regnperioderna i början av sommaren och början av hösten och de kalla nordliga vintrarna.